Nekromanti Att skriva äventyr med bibliskt utopia

[krank]

I den här tråden tyckte jag att det var för lite trådar om hur man faktiskt gjorde saker, så trots att det inte är så jättaktuellt (har ingen spelgrupp, och de som är med i kampanjen det här äventyret ska vara till kommer att spela 2-3 ggr per år framöver misstänker jag...) så tänkte jag försöka få lite inspiration och idéer...

Spel: Hellboy/BPRD
Fokus: Problemlösande, action, och stundande apokalyps.
Bakgrund: Det som är relevant här är väl att det finns en tidigare nedfryst naziforskare vid namn Sturm som håller på och bygger en Utopiamaskin som när den är färdig ska kunna manifestera det Tredje Rikets utopi, i all dess rasrena prakt.



Kampanjen är lite spretig, det är massor som pågår och nu har jag inte gjort något med doktorn och hans maskin på ett tag. Rollpersonerna har inte sett maskinen in action riktigt, men de har sett efterverkningarna av en gammal prorotyp som stått och läckt i sydamerikansk djungel. De vet att Sturm har en apparat som kan förändra verkligheten, men hur och varför och på vilket sätt är man inte riktigt säker på.

Min tanke är att Sturm nu börjat färdigställa sin apparat. Det behövs fortfarande en del bränsle och material, sånt som kan bli senare äventyr, men han genomför sitt första test. Och då tänker jag mig att kring maskinen, i en ganska begränsad area, som manifesterar sig en av de utopier som åtminstone i vår ände av världen är tämligen stark i många människors huvuden: nämligen det bibliska. Lammet ligger bredvid lejonet, hela den biten.

Hur bygger man ett äventyr kring det? Att man håller sig till myten med Adam och Eva är inte ett måste, jag ser gärna fler aktörer än bara de två och ormen. Kanske kan man göra Adamiter och Eviter, och så lismande ormmänniskor? Eller jag vet inte, det var bara en tanke. Jag vill gärna spela på traditionella kristna myter och moral här, inte nödvändigtvis på ett sätt som visar kristendomen i ett fult ljus utan kanske snarare visar problemet med utopier nånstans - att de inte håller när de möter verkligheten.

Gärna med en smula absurdism inblandat. kanske Paradiset uppenbarar sig mitt i New York City, med bokstavlig djungel mitt i stadsdjungeln? Eller i Oslo, om man läst den fantastiska boken Skriket från Djungeln...




Jag ska säga att jag ogärna rälsar, men gärna kör shoppingtur (dvs "spindelnät" eller vad man nu ska kalla något mer styrd fisktank) och gärna undviker tankenötter a' Myst till förmån för diplomati och moraliska problem, av typen "vem hjälper vi och varför?" och så. När spelarna sitter och våndas inte över sina stridshandlingar utan över moraliska eller sociala val, då sitter jag och göttar mig. Det finns dock rätt mycket räls i kampanjen i stort, men det behöver vi inte gå in på nu.

 

[Svarte Faraonen]

Några idéer:

Det finns bara ett folkslag. Alla män heter Adam, alla kvinnor heter Eva. Samtliga är fysiska praktexemplar, av varierande raser, men har mycket dimmigt begrepp om varandras individualitet.

Likaså är synd något okänt. Våld, girighet, lusta... allt sådant saknas. Om människorna blir angripna vänder de andra kinden till och tar emot. Ska något "syndigt" införas måste det komma utifrån.

Detta sätter upp en situation där rollpersonerna kommer vara lockade att spela ormens roll. Gör paradisets folk genuint sympatiska, och för samtidigt in konflikter där rollpersonerna kan behöva föra in koncept i stil med "våld i självförsvar" eller "vita lögner" för att invånarna inte ska gå under. Hur mycket kan de förvränga den paradisiska tillvaron i syfte att skydda den?

Sedan vet jag inte hur det är med dina rollpersoner. En annan sak som kan vara intressant är att göra paradiset (eller valfri annan utopi) genuint lockande -- en tillvaro där de kan finna inre frid, dra sig undan från världen och vara genuint lyckliga. Givetvis finns världens problem kvar utanför, men med en väl utformad utopi kan även dessa tyckas hanterbara. Se hur de reagerar på det.

