Nekromanti Att spela utanför spelmöten

Gordeg

Hero
Joined
22 Jul 2004
Messages
1,796
Location
Västervik
Nu söker jag lite input kring en sak som jag har funderat över ett tag. De flesta spelledare gillar när spelarna egagerar sig i spelet och låter rollpersonerna smida egna små planer för att uppnå personliga mål. Jag gillar också när det händer. Det finns däremot olika sätt att hantera spelarnas initiativ.

I det här inlägget vill jag lyfta fram fenomenet med spelare och spelledare som pratar om kampanjen vid andra tillfällen än när gruppen är samlad. Det kan vara per telefon, via mail eller fejs-mot-fejs (Ibland i ett hörn på en fest. Det har hänt!), men utgångsläget är att resten av gruppen inte kan delta eller ens lyssna. Diskussionen kan tex gå ut på att spelaren berättar om rollpersonens planer, att spelledaren berättar om någon aspekt av spelvärlden, eller informellt spelledande för 1 person.

Fördelar med att börja spela på det här sättet kan vara att spelarna känner att de kan påverka spelet mer än förut, och att spelledaren får en del extra material att bygga kampanjen på.

Nackdelar kan vara att alla spelarna inte har lika god kontakt med spelledaren utanför gruppens spelmöten och därmed gynnas några av spelarna på övrigas bekostnad. Detsamma händer om en eller ett par spelare är mer pådrivande än övriga. Dessutom, om spelledaren bygger ett äventyr på information som bara en av spelarna har fått finns det en risk för att resten av gruppen sitter som frågetecken under stora delar av spelmötet.

Ni ser att stycket med negativa faktorer blev mycket längre än stycket med positiva faktorer. Det kan mycket väl bero på att jag oftast inte brukar använda den här metoden själv. Men jag har varit med om att det kan fungera både bra och dåligt. Därför undrar jag vad ni tycker.
Såå... vad tycker ni? Bra eller dåligt?

Gordeg
 

Hobert

Warrior
Joined
22 May 2000
Messages
280
Helst inte, men...

...jag tror inte det är möjligt att förhindra att man pratar om rollspel även utanför spelmötena.

Fördelar med det tycker jag t ex kan vara:

* Spelare som missat en spelsession kan briefas av sina kamrater, så att man slipper avsätta så mycket tid till det på nästa spelmöte (enligt egna erfarenheter kan det annars ta upp grymt lång tid).

* SL kan, om spelare frågar, komma med konstruktiv kritik och idéer till spelare om hur dessa spelar/ska spela sina RP.

I övrigt tycker jag man ska hålla själva spelandet inom spelmötena.

En nackdel med att folk pratar utanför spelmötena tycker jag har varit att spelare ibland har diskuterat sinsemellan t ex vad man har råkat ut för under det senaste spelmötet, fastän deras RP:er inte borde känna till varandras förehavanden, då de t ex befunnit sig på olika platser under hela spelpasset.
 

Johan K

Gammal & dryg
Joined
22 May 2000
Messages
12,401
Location
Lund
Tveggat..

Alltså, visst det är ju en kanonmbra idé att köra det på det sättet, så länge alla är med på det. Då funkar det bra.
Dock så känns det ändock lite mysko att köra när inte ehla gruppen är med. Känns lite som man tappar helheten om inte hela gruppen är med.
 

Gordeg

Hero
Joined
22 Jul 2004
Messages
1,796
Location
Västervik
Re: Helst inte, men...

Det du beskriver är sidosnack i måttliga mängder, eller sidosnack som ger måttlig påverkan på själva spelmötet. Och du har helt rätt i att man inte kan förhindra det, och man kanske inte ska försöka heller.
Jag tänker istället på situationer där spelare nästan spelar små soloäventyr regelbundet mellan spelmöten. Fast jag kanske var lite otydlig och svamlig i mitt inlägg.

Exempel: Jag vill att min rollperson ska bygga upp en verksamhet i den undre världen. Jag ringer till spelledaren och pladdrar oavbrutet om detta i en halvtimme. Spelledaren tycker att det låter jättecoolt och skissar upp vad som händer när jag sätter mina planer i verket. Senare integrerar spelledaren mina skumraskaffärer i sina egna äventyr. Jag fortsätter ringa till spelledaren för att pladdra om detta mellan varje spelmöte.

