Nekromanti Avrättningar

[Organ]

Jag och en god vän till mig satt för en tid sedan och diskuterade dödstraff. Inte själva frågan huruvida det är något som ska tillämpas eller ej utan snarare avrättningsmetoder. Det som drog igång diskusionen var något jag läst i någon tidning om att vissa av de preparat som i USA används vid avrättningar med giftinjektion var förbjudna för veterinärer att avliva djur med då de ansågs för osäkra men att de, trots det, av någon underlig anledning som sagt var godkända för att användas på människor. Frågan vi ställde oss var ungefär; hur i hela friden kommer det sig att mänskligeheten, alla hennes landvinningar till trots, inte kan komma på ett snabbt, effektivt och smärtfritt sätt att ta livet av någon på? Om man ser på några av de mer använda sätten som använts genom historien så är nog hängning den populäraste. Den förekommer, mig veterligen, i alla jordens kulturer, äldre likväl som moderna, och det antar jag pga enkelheten: det enda som behövs är ett rep och en punkt, snäppet högre än offret är långt, att knyta fast det på. Att den förlorat i popularitet antar jag att det beror på senare tiders uppfattning att avrättningar ska vara så snabba, smärtfria och värdiga som möjligt, och att uppnå det med en snara är mycket knepigt. Om man sätter snaran fel och/eller använder för kort rep så dör den hängde en utdragen kvävningsdöd istället för av en bruten nacke. Om man däremot har för långt rep så riskerar man att helt sonika slita av huvudet på offret, vilket visserligen innebär en snabb död men även ett mycket grisigt och ovärdigt slut och helt emot de ideal som under modern tid ställts på en ideal avrättning. (Det här med att avrättningar ska vara prydliga och smärtfria är något ganska nytt i ett historiskt perspektiv. Tidigare har det snarare varit tvärtom. Den dömde skulle inte bara dö utan ofta även lida medans denne gjorde det. "Sig själv till straff och androm till varnagel" heter det ju som bekant.) Den tidvis populära halshuggningen går bort även den av samma skäl som för hängning med för långt rep. Dessutom så tror jag de flesta som ska avrättas inte direkt finner tröst i vetskapen om att de inte bara ska dö utan att deras kroppar även kommer att lemlästas på ett tämligen brutalt sätt. Ett annat mycket använt sätt är arkebusering. När skjutvapen började bli vanliga 1700-talet som blev det en mycket populär avrättningsform, speciellt i krig, då det alltid fanns en handfull soldater med gevär och en vägg att tillgå nästan var man än befann sig. Att den inte använts i någon större utsträckning i det civila är helt enkelt att det är en mycket osäker metod. Den avrättade dör sällan på en gång utan det tillhör inte alls ovanligheterna att någon, vanligen den som för befälet, får avsluta det hela med ett nådaskott. (En intressant variant på arkebusering är det klassiska nackskottet. I Stalins sovjet tillämpades det med stor energi, framförallt under utrensningarna i slutet av 30-talet. Det var t.o.m. så att man i det beryktade ljubljankafängelset i moskva hade inrett en speciell avrättningscell med kulfångare, sluttande golv med golvbrunn för avrinning och lättavspolat kakel. Där slutade en oerhörd mängd "folkfiender" och "kontrarevolutionärer" sina dagar med en maskinell effektivitet endast bräckt av en annan kille med mustasch. Hur effektiv metoden egentligen är vet jag inte. Helt felfri är den dock inte då det finns många exempel på sådana som efter att ha givits nackskott, till sin stora förvåning, senare vaknat upp i ett dike eller underst i en likhög med en blodkaka i håret och rejäl huvudvärk.)

Så, varför fungerar så många avrättningsmetoder så dåligt i praktiken? Varför är t.ex. död medels giftinjektion en så kontroversiell och svåranvänd metod? Den borde vara lätt som en plätt tycker man. Först sövs offret ner (något som rutinmässigt även sker i operationsalar runt om i världen dygnet runt, så den biten ska väl vara 17 om man får problem med) och sedan ges en dödlig dos av någon form av snabbverkande gift. Om nu det nu är i den senare delen det fallerar; varför genomför man då inte själva avlivningen på ett annat sätt, och hur i sådana fall då? Man skulle t.ex. kunna tänka sig att någon (en läkare? någon annan med någon form av specialistutbildning?) med en skalpell skär av halspulsådern eller gör ett precist snitt i ryggraden eller i nacken? Eller varför inte sövning i kombination med en snabb avlivning med för ändamålet en speciellt avpassad slaktmask?