 

[krank]

Jag älskar alla dina idéer, måste jag säga; du sätter snyggt fingret på själva kärnan i det hela, och jag älskar bilden av rollpersonerna som ormen...

Sådär har vi lite centrala teman, jag vill dessutom ha hjälp med specifika konflikter som kan uppstå och så; jag är killen som gärna går in så förberedd som möjligt (har inget emot planeringsfasen)...

 

[Wilmer]

Sturms underhuggare (som vaktar maskinen och paradiset (en snubbe med el-batong eller kanske till och med en eldkastare?) vaktar ingången till paradiset och gör mookgöra, några kanske förgriper sig på invånarna i paradiset för att släcka sin törst på sex och våld, skulle Sturm få reda på det skulle det givetvis bli jobbigt (eller så skulle han säga åt dem att sluta och så blir allt frid och fröjd) så kanske bör RP få dem att revoltera utan att Sturm får reda på orsaken och tror att maskinen inte fungerar som den ska.

Skapar den föresten übermensch eller konverterar den vanliga människor till dem? Är en del av bränslet i själva verket lik eller människor som stöps om till ideal?

 

[krank]

En tanke eller två:

...hur fungerar egentligen ett samhälle helt utan synd? Kan det finnas ledare? kan folk överhuvudtaget ha personligheter? Relationer med varandra? Jag menar, hur ser det ut i praktiken? Helt utan personlighet får folk ogärna vara; det blir så sjukt trist då.

... å andra sidan kom jag just på att det nog trots allt kan födas barn; så länge det sker inom äktenskapet. Kanske barnen föds till att vara Abel och Kain på grund av rollpersonernas influenser? Växer barn snabbare här? Hur reagerar paradisborna på att deras barn blir våldsamma små skitar?

... Doktor Sturms maskin skapar inte saker ur tomma luften om den inte måste; oftast använder den material som finns tillgängligt i största möjliga mån. Det kan med andra ord vara helt vanliga människor som "förvandlats" till Evor och Adamar.

... Vilka hot finns mot paradiset? Vad är det rollpersonerna måste organisera ett eventuellt självförsvar mot? Finns det nazister med motorsågar som undersöker saker för att ge mer data till Sturm, som kalibrerar maskinen?

... En lös absurd grej om vad folk gör om dagarna: Man äter ju generellt frukt och mat som liksom mest uppenbarar sig på olika sätt, men annars... tja, namnge djur? Jag ser framför mig hur en kvinna sitter och namnger djur med exakt de namn de redan har... "Anka", säger hon, med minen hos någon som just gjort något fantastiskt bra - lite som ett barn som förklarar att det minsann gjort i pottan.

... vilken är egentligen rollpersonernas mål? Alltså, privat kan de ju ha egna mål, men de är ju ändå där i BPRD's regi.

... Jag tror svaret på ovanstående handlar mer om vart det är än något annat. Är det i mitten av New York så spelar det mer roll än om paradiset manifesterat sig i mitten av afrika. Så vad är en cool setting för ett paradis att manifestera sig?

... Inspirerad av Skriket från Djungeln: Kanske inte alla kan komma in? Kanske måste man ha någon speciell egenskap, typ "himmelskhet" eller "dygdighet" för att komma in, och det finns en massa religiösa ledare som inte kommer in och därför kallar det hela ett satsns bländverk? BPRD-agenterna kan ju ha nåtslags ockulta hazmatdräkter för att komma över eventuell barriär. Paradiset har ju alltid slagit mig som den sortens överklassområde som har en hög mur och ordentliga grindar runt sig för att hålla packet ute...

 

[Genesis]

...hur fungerar egentligen ett samhälle helt utan synd? Kan det finnas ledare? kan folk överhuvudtaget ha personligheter? Relationer med varandra? Jag menar, hur ser det ut i praktiken? Helt utan personlighet får folk ogärna vara; det blir så sjukt trist då.

