Nekromanti Auditions till rollspel (Ja ä' inte bitter)

[Ichabod_UBBT]

Efter tre totalhavererade megaeonkampanjer, två stora neotechkampanjer förstörda och en stor mängds småäventyr från diverser rollspel slut så har jag börjat bli sjukligt trött på störiga spelare... Någon gång har folk varit för oseriösa, en annan gång för dåliga på att hålla tider, vid något tillfälle har en kampanj helt enkelt krashat för att någons spelare i gruppen velat jävlas. Problemen är för många för att rada upp. Givetvis räknar jag med att det alltid ska finnas lite konflikter och problem i kampanjer och äventyr. Vi är alla människor och har olika mål med rollspel.

Men vart vill jag nu komma då? Jo jag har seriöst börjat fundera på att ha "auditions" till mina kommande äventyr och kampanjer. Dels för att kunna spela med nya människor men fortfarande behålla kvalitet och att alla kan ha roligt.

Min ide kan väl kort sättas upp så här:
<ul type="square">
1. Man annonserar ut kampanjen för sina intressanter med ett litet A4 med info och stämningstext.

2. Dom får fylla i ett litet frågeformulär med frågor som "Vad är viktigast för dig en rollspelskväll?" (Det finns givetvis inga RÄTTA svar, men mest för att alla ska ha ungefär samma mål.)

3. Man väljer ut en liten grupp från dom som är intressanta och låter dom spela upp en scen ur karaktärens bakgrund, som en teateraudition.[/list]

Sen väljer man helt enkelt ut dom som verkar bra till en grupp.
<ul type="square"> [*] Är jag för pretantiös? (varför kan jag inte stava till det ordet? )
[*] Är det för krångligt?
[*] Kommer det bli sura miner?
[*]Ska jag bara sluta vara bitter? [/list]

 

[wilper]

Tja, att ha viss urskiljning i valet av spelare kan väl ingen ha några åsikter på. Själv känner jag nog 50-talet rollspelare här i trakterna, men jag spelar bara aktivt med ett 10-tal.

I den stående vampiregruppen så måste alla spelare godkänna ev nyintroduktioner.

Din metod låter dock lite omständig, jag hade bara bjudit in de som jag var nyfiken på för ett enkvällsäventyr, och de jag ville fortsätta spela med hade jag frågat om kampanjen vid ett annat tillfälle. Jag har det dessutom så lyxigt att jag har en spelklubb i krokarna, så jag kan gå på deras spelhelger och provspela både spel och spelare.

 

[Lindenius]

Ja
Ja
Ja
Nej för tusan. Bitterhet är en utmärkt drivkraft. Konsten är att använda den till något konstruktivt.

//erik. är ruskigt sugen på DrPeppern i kylskåpet

 

[Robert Jonsson]

Trust the Wilper!

Din metod låter dock lite omständig, jag hade bara bjudit in de som jag var nyfiken på för ett enkvällsäventyr, och de jag ville fortsätta spela med hade jag frågat om kampanjen vid ett annat tillfälle.

Jag hade gjort på samma sätt som Wilper.

 

[Organ]

Jag tycker inte att det är en dålig idé men ett dåligt tillvägagångsätt. Om någon frågade mig ifall jag ville spela i dennes kampanj, för att sedan vilja få mig att fylla i ett formulär för att se ifall jag har "rätt inställning" och därefter provspela för att se ifall jag var "tillräckligt bra" skulle jag dels bli extremt avtänd och faktiskt även lite förolämpad. Bättre är det, som någon annan i tråden skrev, att istället köra en mindre, mer informell enkvällsgrej för att kolla ifall pesonen skulle passa in.

/Anders

 

[ripperdoc]

Jag har flera gånger varit inne på samma tankegångar som du. Inte för att kampanjer havererat, inte alls, utan för att jag gärna spelar med nya personer och hittar nya förmågor, samt att tillgången på intresserade för mina kampanjer varierar stort.

Samtidigt förstår jag att alla andra i tråden inte gillar din idé med enkäter och dylikt. Principiellt tycker jag dock inte att audition är dåligt, det är bara ett ganska reglerat sätt att testa spelare - och många anser det vara megatabu att på ett eller annat sätt mäta rollspelande eller rollspelare (även fast det tydligen är okej om man gör det diskret ).