Mer fördelar och nackdelar:
En fördel är att jag inte behöver ta upp en massa tid under spelmötet med något som kanske bara är intressant för mig och min rollperson.
En nackdel är att en rejäl portion av äventyret kanske kretsar kring något som bara är intressant för mig och min rollperson. Jag har hysteriskt roligt men mina medspelare blir uttråkade. Kanske.

Alla kanske inte har provat detta, eller ska jag kanske säga råkat ut för detta?

Gordeg
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Vi har kört en del med mailkommunikation och jag har även spellett grov tortyr av olika rollpersoner via Icq. I en kampanj där jag är spelare så har en annan spelare även skickat ett fyra sidor långt brev till en spelledarperson för att förklara sitt till synes irrationella agerande. Jag tycker att det funkar även om det inte får bli ett alltför dominerande inslag. Det är kul och spännande med rollpersoner som har olika agendor och inte alltid drar åt samma håll men om det går för långt så finns det inte längre något skäl för rollpersonerna att samarbeta eller ens hålla ihop och då faller hela kampanjen eller äventyret lätt samman.
 

Zire

Swashbuckler
Joined
18 May 2000
Messages
3,128
Location
Umeå
Om man är en utspridd spelargrupp som inte kan spela så ofta så tror jag att det kan fungera bra.
Jag har själv haft en ide om att mellan spelmötena skicka brev till spelarna som är "skrivna av en SLP", en kontakt, släkting eller kanske arbetsgivare. Tanken var att jag skulle kunna smyga in information som kan behövas under spelmötet, men som bara den spelaren känner till. Genom att gömma informationen i brevet så blir det inte lika självklart att den kan användas till någonting, som om man ger den face-to-face precis innan mötet börjar.
Dessutom kan man 'påbörja' äventyret i brevet, så att man snabbare kan komma in i handlingen när man väl ska börja spela.

Man bör se till så att man skickar brev till alla spelare så att det inte blir fokuserat endast kring en RP.

Jag kom aldrig längre än till planeringsstadiet. Men nu blev jag sugen att försöka igen.

- Zire
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
Detsamma händer om en eller ett par spelare är mer pådrivande än övriga.

Detta kommer man aldrig ifrån. Vissa spelare är helt enkelt aktivare än andra. I en av mina grupper finns en spelare som aldrig någonsin tagit egna initiativ ens när folk uttryckligen försökt tvinga honom att göra det. Men han har kul ändå. Förmodligen skulle ränksmidande bara göra hans spelsätt mycket mer komplicerat än han vill ha det. Och i ärlighetens namn är det bra att vissa spelare är mer pådrivande än andra. Jag vill inte ens låtsas att rollspel är någon sorts demokrati :gremwink:

Annars är det rätt vettiga saker du tar upp. Personligen föredrar jag nog att låta spelandet begränsas till just spelmötena, men om folk vill diskutera någonting eller försöka få svar på frågor från mig som spelledare så är det oftast fritt fram.

Slutligen när det gäller smidandet av ränker och ett eventuellt politiskt rävspel mellan spelare och deras rollpersoner så står min egna kampanj Wave of Steel som vägmärke för mig själv. Där fungerade det alldeles utmärkt med ränker, eftersom en påklistrad ordning fortfarande uppehölls.

Läs mer om kampanjen i den här tråden.
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
Re: Helst inte, men...

En nackdel med att folk pratar utanför spelmötena tycker jag har varit att spelare ibland har diskuterat sinsemellan t ex vad man har råkat ut för under det senaste spelmötet, fastän deras RP:er inte borde känna till varandras förehavanden, då de t ex befunnit sig på olika platser under hela spelpasset.
Det är förstås en nackdel ur strikt kampanjdisciplinär synvinkel. Men rent praktiskt är det ju helt enkelt fråga om vänner som berättar om något kul för varandra. Och det är ju inte så dumt. :gremsmile:
 

Hobert

Warrior
Joined
22 May 2000
Messages
280
Re: Helst inte, men...

Det kanske var jag som inte läste ordentligt.

Ja visst låter det bra om man kan gå igenom sådant med SL utanför spelmötena, så att man inte tar upp lika mycket av de andra spelarnas tid.

De enda nackdelarna som jag ser det är kanske att SL snöar in lite på den subploten eftersom han tycker den är så intressant, så att de andra spelarna känner sig åsidosatta, och att den spelare som här hamnar mer i fokus distanseras från resten av gruppen eftersom han har mycket eget för sig.

Kan SL bara ha det i åtanke borde det gå att lösa.