Det påminner mig om Don't Rest Your Head. "The Locals" är de som bor permanent i Den galna staden. De är bara skal av människor, helt uppe i sina roller. Så en polisman är alltid i tjänst, om det inte ingår i hans roll att ibland inte vara i tjänst. En av mina favoriter att spela som SLP är taxichauffören:

"Ni är inte härifrån, va?"
"Nej"
"Så, vart är ni på väg?"
"Tja, vad finns det häromkring?"
"Ni borde åka till Bazaren. Alla skall till Bazaren vid den här tiden"
"Okej, då åker vi dit."
...
"Så, ni är inte härifrån, va?"
"... Nej ..."
"Ni skall till Bazaren, va? Alla åker dit vid den här tiden."
"Ja ..."
"Så, var är ni ifrån? Ni ser inte ut att vara härifrån."

Och så vidare. Underbart kul att spela, och spelarna får verkligen känslan av att vara de enda riktiga personerna där. Tills de möter andra Uppvaknade.

Kör du på samma sätt i paradiset kan du driva dem till vansinne. De blir definitivt frestade att spela Orm, om så bara för att få de djävla känslolösa människorna att känna något! Ge dem en frukt från kunskapens träd, så blir de som riktiga människor.

Låt dem stöta ihop med några nazister som också irrat sig vilse i paradiset. Fientligheten blandas med lättnad över att möta riktiga människor som man kan ha en konversation med.

Eller låt dem stöta ihop med en Adam som ätit av frukten, och nu går klädd i lövkläder och försöker att förgäves prata med sina "medmänniskor".

Dessutom, litet OT:

När spelarna sitter och våndas inte över sina stridshandlingar utan över moraliska eller sociala val, då sitter jag och göttar mig.

Hur kan du säga sådär och inte tro att du skulle gilla Dogs? Hela det spelet är ju bara en enda lång serie med jättesvåra moraliska och sociala val.

 

[Svarte Faraonen]

Allvarligt talat tycker jag det kan ligga en poäng i att styra undan från idén att Paradisets folk är tråkiga, tomma eller liknande. Att porträttera en person som faktiskt är intelligent men utan synd är en mer intressant utmaning än en person som bara är syndfri på grund av sin egen trångsynthet och naivitet. Dessutom ger det en bättre effekt om rollpersonerna känner att de förstör något vackert när de introducerar synden.

Gällande vad folket gör hela dagarna -- musicerar? Matematiken är det språk varigenom Gud skapade världen, och musiken är enbart applicerad matematik, kan man ju rättfärdiga det med.

 

[krank]

En av mina favoriter att spela som SLP är taxichauffören:

Tror det är typ tredje gången du refererar den där taxichaffisen för mig, och jag älskar fortfarande idén. Men, som Bobby nedan skriver så är det intressantare med människor som faktiskt är intelligenta och är sympatiska och så, även om de är fria från synd... Jag funderar bara på hur det ska gå till.

Eller låt dem stöta ihop med en Adam som ätit av frukten, och nu går klädd i lövkläder och försöker att förgäves prata med sina "medmänniskor".

Det där tycker jag absolut skulle kunna vara nåt däremot.

Hur kan du säga sådär och inte tro att du skulle gilla Dogs? Hela det spelet är ju bara en enda lång serie med jättesvåra moraliska och sociala val.

Eftersom jag verkligen inte vill att det ska blandas in spelmekanik i det hela. Den här typen av moraliska och sociala val gillar jag främst när de är helt in-character, dvs ett immersionistiskt perspektiv.

Jag har inte läst Dogs, men jag har för mig att det ska vara ett av de där spelen, med en massa system för saker jag egentligen inte vill ha system för.

(Och ja, återigen, EB är ett undantag)

 

[krank]

Gällande vad folket gör hela dagarna -- musicerar? Matematiken är det språk varigenom Gud skapade världen, och musiken är enbart applicerad matematik, kan man ju rättfärdiga det med.

Harpa och skit, och orgel givetvis. Trumpeter också, kanske.

Sedan vore det nästan lite skoj om de, förutom musicerandet och namngivandet av djur, mest pysslade med just matematik. Och att föröka sig och uppfylla världen, kanske =). Musik, matematik, knulla, och så nåt djur att sätta namn på lite då och då... Vad mer kan man begära?

