Nekromanti Att spelleda obehagliga saker (allvarlig tråd)

[Pom]

Rollspel som medium utarmas väl inte av att en enskild spelledare undviker en viss genre eller problemtyp?

Nej, men ponera att en majoritet gjorde det. Jag är rädd att så faktiskt är fallet.

OK. Ja, det är säkert så att många undviker genuint obehagliga saker. Men det är väl egentligen rätt naturligt och harmlöst.

Jag tänker så här: det är naturligt att många hellre vill ha det trevligt än jobbigt. Det är harmlöst så länge dem som faktiskt vill hålla på med obehagliga saker i rollspel också gör det.

Konstparallellen du tog upp kan också gälla här. En hel del konst som görs har inte som primärt syfte att göra folk upprörda utan kan ha andra syften: ge skönhetsupplevelser, väcka tankar utan direkta obehagseffekter, leka med möjligheterna inom högt stiliserade genrer, korsbefrukta genrer som normalt hålls isär, och så vidare. Men så länge det finns åtminstone några konstnärer som använder obehag som verktyg för sitt utforskande förblir konsten som helhet gränsfri. De konstnjutare som föredrar obehagskonst är då fria att utforska det de älskar, medan andra är fria att utforska andra sorters konst.

Vilken gräslig likriktning det skulle vara om alla höll på med allting!

 

[Eksem]

Porr? Som i, säg, Jägarna på Karinhall? Jag vet inte riktigt jag...

 

[krank]

Porr? Som i, säg, Jägarna på Karinhall? Jag vet inte riktigt jag...

Jag menar:

* Explicita sexscener. Det väjer många rollspelare för, så det kan man egentligen inte lasta SL för. Jag skyller på den allmänna dubbelmoralen i vår kultur, där det är mer OK med gladvåld än sex. Jag tycker att rollspel där SL och övriga spelare undviker explicita sexscener av rena "pinsamhetsskäl" blir lika tråkiga som hollywoodfilmer där det blir sådär jätteuppenbart att det skulle ha passat med en riktig sexscen men att regissören fegat ur. Sex är en del av livet, liksom. För ganska många är det dessutom en ganska viktig del av livet. Oavsett om är narrativist eller immersionist borde man se poängen med det.

* Äckel- och våldsporr (för real-worldreferenser: Max Hardcore, GGG, 2girls1cup). Jag kanske bara är effektsökare här, men jag gillar att använda mig av scener och företeelser som ligger utanför spelarnas vanliga upplevelser men som ligger tillräckligt nära för att bli obehagliga. Det kan ge ordentlig närvarokänsla och inlevelse.

 

[Arfert]

jag gillar att använda mig av scener och företeelser som ligger utanför spelarnas vanliga upplevelser

Utanför ens vanliga upplevelser... Tala för dig själv.

 

[Eksem]

Ah, ja, där är vi inte samma. Jag vill inte agera ut sex som en annan Sally.

 

[Mogger]

frågan från början var: "- Att spelledaren inte fixar att spelleda vissa saker - riskerar det att "utarma" rollspelet, göra det alltför innehållslöst?"

Svaret på den frågan är NEJ...

Jag hävdar motsatsen och menar att ditt svar bara funkar om man lägger till en klausul, vilket du gör:

...om spelledaren fyller det med annat innehåll som är intressant.

Så, ditt svar är exakt lika giltigt som mitt eftersom jag utgick från om inte.

Det jag vänder mig mot är vad som anses vara innehållslöst eller inte. Finns massor med saker här i värden som kan vara intressant att rollspela som INTE är våldtäkter, tortyr, ångest och liknade. Att påstå att annan kultur/konst som inte innehåller de ingredienserna är är utarmad är bara löjligt och monumentalt okunnigt.

Och de kicksökare som är ute efter det ovanstående behöver säkert inte vara oroliga, finns nog många som även i fortsättningen kommer sysselsätta sig med sådana pubertala rollspelsövningar.

Nja, du vet nog också att de mer pubertala inslagen i rollspel är gladvåld och jag har sett massor av bevis på folk som fortsatt på det inslagna spåret i 20 år.

Jag säger inte att de spelar en lägre form av rollspel, men jag hävdar bestämt att deras upplevelse riskerar att utarmas om ensidigheten inte bryts. Alltså det som sker om spelgruppen inte fyller spelandet med annat som också är intressant.

Så det finns ingen anledning att jaga upp sig. Vi har olika perspektiv. Du är optimist och jag är pessimist.

 

[soda_UBBT]

Jag tycker, oavsett, att man skall ha jävligt klart för sig vad för spel man har tänkt sig spela innan man drar igång.

För mig är larviga, uddlösa och intetsägande karaktärer kan vara precis lika provokativt som, för andra, tabubelagda ämnen.

Skulle jag lira ett spel i stil med filmen 8MM eller Irréversible skulle jag utan ta ut svängarna lite. Men som ovan sagt; att cleara vad som skall spelas med alla inblandade är ett måste oavsett vad man själv uppfattar som stötande.

 

[Eksem]

Jag är inte övertygad om det inneboende intressanta i tortyr och våldtäkt, alltså att obehagliga saker nödvändigtvis har ett allmänintresse. Kvällspressens löpsedlar antyder visserligen något annat.

 

[Mogger]

Jag är inte övertygad om det inneboende intressanta i tortyr och våldtäkt, alltså att obehagliga saker nödvändigtvis har ett allmänintresse. Kvällspressens löpsedlar antyder visserligen något annat.

