Rising said:
Nja... Det finns andra typer av skräck än överlevnadsskräck.
Men med utsatt och sårbar menade jag inte
enbart avsaknad av hundratals hit points (även om det kanske lät så). Du kan ju bygga ett äventyr kring skräcken av att förlora någonting annat än ditt liv: dina anhöriga, exempelvis. Eller dina anhörigas tillit och kärlek.
Om du har ett exempel på skräck som fungerar när man är trygg, mätt och tillfreds får du gärna dela med dig
<div class="ubbcode-block"><div class="ubbcode-header">Quote:</div><div class="ubbcode-body">Har du spelat det? Det såg nämligen ut att vara typ lika dödligt som BRP-CoC i mina ögon. </div></div>
Svårt att kommentera eftersom jag inte vet vad du menar här.
På level 1 kan ju en d20-gubbe vara ännu bräckligare än i BRP, visst. Men på högre level är ju påståendet ett skämt.
Den största bristen med d20-CoC är dock något annat än hit points eller stridskapacitet. (Dock fortfarande relaterat till level-konceptet)
Det rör hur dina skills begränsas av din level. Det är med andra ord
omöjligt börja spelet (på level 1) som en världsledande expert inom säg Antropologi. För att kunna ha rejält högt värde
måste du vara högre level - och då blir du automatiskt en robust stridsman.
Hela idén med att ta ett levelbaserat system som d20 och försöka anpassa det till Call of Cthulhu är absurd i mitt tycke. Om man inte redan från början accepterar en mer action-fokuserad upplevelse, vill säga. En arkeolog blir ju automatiskt en Indiana Jones.
Så det enda rättvisa är att fastslå att d20-CoC är "pulp" och inget annat.
Nu ska jag understryka att jag tycker regelboken är välskriven och innehåller många godbitar. Bara att erhålla Cthulhu-magin i d20 form är ju värt prislappen, exempelvis. Skulle passa perfekt till en "dark fantasy" kampanj.
Men spelet är skrivet för att låta d20-spelaren använda sina bekanta regler för en traditionell CoC-kampanj; och som sådant kan man bara konstatera att det misslyckas fullständigt.