Sex i paradiset... Finns det? Inom äktenskapliga gränser, givetvis, och enbart heterosexuellt, isåfall. Det är ju den mest fascinerande delen av hela äpplehistorien: Människan kan inte skilja på gott och ont, så hon äter äpplet och får plötsligt för sig att skämmas över saker och ta på sig kläder och så vidare... Betyder det att innan "syndafallet" så var det inte syndigt att gå runt helnäck och knulla runt och så vidare? Eller betyder det att det var syndigt, men att Adam och Eva inte visste att det var det?

 

[Svarte Faraonen]

Jag tror nog att Paradiset var ganska kyskt innan syndafallet -- om döden inte finns, finns inte heller ett behov att föda nya barn. Det är först när Adam och Eva drivs ut och inte längre har tillgång till Livets Träd som de behöver skaffa barn.

Livets Träd, ja. Någon lär inse att det finns därinne någonstans, och försöka ta sig till det för att vinna evigt liv, eller åtminstone bot från sjukdomar. Det kan vara en subplott -- folk som inte är knutna till Sturm, utan bara vill komma åt trädet.

En annan intressant idé kan vara att utopimaskinen har svårt att hantera förändringar, i och med en utopi per definition inte kan bli bättre. När Paradiset förändras av utomstående influenser börjar det "hacka" och diverse surrealistiska effekter uppstår.

Ytterligare en tanke -- finns en Gudsfigur närvarande?

 

[krank]

Jag tror nog att Paradiset var ganska kyskt innan syndafallet -- om döden inte finns, finns inte heller ett behov att föda nya barn. Det är först när Adam och Eva drivs ut och inte längre har tillgång till Livets Träd som de behöver skaffa barn.

Alltså, var det inte nåt han Ärkeskäggot påbjöd redan innan syndafallet? Att människan skulle föröka sig och sprida sig över jorden? Föröken eder och allt vad det är? Fan, har inte läst Genesis på länge...

(en kort stund senare)

Jodå, i första mosebok 1:28:
"Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: "Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden"

2:25: "Och mannen och hans hustru voro båda nakna och blygdes icke för varandra"

Alltså, jag hittar inget om "livets träd". 1918 års utgåva, den jag gillar mest av de svenska, har kunskapens träd, men inget livets träd. Och kunskapens träd ljuger ju Gud om och säger att man dör om man äter av det, medan ormen påstår att man "blir som gud" och lär sig skilja mellan ont och gott... Nåja:

Livets Träd, ja. Någon lär inse att det finns därinne någonstans, och försöka ta sig till det för att vinna evigt liv, eller åtminstone bot från sjukdomar. Det kan vara en subplott -- folk som inte är knutna till Sturm, utan bara vill komma åt trädet.

Absolut, om utopin håller i sig tillräckligt länge...

En annan intressant idé kan vara att utopimaskinen har svårt att hantera förändringar, i och med en utopi per definition inte kan bli bättre. När Paradiset förändras av utomstående influenser börjar det "hacka" och diverse surrealistiska effekter uppstår.

Definitivt. Jag tänker mig dessutom att de här kalibreringsutopierna är ganska begränsade i styrka såväl som geografi, och att de liksom börjar degenerera och bli instabila i sig själva efter ett tag...

Ytterligare en tanke -- finns en Gudsfigur närvarande?

Det borde säkert det, men isåfall blird et nog som en gammal vis man rollpersonerna kan få stöta på på en äng eller så, som ber dem ta det lite lungt med de som bor i paradiset. Jag vill nog inte ha någon gammal domderande eller stormäktig skäggofilur som kommer och stoppar pekfingret i näsan på alla som fjärtar för högt under gudstjänsten, liksom.

 

[Eldorin]

Bibeln har två (3) skapelseberättelser och det är lätt att blanda ihop dem. De skiljer sig ganska drastiskt åt.

Men en teologisk diskussion:
Vad säger att gud inte skapade människor (massor av dem) och sedan skapade Adam och Eva som de perfekta människorna? Som kung och drottning på sätt och vis.