Nej, det är jag inte heller övertygad om. Som sagt, frågan var om det finns en risk att ensidigt spelande leder till innehållslöst spel. Mitt svar är ja. Det finns en risk.

Frågan var inte om obehagliga saker är en nödvändigt inslag i rollspel. För då hade jag sagt nej.

 

[Eksem]

"Som sagt, frågan var om det finns en risk att ensidigt spelande leder till innehållslöst spel."

Innehållslöst är det väl inte? Det är väl snarare så att ensidigt spelande leder till ensidiga upplevelser?

 

[Mogger]

Innehållslöst är det väl inte? Det är väl snarare så att ensidigt spelande leder till ensidiga upplevelser?

*Gäsp*

Nu klyver du hår...

 

[Eksem]

Nja, jag tyckte väl mest att det var lite väl stating the obvious och ganska off topic.

 

[Mogger]

Nja, jag tyckte väl mest att det var lite väl stating the obvious och ganska off topic.

Tja, jag svarade på från som trådskaparen ställde. Tycker du att den är OT får du nog ta upp det med honom.

Vill du något speciellt med den här deltråden? Jag tycker att den ter sig ganska meningslös.

 

[Ram]

Vill du något speciellt med den här deltråden? Jag tycker att den ter sig ganska meningslös.

Externa gramskingsnämnden tycker sig se frågan "blir rollspel BÄTTRE av våldtäkt, våldsporr och ångest".

 

[krank]

"blir rollspel BÄTTRE av våldtäkt, våldsporr och ångest".

Svar: "ja, givetvis."


//Krank, som än idag önskar att hans brevvexling med Piff lett till mer än att hon konstaterat att Hudiksvall låg för långt bort när hon bjöds in att sitta med ett möte

 

[Wyldstorm]

jag ser inte problemet, om jag ska vara ärlig..
Du kan såklart inte brodera ut nån del av rollspelandet för långt, utan att någon rollspelare ska spy (av endera anledning)..
Men Om du försiktigt sonderar vars folk gränser går, så upptäcker du hur mycket du kan & bör beskriva, så länge du håller dig däremellan så är du säker.

Fast även om en spelare t.ex. inte riktigt klarar av våldtäkt eller dylika grova scener, så kan du ju alltid abstrahera eller zooma ur, så att säga.
Exempel på detta skulle kunna vara (i exemplet våldtäkt):
Zoom x1: Beskrivningar av lemmar som tränger in i saker, sånt rollspelande som inte ens jag vill ta i med en tång, men det passar säkert nån.
Zoom x2: Beskrivningar av typen "du ser hur person X blir grovt våldtagen", osv...
Zoom x3: typ "Ni ser hur Y förgriper sig på gråtande X" eller dylikt..
Zoom x4: "Därinne i gränden blir X bestulen på sin oskyldighet, på det nesligaste sätt"
Zoom x5: Y våldtar X. (punkt)
Zoom x6: X skriker i en gränd, i panik. (Nej, på dylikt avstånd från händelsen får INTE själva akten "verkligen" hända, bara hotet/närvaron av idén räcker.)
Grader utöver detta blir mer eller mindre att man beskriver obehag, eller bara hoppar över konceptet, but you get the point..

Ta det bara försiktigt, man vet sällan vad folk har i bagaget innan man får analysera dom lite, och även då så kan vissa ha smyg-obehag med sig..

Kortfattat:
Exkludera inte element av upplevelsen, lämna mer saker åt folks fantasi.
Gör som i film.
Alla klarar inte att se hardcore porn (eller ens VILL det, med sin rollspelsgrupp).
Medan de allra flesta klarar av en sexscen i en film.
De känsligare klarar av sexscener om de är indirekta, typ skynke ivägen, eller så..
De allra känsligaste klarar av att se hur 2 personer går in en stuga tillsammans & kanske se lite blommor som blommar ut, varpå de 2 kommer ut lite gladare..

Gå bara från den barntillåtna delen av skalan, så går det nog bra.
"Better safe than sorry"...

 

[Eksem]

Nej, jag vill bara skilja "innehållslös" från "ensidig".

 

[Ram]

"blir rollspel BÄTTRE av våldtäkt, våldsporr och ångest".

Svar: "ja, givetvis."

Inga smileys? Hur allvarlig är du?

 

[krank]

Inga smileys? Hur allvarlig är du?

Ganska.

Först: Jag tror att det generellt blir sämre av att man censurerar sig. Precis som alla andra kulturformer. I USA censurerar de en jäkla massa, och mycket riktigt kör de numera mest på tomgång, upprepar samma disneyfierade berättelser om och om och om igen. Det blir bara platt och gråtrist.

Sedan: Som djupimmersionist är mitt mål att leva mig in i min rollperson och känna dess känslor. Jag gillar att känna min rollpersons ångest och smärta och obehag. För mig har det en terapeutisk effekt. Och ja, jag blandar gärna psykolog-rollspel med vanligt rollspel.

Och mer allmänt: Jag ser egentligen inga problem med att folk blir avtrubbade av att se/uppleva/vara med om fiktiva händelser. Jag tror inte att folk börjar inbilla sig att det är OK att döda folk bara för att de sett för mycket film eller spelat för mycket rollspel där folk dödas. Däremot tror jag att man eventuellt hamnar i mindre chock och kan fatta vettigare beslut om något faktiskt skulle hända om man blivit lagom avtrubbad. Jag ser egentligen ingen anledning att vara emot avtrubbning.

 

[Arfert]

Helt klart... då är väl snarare så att det är bra om man byter spel lite då och då. Som att läsa olika slags böcker och se olika slags filmer.