Att ta bort "stödhjulen"

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,186
Location
Ereb Altor
Kring kvalitet vet jag faktiskt inte, tycker nog bland det tröttaste och halvdana jag spelat som mest varit just olika SLPs interaktion med varandra har varit flerfaldigt mycket mer intressant och kvalitativt om jag ska slänga på mig litteraturvetarglasögonen än något äventyr jag spelat eller läst. Mycket för att de tar avstamp i karaktärer och vad de gör, något som färdig plot aldrig kan göra då det är raka motsatsen till det.
Ja alltså, ett dåligt och slappt äventyr är ju dåligt och slappt. En ful karta vill jag inte använda. Det ska ses i ljuset av de där statuskampanjerna som ju erbjuder något rätt bra i allmänhet.
 

Oscar Silferstjerna

Sjunger i duschen
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,736
Location
Nirvana
Ja, bara att rita en enda karta kan ta dagar.
Jag tycker att man kan ta fasta på detta enkla men väsentliga påpekande. Det går inte att snabbt improvisera fram en skitsnygg, detaljerad karta. Någon behöver göra den i förväg. Det tar massor av tid och vem som helst kan inte göra det. Kartan har ett högst påtagligt värde - både som konsthantverk och som spelhjälpmedel.

Om vi återvänder till trådstartens fråga om vad man behöver för att vara utan det färdigskrivna äventyrets stödhjul så är det ofta kartor. Ett spel skulle kunna vara en kartbok eller ett kartpaket med stöd för att använda kartorna i spel. Samma kartor skulle då kunna användas i helt olika settingar. Settingarna och äventyren är alltså utbytbara men inte kartorna!
 
Last edited:

Rickard

Urverk speldesign
Joined
15 Oct 2000
Messages
18,395
Location
Helsingborg
Jag tycker att man kan ta fasta på detta enkla men väsentliga påpekande. Det går inte att snabbt improvisera fram en skitsnygg, detaljerad karta. Någon behöver göra den i förväg. Det tar massor av tid och vem som helst kan inte göra det. Kartan har ett högst påtagligt värde - både som konsthantverk och som spelhjälpmedel.
Å andra sidan så gör spel som Fornsaga att man ritar kartan efter hand, utifrån hexagonala bitar som spelet tillhandahåller, och man får tabeller för att slå fram sin karta. Mängder av OSR-spel gör likadant.

Sedan behöver inte alla spelformer en karta. Alla spelgrupper behöver inte heller en snygg karta att utgå från, utan kan rita en själva. Däremot kan ett spel givetvis utgå från en karta som i Fall of Magic.
 

Oscar Silferstjerna

Sjunger i duschen
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,736
Location
Nirvana
Å andra sidan så gör spel som Fornsaga att man ritar kartan efter hand, utifrån hexagonala bitar som spelet tillhandahåller, och man får tabeller för att slå fram sin karta. Mängder av OSR-spel gör likadant.

Sedan behöver inte alla spelformer en karta. Alla spelgrupper behöver inte heller en snygg karta att utgå från, utan kan rita en själva.
Ja, det går definitivt att vara utan en färdig karta. Men personligen vill jag gärna utgå ifrån en skitsnygg karta. Eller allra helst en hel kartbok. Kartor är också något som motiverar värdet av att trycka saker (snarare än att bara skriva ut). Att det också går att ha kul med improviserade hex-kartor och OSR-verktyg betvivlar jag inte. Det bara ett annat sätt att spela.
 

Oscar Silferstjerna

Sjunger i duschen
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,736
Location
Nirvana
… se jag har rätt!
Du menar att kartan blir för definierande, eller?

För övrigt tycker jag att det är märkligt att ingen (?) svensk produktlinje (och kanske inte någon utrikes heller?) har fått en rejäl kartbok. Alltså något mer än ”bara” en världsbok med kartor i. En riktigt välgjord kartbok skulle förmodligen vara en riktigt god affärsidé. Visserligen krävs det en skicklig kartmakare, men å andra sidan inga eller åtminstone få illustrationer (en betydande kostnad i de flesta rollspel).
 
Last edited:

Rangertheman

Myrmidon
Joined
15 Dec 2015
Messages
3,633
Något som jag känner är en förutsättning för att bara spela utifrån regelboken, är en omfattande exponering för "genremedia". Fantasy och skräck kan jag enkelt dra fram saker, medan jag hade haft betydligt svårare för till exempel cyberpunk. Sci-fi och postapokalyps ligger någonstans mellan de punkterna.
 

