I böcker är det inte ovanligt att författaren, genom att beskriva viktiga händelser ur en karaktärs tidigare liv, låter läsaren förstå vad som har format den karaktären till den han är.
Ibland spelas dessa minnen upp direkt i karaktärens sinne, som läsaren då får en inblick i. Skeenden skrivna i nutidsform förmedlar känslan av att minnet ännu är så starkt och levande att karaktären tycker sig vara på plats igen.
Det här funderade jag över idag när jag läste på tåget. Vore det kul att använda en liknande metod i bakgrundsskapandet av rollspelskaraktärer?
Det jag menar är t ex att en spelare under RP-genereringen skriver ner en kort sammanfattning av sin RP:s uppväxt och liv. SL funderar över och väljer utt ett par viktiga händelser/vägskäl i bakgrundshistorien. Sedan rollspelar man snabbt igenom dem med spelaren. Kanske kan man lägga ner 30-60 minuter per spelare på det.
Jag har för mig att den metoden att skapa bakgrundshistorier för RP används i Vampire. Det är förmodligen därför jag kom att tänka på det nu.
En fördel är ju i alla fall att varje spelare får "känna lite" på sin RP innan den tas i spel. En annan att bakgrunden lättare blir mer personlig om den spelats igenom än om den bara skrivits ner på ett A4. Kanske upptäcker en spelare att han vill låta sin RP fatta andra beslut under sin uppväxt än han tidigare tänkt? Ännu en fördel jag kan se är att SL får en chans att lägga in kampanjmateriel som personer, namn, platser osv. samtidigt som han får en bra inblick i RP:s bakgrunder och personligheter.
Har RP t ex spelat en scen där han som tanig finnig tonåring förgäves försökt stoppa en grupp slavjägare ledda av Bob Erövraren från att röva bort hans Stora Kärlek kanske det blir roligare när han som vuxen får höra på en pub att Bob har dykt upp i staden, än om han bara skrivit om händelsen i sin bakgrundshistoria.
En uppenbar nackdel är att det tar tid, samt att SL får mer att förbereda.
Är det någon som använder eller har testat den här metoden? Fungerar den bra? Vad behöver man i så fall tänka på?
Ibland spelas dessa minnen upp direkt i karaktärens sinne, som läsaren då får en inblick i. Skeenden skrivna i nutidsform förmedlar känslan av att minnet ännu är så starkt och levande att karaktären tycker sig vara på plats igen.
Det här funderade jag över idag när jag läste på tåget. Vore det kul att använda en liknande metod i bakgrundsskapandet av rollspelskaraktärer?
Det jag menar är t ex att en spelare under RP-genereringen skriver ner en kort sammanfattning av sin RP:s uppväxt och liv. SL funderar över och väljer utt ett par viktiga händelser/vägskäl i bakgrundshistorien. Sedan rollspelar man snabbt igenom dem med spelaren. Kanske kan man lägga ner 30-60 minuter per spelare på det.
Jag har för mig att den metoden att skapa bakgrundshistorier för RP används i Vampire. Det är förmodligen därför jag kom att tänka på det nu.
En fördel är ju i alla fall att varje spelare får "känna lite" på sin RP innan den tas i spel. En annan att bakgrunden lättare blir mer personlig om den spelats igenom än om den bara skrivits ner på ett A4. Kanske upptäcker en spelare att han vill låta sin RP fatta andra beslut under sin uppväxt än han tidigare tänkt? Ännu en fördel jag kan se är att SL får en chans att lägga in kampanjmateriel som personer, namn, platser osv. samtidigt som han får en bra inblick i RP:s bakgrunder och personligheter.
Har RP t ex spelat en scen där han som tanig finnig tonåring förgäves försökt stoppa en grupp slavjägare ledda av Bob Erövraren från att röva bort hans Stora Kärlek kanske det blir roligare när han som vuxen får höra på en pub att Bob har dykt upp i staden, än om han bara skrivit om händelsen i sin bakgrundshistoria.
En uppenbar nackdel är att det tar tid, samt att SL får mer att förbereda.
Är det någon som använder eller har testat den här metoden? Fungerar den bra? Vad behöver man i så fall tänka på?