Jag tror att en audition kommer kunna plocka ut spelare du tycker är bra (de mer exhibitionistiska, är min gissning), men den kommer också sortera bort många som du hade kunnat ha kul med - eftersom ett antal kommer bli ställda/irriterade/avtända på hela idén med audition. Så i de flesta fall är det nog bättre att välja en mer diskret metod. Men om man rekryterar via nätet, vilket jag funderat på till nästa kampanj, vad ska man då använda för metoder att plocka fram de bästa?

/RipperDoc - enkätperversion

 

[wilper]

> Men om man rekryterar via nätet, vilket jag funderat på till nästa
> kampanj, vad ska man då använda för metoder att plocka fram de
> bästa?

Ta reda på deras användarnamn på wrnu och sortera efter hur många Credits de har.

Ta sedan de med minst antal, för de spelar uppenbarligen hellre än att dega på nått skruttigt webforum.

Alternativt:

Ta de med flest, för de är trevligare, snyggare, starkare och har godare godis.

 

[lanariel.silver]

ett förslag är att man skriver bakgrunden till karaktären och genom den presenterar både karaktären sig själv och sina rollspelfärdigheter

 

[Gordeg]

...och många anser det vara megatabu att på ett eller annat sätt mäta rollspelande eller rollspelare (även fast det tydligen är okej om man gör det diskret ).

Oh ja. Det har jag märkt tydligt när jag skrivit nåt här på forumet om rollgestaltnings-Xp, vilket många är helt anti mot. Därmot är det helt accepterat att man mäter prestation i form av hur bra man lyckas med äventyret, tex vunna strider eller att rollpersonerna får mer Xp när de lyckas med ett uppdrag än när de misslyckas.

Gordeg

 

[Lindenius]

Det har jag märkt tydligt när jag skrivit nåt här på forumet om rollgestaltnings-Xp, vilket många är helt anti mot.

Det är ju för att du har fel.

//erik. tänker inte bli mer ot än så

 

[Phelan]

Fråga inte vad din grupp kan göra för dig utan vad du kan göra för din grupp!

Lite provokativt och inte riktigt vad jag menar men en kul inledning. Det är sällan det är fel på folk, eller folks spelstilar, i sig. Däremot är det kanske så att deras förväntningar kring rollspelandet inte är samma som dina. Jag hade satsat allt krut på din punkt 1 och skitit i de andra.

Gör helt enkelt en klar och tydlig presentation av såväl kampanjen du har tänkt dig och vad du tycker det finns för do´s and don´ts i rollspelande. Var tydlig med att du är ute efter intressenter som delar din värdegrund och att kampanjen kommer bli tokrolig om det är så att rätt personer är med, men att personer som hellre vill något annat icke göre sig besvär då såväl övriga som de själva kommer bli besvikna och kasta bort sin fritid på tråkigt spelande. Steg två efter presentationen tycker jag även ska vara ett uppstartsmöte där de presumptiva spelarna kan få ventilera vad de tycker och vilka förväntningar de har, så att du vet vad för slags morötter du kan använda dig av för att åsnorna (spelarna) inte ska börja tugga på varandra eller inredning när kampanjen väl kommer igång.

I övrigt så vet jag att du är med i en spelförening och du borde ha ganska stora möjligheter att höra dig för med folk i din omgivning för att få tips på spelare som skulle funka bra för dig.

Och till slut, om du har nån ny Eonkampanj på gång får du gärna PMa ett utkast till mig för jag kan vara intresserad.

Mvh / Phelan

 

[Gordeg]

Att jag har fel är irrelevant den här gången! Det jag vill belysa nu är att värdering av spelare ibland accepteras, ibland inte.

Värdering av rollgestaltning tolereras ej. Undrar om det kan bero på att vi som spelare har svårt att hålla isär sak och person i det fallet. Om du säger att jag rollgestaltar dåligt, uppfattar jag det då som att du dömer ut mig som individ med motiveringen att hela jag suger? Kanske. Och i så fall tar jag illa upp om min seriositet ska bedömas med en enkät eller liknande.

Värdering av intellektuell prestation tolereras Det har det alltid gjort. Deckargåtan eller den strategiska utmaningen är förmodligen konstruerad för att en nästan normalbegåvad person ska kunna lösa den. Är det ok att min spelledare smiskar min stjärt om jag misslyckas med att lösa problemet? Ja! Min stjärt står till spelledarens förfogande. Och jag har inget emot att straffet explicit delas ut för att jag är dum och inkompetent.

Antagligen känns det lättare både att dela ut och ta emot straff och belöningar som gäller för hela gruppen gemensamt, då suddas det personliga ut och hela proceduren blir därför mindre känslig. Men ändå!