Jag spelade i en kampanj där en annan spelare var ett stort namn i staden vi gästades undre värld. Det funkade utmärkt tycker jag. SL balanserade det hela så att den ursprungliga äventyrsidén fanns kvar, men kryddades både av att vi fick hjälp av hans kontakter och drogs in i trubbel på grund av att vi kände honom. På så sätt integrerades hans ljusskygga förehavanden med våra.
 

Hobert

Warrior
Joined
22 May 2000
Messages
280
Re: Helst inte, men...

Nej, det förstås :gremtongue: men ibland är det synd.

T ex om gruppen har två spår att följa, och delar upp sig i mindre grupperna A och B. Senare får grupp A veta att grupp B följer ett falskt spår, och att deras vägvisare leder dem in i ett bakhåll.

Om inte annat är det synd om spelarna som måste låtsas inför SL som om de inte vet någonting, och bryts ner till nervösa vrak i väntan på det oundvikliga :gremgrin:
 

Gordeg

Hero
Joined
22 Jul 2004
Messages
1,796
Location
Västervik
Man bör se till så att man skickar brev till alla spelare så att det inte blir fokuserat endast kring en RP.
Det här är den STORA faran med att börja sköta kampanjen även utanför spelmöten. Det vill säga att man snöar in sig på en rollperson.

Som spelledare måste man kunna ta ett steg tillbaka och se på spelet i ett metaperspektiv ibland. Om spelledaren går in i sin uppgift med samma inställning som en "vanlig" spelare kan han påverkas av enskilda medspelare så att blir deras lekkamrat och glömmer bort resten av gruppen. Jag råkar sällan ut för det numera men det har hänt.

Gordeg
 

Gordeg

Hero
Joined
22 Jul 2004
Messages
1,796
Location
Västervik
Det är kul och spännande med rollpersoner som har olika agendor och inte alltid drar åt samma håll men om det går för långt så finns det inte längre något skäl för rollpersonerna att samarbeta eller ens hålla ihop och då faller hela kampanjen eller äventyret lätt samman.
Ja, det är ytterligare en aspekt. En grupp i vilken alla tycker och vill samma sak blir snabbt grå och trist, men om rollpersonernas mål står i direkt konflikt med varandra låser man upp kampanjen tills motsatsförhållandet är löst. (Eller tills kampanjen läggs ner.) Spelledaren börjar fungera som stridsdomare mellan rollpersonerna. Det går att spela så också, men jag vill helst inte göra det mer än enstaka spelmöten. Egentligen betraktar jag det som ett misslyckande från spelledaren.

Gordeg
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
En till fördel är att man på ett otvunget sätt kan diskutera meta-aspekter av kampanjen.

Det kan vara allt från övergripande principiella frågor:
"Jag funderar på att få in lite mer nn-stämning i kampanjen, men det blir rätt beige om vi inte är på samma våglängd"

till mycket specifika grejer: "Min gubbe planerar att göra en storskalig raid till Ondlandet och fånga eller döda Skurkus. Men jag kan vänta ett par spelmöten om du behöver förbereda lite."


Sedan vill jag upprepa vad jag antydde i ett annat inlägg i tråden, nämligen att det är kul att diskutera sin hobby med likasinnade vänner.
Det bör hellre vara så att det kanske är någon specifik sak man hemlighåller än att det är en specifik sak som är tillåten att prata om.
 

_-olle-_

Veteran
Joined
12 May 2004
Messages
83
Location
Stockholm
Oh...
En av spelledarens åttiofyra dödssynder! Som du säger är det mest oerfarna spelledare som faller för frestelsen. Jag antar att den enda räddningen är att de andra spelarna tar saken i egna händer och dräper målet för spelledarens sjukliga facination och hoppas att spelets ledare inte sjunktigt så lågt att en omedelbar återuppståndelse inträffar...
 

Gordeg

Hero
Joined
22 Jul 2004
Messages
1,796
Location
Västervik
Vissa spelare är helt enkelt aktivare än andra. I en av mina grupper finns en spelare som aldrig någonsin tagit egna initiativ ens när folk uttryckligen försökt tvinga honom att göra det. Men han har kul ändå. Förmodligen skulle ränksmidande bara göra hans spelsätt mycket mer komplicerat än han vill ha det.
Jag har också en sådan kompis. Lite mer aktiv nu än tidigare dock.
Frågan är om initiativlösheten beror på dåligt självförtroende. Får han tillräckligt mycket utrymme vid spelbordet? Men visst verkar det vara så att några trivs bättre i biroller.

Gordeg
 
Top