Oscar Silferstjerna

Sjunger i duschen
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,736
Location
Nirvana
Ja i stort sett. Om det passar beror nog lite på genre, hur in/utzoomad kartan är och hur den är gjord. Finns tillfällen när det är positivt och beror lite på varför och vad man spelar.
Ja. Nu när vi börjar vrida och vända på just kartor slår det mig att det också har att göra med vilken typ av auktoritet man tillskriver information i spelet. Alltså vad sanning, lögn och halvsanning är i den här sortens fiktion. På sätt och vis är det också kopplat till vad man förväntar sig av ett färdigt äventyr. Att till slut avslöja sanningen?
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,975
Location
Uppsala
Hur menar du? Jag förstår inte alls.
Alltså, att vi måste ha en karta som är “skitsnygg, detaljerad” och tar lång tid att göra. Men däremot faller det klart in i samma behov av detaljer/fakta/sanning som andra nämnt. (Typ vad @Bifur skrev ovan.)

Min egna syn på kartor är nog mer som de hanteras i Trollbabe: att ge oss något att prata om. Det kan vi skapa på fem minuter, tillsammans.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,263
Location
Rissne
Det är extremt lätt och alla kan göra det.
Nä.

Skulle säga att det är mycket mycket mycket enklare att spela 10 SLPs som har starka viljor och drivkrafter, fundera över vad de gör och sen agera med dem i en scen där de befinner sig eller off screen om de inte är på plats, än att försöka rodda en färdig story så den inte kapsejsar och spårar ur helt från rälsen.
Det är i det närmaste helt omöjligt att hålla 10 SLPs i huvudet samtidigt. För mig. Jag har inte den sociala fingertoppskänslan, den intuitionen, den multitaskingen. Överhuvudtaget kan jag inte tänka mig något mer mardrömssvårt. Att hålla reda på en persons drivkrafter och agendor är svårt nog. Att försöka räkna ut ens vad nästa scen är och vad alla 10 gjort under tiden är… överväldigande.

Därmeot är det lättaste som finns att ha en färdig struktur i form av till exempel ett mysterienätverk med platser och ledtrådar, en preppad situation med saker som hänt. Man behöver inte bry sig om vare sig "plot" eller "starka viljor och drivkrafter". Allt man behöver hålla reda på är ett händelseförlopp som skedde innan rollpersonerna kom till platsen, och låta det de hittar följa logiskt därpå.

Sure det kan kännas lite tomt när man sätter sig ner, att man inte vet om saker kommer räcka eller ej, men skulle säga att spelleda ett färdigt äventyr som förväntar sig att spelarna gör vissa specifika saker och slutar med en slutfight på en specifik plats är betydligt mer svettigt på alla sätt och vis. De få gånger jag gjort det senaste femton åren har varit idel ångest, har jag missat något? minns jag allt rätt? Har jag "pluggat på tillräckligt"? Har jag förstått hur x gör att man ska hitta y och ta sig till z? Osv. Jämför det med att egentligen bara behöva "känna sin/sina karaktärer" och sen agera med dem, reaktivt och proaktivt. När någon säger de går till banken, frågar jag som SL mig, vilka är där? Är någon av mina namngivna SLPs där egentligen? Och om de är där, vad gör de? osv.
Och FÖR DIG är det lättare att hålla nätverket av SLP:er i huvudet. FÖR DIG.


FÖR MIG (till exempel) är det inte bara så att de där tio SLP:erna och att hålla på och räkna med deras agendor och viljor helt enormt svårt, att spela med dem som ledstjärna leder absolut inte till den sortens upplevelse som jag vill ha som spelare eller ge som SL.



Vad jag vill säga här är alltså inte "du spelar fel och dåligt", utan jag vill eftersträva en smula nyans och respekt för olikheter. När du säger "det här är lätt och alla kan göra det" så känns det rätt motigt för oss (eller ok, mig, jag ska inte göra mig till tolk för nån annan) som tycker att det är nästan omöjligt och dessutom inte leder dit vi vill.

EDIT: Vi har alla hjärnor som funkar på olika sätt. Jag tycker det här med "folk" är svårt; kanske finns jag på något spektrum, kanske är min hjärna bara inte så bra på intuitiva relations- och människogrejer. As evidenced by hur ofta jag sätter foten i munnen IRL eller på det här forumet.
 
Last edited:

Oscar Silferstjerna

Sjunger i duschen
Joined
28 Nov 2006
Messages
2,736
Location
Nirvana
Alltså, att vi måste ha en karta som är “skitsnygg, detaljerad” och tar lång tid att göra. Men däremot faller det klart in i samma behov av detaljer/fakta/sanning som andra nämnt. (Typ vad @Bifur skrev ovan.)

Min egna syn på kartor är nog mer som de hanteras i Trollbabe: att ge oss något att prata om. Det kan vi skapa på fem minuter, tillsammans.
Jag tycker inte alls att vi måste ha en skitsnygg och detaljerad karta. Det går utmärkt att spela utan. Däremot vill jag gärna ha skitsnygga kartor. Det är kul att ha dem framför sig på bordet. Jag förstår varför folk är beredda att betala för kartor. Min gissning är att det är en underexploaterad typ av produkt. Det borde gå att göra massor!
 
Top