 

[Svarte Faraonen]

Huvudsaken är inte vad som faktiskt står i Bibeln -- då utopin uppstår ur människors sinnen är det vad de tror som är det viktiga. Eventuella variationer ramlar in från andra håll.

 

[krank]

Huvudsaken är inte vad som faktiskt står i Bibeln -- då utopin uppstår ur människors sinnen är det vad de tror som är det viktiga. Eventuella variationer ramlar in från andra håll.

Absolut. Jag tänker mig något i stil med edens lustgård med inslag av det "paradis" många kristna tror kommer efter döden. Vad som faktiskt står i bibeln har ju, som bekant, ganska lite med vad kristna faktiskt tror att göra. De flesta kristna brukar t.om vara ganska öppna med att de plockar lite här och där ur boken som de känner för. Det är väl bara Jehovas och andra liknande stollar som fått för sig att det går att vara konsekvent troende på hela bibeln?

 

[Eldorin]

;-) Det var du Krank som blädrade i Bibeln och inte jag för jag har lite svårt att välja bland mina 142 st i min samling.

Ni har helt rätt i att det inte spelar någon som helst roll men i sådant fall är det en Biblisk utopia? Det skulle likaväl kunna vara en Koransk utopia...

Era tankar är bra angående innehållet.

ang. min rad om den teologiska diskussionen. Se den som ett tips. Adam = människa.
________________________________
Pastor Stellans skapelseberättelse - "På dagarna skapade Gud rubbet och på nätterna sov han".

 

[krank]

;-) Det var du Krank som blädrade i Bibeln och inte jag för jag har lite svårt att välja bland mina 142 st i min samling.

Jag har väl typ bara tiotalet, så där slår du mig på fingrarna. Jag valde den del jag tyckte förklarade och berättade mest om just äpplen, träd och adam och eva, eftersom det var det vi diskuterade. Sedan tycker jag jag egentligen att det absolut går att sammanföra de tre skapelseberättelserna, förutsatt att man ser dem som icke helt bokstavliga och dessutom på olika nivåer - först är det ju mest en översikt över det hela, sedan har vi en mer detaljerad variant med adam och eva direkt efter t.ex.

Ni har helt rätt i att det inte spelar någon som helst roll men i sådant fall är det en Biblisk utopia? Det skulle likaväl kunna vara en Koransk utopia...

Jag har planerat in att använda ett koranskt utopia också; men just nu arbetar jag utifrån kristen myt. Tro mig, det finns planer på fler tester av Dr. Sturms mirakulösa utopiamaskin. Egentligen borde jag med andra ord skrivit "kristet utopia", eftersom ju som sagt kristendomen egentligen inte har så värst mycket med bibeln att göra.

 

[Svarte Faraonen]

De andra utopierna låter som en ball idé. Hade jag varit en rollperson hade jag snott den där maskinen -- inte för seriösa ändamål, utan för att bygga upp världens theme park.

 

[Eldorin]

Jätteintressant. gillar hela idén redan.

Sno maskinen är ingen dum idé skulle självklart skapa mig en Romersk utopia där jag var den gudomliga Kejsaren

 

[krank]

De andra utopierna låter som en ball idé. Hade jag varit en rollperson hade jag snott den där maskinen -- inte för seriösa ändamål, utan för att bygga upp världens theme park.

Det är väl lite det just den här delen av kampanjen är tänkt att handla om - att utopias inte går att uppnå, att de faller samman. Plus att utopiamaskinen antagligen kommer att visa sig drivas med... jag vet inte, spädbarn eller nåt.

 

[Mekanurg]

Those That Walk Away From Omelas

Ursula LeGuins novellsamling The Winds Twelve Quarters (Röster i vinden) innehåller en novell som på engelska heter Those That Walk Away From Omelas. Den skildrar ett utopia, staden Omelas, och det pris som ska betalas för det underbara tillståndet. Samt hur människor reagerar på insikten. Mycket bra!!!

Spoiler

Det är ungefär som att mata en utopiamaskin med barn, fast skildrad på ett snyggare och obehagligare sätt.

I am one of those that walk away from Omelas.