Gordeg

 

[Organ]

Citat:
--------------------------------------------------------------------------------

...och många anser det vara megatabu att på ett eller annat sätt mäta rollspelande eller rollspelare (även fast det tydligen är okej om man gör det diskret ).


--------------------------------------------------------------------------------


Oh ja. Det har jag märkt tydligt när jag skrivit nåt här på forumet om rollgestaltnings-Xp, vilket många är helt anti mot. Därmot är det helt accepterat att man mäter prestation i form av hur bra man lyckas med äventyret, tex vunna strider eller att rollpersonerna får mer Xp när de lyckas med ett uppdrag än när de misslyckas.

Då jag var en av dem som inte tyckte att auditions var en bra idé känner jag att jag borde förtydliga mig lite. Det är självklart att vissa människor är bättre rollspelare än andra. Lika självklart är det att sträva efter att ha bra rollspelare i sin grupp. Det är ej heller fel att bjuda in de man tycker är bra rollspelare istället för de man tycker är rent dåliga. Det jag invände mot var urvalsprocessen. Att nästan rent ut säga "Du får spela en session med oss, och om jag tycker du är tillräckligt bra får du spela med oss, annars kan du gå nån annanstans", eller ännu värre; att bjuda in ett par stycken till en spelkväll och säga "Jag har en plats ledig i min kampanj. Den av er som spelar bäst ikväll får vara med. Ni andra kan kanske spela med varandra." Det har enligt mig drag av en ganska sofistikerad typ av mobbing.

Då föreslår jag hellre att man har en huvudkampanj man kör regelbundet. Parallellt med den kör man då och då andra spelsessioner av en mer ickekampanjkaraktär till vilka man bjuder in sådana man vill kolla om deras spelstil skulle passa i huvudkampanjen. Det är ju liksom inget konstigt med att någon har flera parallella spel på gång samtidigt och man behöver ju inte direkt skylta med att ett av huvudsyftena med dessa vid-sidan-av-sessioner är att leta passande spelare till sin kampanj.

Min slutkläm är att det är skillnad mellan att säga "Jag har en kampanj som jag spelleder. Om du vill kan du få provspela för den, och om jag tycker du är tillräckligt bra kan du få vara med.", och "Visst har jag en kampanj som jag spelleder. Jag vet dock inte på rak arm om det finns utrymme för en spelare till. Fast du kan väl titta förbi nån gång så kan vi spela nått annat."

/Anders

 

[thark]

Helt oavsett rollspel rekommenderar jag att man sköter första mötet med nya folk via en fika, en brädspelskväll eller liknande och ser om man trivs ihop som personer först, rollspelstalangers varande eller icke varande åsido.

Bättre med en stunds social trevlighet än en "jobbintervju".

Enkät tror jag inte på oavsett om man tycker det är rätt eller fel att bedöma folk, eftersom det helt enkelt är svårt att få en bra bild av en person genom en sådan i vilket fall.

(Sen lever jag inte som jag lär—nuvarande D&D-gruppen bildades via ett spontant PM här och förfrågan på LysKOM, och den har funkat utmärkt, men det var ju egentligen mest tursamt.)

 

[Troberg]

Det jag vill belysa nu är att värdering av spelare ibland accepteras, ibland inte.

Jag kan tycka att värdering av rollgestaltning inte bör belönas, utom möjligen i extremfall. Det finns tillfällen då jag som spelledare känt "Wow, det var verkligen lysande!" eller skrattat så att jag fått ont i magen av en lysande rollgestaltning, och en liten extra morot är inte fel i sådana fall.

Däremot så har jag inga problem att belöna spelare som tillför något till spelet, visar engagemang och faktiskt försöker leva sig in i det, och det omvända fallet när man "bestraffar" spelare som bara jönsar runt och målmedvetet gör allt för att sabba stämningen.

Ja! Min stjärt står till spelledarens förfogande.

Och det är därför det behövs fler kvinnor i den här hobbyn.

 

[Johan K]

Är jag för pretantiös? (varför kan jag inte stava till det ordet? )
Är det för krångligt?
Kommer det bli sura miner?

Alltså, att hträffa folk IRL innan amn drar igång & spelar & drar upp nån form av riktlinjer är ju inte helt fel. Elelr om amn känner folket innan & vet hur de är. Det är ju inte helt fel, får jag väll erkänna. Så att man slipper sådana här saker som sumpade kampanjer, spelmöten & liknande. För det är ju ohemulskt trist att lägga ner så mycket arbete & sedan att dt rinner ut i sanden. Sedan om det kommer nån sur min, det får man ju verkligen inte hoppas. Man kan ju hoppas att folk gillar det & att man får sig en kick aav det hela. Så att man får ett par rejält trevlgia omgångar av rollspel.

Ska jag bara sluta vara bitter?

Yepp, eller aif inte vara bitter för länge..

 

[lanariel.silver]

Har med intresse följt debaten och tycker att det är på tiden att mina synpunkter kommer upp till ytan.

Det jag spelleder först och främst är borgen och där har vi en form av auditions, efter som att det är ett forumspel så är det verkligen svårt att träffa folk irl eller att diskutera igenom saker och ting.

Dessa "auditions" går till som så att den presumtiva spelaren kommer på et koncept som bygger på infon om världen, och därefter skriver de ihop sin egen bakgrunds story, de som verkar kunna hantera spelet på ett seriöst vis och har ett fungerande koncept släpps in.

Allt detta därför att på sistone har det dykt upp en massa fjortisar och bakrunder av typen

Stor krigare, stark världsbäst på svärd/dolk/Insert any weapon here

Jag är därför böjd att hålla med ursprungs posten, någon form av audition för att testa seriositeten kan kanske vara ok

 

[Troberg]

Min ide kan väl kort sättas upp så här:

Gör det lätt för dig och spela några kortare scenarios med dem. Fortsätt spela med de som verkar bra.

Enklare, träffsäkrare och mindre kontroversiellt.

 

[Pom]

Allt detta därför att på sistone har det dykt upp en massa fjortisar

Inte då, du har bara blivit gammal.

Men angående huvudfrågan håller jag med dig.

Om du rör dig i miljöer där det är mycket gott om rollspelare och din erfarenhet är att många av dem bara vill jönsa sig, då tycker jag att du absolut kan köra med inträdesprov/arbetsprov för de som kommer springande för att få spela med dig.

Själv har jag nästan alltid spelat antingen med gamla vänner och släktingar (där det är alldeles för sent för inträdesprov) eller som en del av mitt jobb (där eventuellt jönsande vägde lätt mot månadslönen).

 

[Ichabod_UBBT]

Tack för alla svar!

Det är helt klart att det är en ganska kontroversiell fråga...

Detta hela har väl egentligen att göra med vad man vill ha ut av rollspelet? Mitt misstag på dom stora kampanjer som gått is stöpet är att jag har haft en väldigt seriös tolkning på rollspelet. Detta kanske inte passar alla, och det är jag HELT överens med. Men det är inte kul att sitta och skriva på något i ungefär 600 arbetstimmar som sedan förintas till damm på tre spelmöten då spelarna skrattar, är oseriösa och kastar falafell på varandra.

Då man känner många av dom man testar med personligen, och diggar dom som polare är det svårt att bli sur, då de bara helt enkelt har en helt annan bild av vad rollspel är för dom. Men det är inte det rollspel JAG vill spela i de flesta fall. Kalla mig elitist, men jag gillar djupa och seriösa rolltolkningar och fantastiska miljöer och upplevelser i rollspel. Jag är kanske en dålig personbedömmare, men jag är en person som gärna spelar med nya folk varje gång, då jag inte tycker man bara ska spela med en grupp. Men varje gång har jag fått ganska sura miner från folk jag spelat med innan... som om jag fått för mig att dom inte är goda nog för min nya kampanj. Måste alla rollspelare ta allting så personligt?

Det jag är ute efter med "auditions" är inte att mobba folk, även om risken blir att det tolkas så. Jag försöker bara hitta ett sätt att sortera ut folk som vill spela på samma sätt som jag. Och det ända sättet att testa om dom klarar av en serös kampanj har varit att skriva en seriös kampanj för dom. Ett kort spelmöte eller två i en hastigt hopsnickrad äventyrsmiljö kan inte visa hur en spelare hanterar en 3 år lång episk megakampanj...

Därför ville jag bara i förväg visa att jag vill veta vad folk vill ha ut av rollspelet, INNAN jag lovar att dom får vara med. Det kanske blir lite putande läppar... men det är inte för att jag tycker illa om andra spelstilar. Det är bara inte min... auditions kanske är fel ord. Men jag vill bara veta om folk är som jag vill ha dom i min kampanj...

Och jag vill undvika att slänga en 200-sidors bunte i papperskorgen igen...