Är det någon som har några funderingar kring detta eller som rentav har några egna förslag på metoder? Hur skulle du själv t.ex. vilja bli avrättad om du tvingades välja? Är jag sjuk i huvudet som tänker på sånt här?

Till den som förresten är intresserad av ämnet ur ett historiskt perspektiv kan jag rekomendera boken "Att dömas till döden" (ISBN 91-7151-054) av Jonny Ambrius

/Anders

 

[Mekanurg]

Lakare vagrar konsekvent att delta i avrattningar nufortiden, eftersom det strider mot yrkesetiken. Bodlarna i USA ar sarskilda tjansteman med begransade medicinska kunskaper. Man har i USA en lakare pa plats enbart for att utfarda en dodsattest (ett juridiskt krav).

 

[Marukusu]

Beträffande hängning så är jag är rätt säker på att det fortfarande används som avrättningsmetod i Japan (och i Irak, obviously...), och beträffande andra mer oortodoxa metoder så är det ju bara att kolla på alla länder som använder sig av sharia-lagar (Iran, Saudiarabien etc).

"Hur skulle du själv t.ex. vilja bli avrättad om du tvingades välja?"

Jag skulle aldrig låta mig tas till fånga om jag visste att jag ändå skulle bli avrättad... men för att besvara din fråga så skulle jag vilja bli giljotinerad, det verkar snabbast och smärtfriast.

"Är jag sjuk i huvudet som tänker på sånt här?"

Bara lite.

 

[Arfert]

Iran använder hängning flitigt... om man lite på internet kan man hitta jävligt äckliga bilder; de hissar upp folk med lyftkranar. Talibanerna hängde (hänger?) för övrigt folk i fotbollsmål.

Giljotin blir det för mig med (om man blev tvingad att välja). Dödstraff är barbariskt, då kan man lika bra visa det med att få huvudet kapat.

 

[Mekanurg]

Talibanerna hängde (hänger?) för övrigt folk i fotbollsmål.

Haengde i preteritum. Numera brukar de skjuta eller spraenga folk. Haer i Kabul finns en utomhus-simanlaeggning fraan Sovjettiden. Naer talibanerna tog oever staden foerbjoed de sport. Istaellet toemde de bassaengen paa vatten och kastade ut doedsdoemda fraan hopptornets oeversta trampolin. (Fritt fall ca 10 meter mot betong.)

Det daer aer ocksaa en romersk avraettningsmetod. Vissa doedsdoemda kastades fraan den tarpeiska klippan. (Daeremot aer den fornnordiska aettestupan en ren saga.)

 

[Arfert]

Otrevliga typer, de där talibanerna. För att uttrycka det milt.

 

[Wyldstorm]

Hur man skulle vilja bli avlivad..

Helt klart genom att bidra till vetenskapen med riskabla test av nåt slag.
Hellre dör jag gravt muterad när jag gett något till världen än "värdigt" med giftspruta & skit i brallan.. (man "slappnar av" med alla muskler när man dör, d.v.s. sannorlikt skiter & kissar på sig.)

Det eller en 10 -tons järntyngd i huvet, det duger med.

Edit: Ja du är lite sjuk.
Men på ett bra sätt...

 

[krank]

Hur skulle du själv t.ex. vilja bli avrättad om du tvingades välja?

Jag funderar på om jag inte skulle vilja dö långsamt och utdraget, faktiskt. Jag är alldeles för förtjust i livet fgör att vilja att det ska ta slut snabbt, och när jag är död är ju ändå allt irrelevant.

Däremot vore det ju givetvis bra om man ändå skulle dö, om man kunde göra så att ens död faktiskt hjälpte världen en smula. Det finns säkert vettig forskning som skulle behöva ett levande försöksdjur.

 

[Wyldstorm]

Å andra sidan.. Försök att flyga från hög höjd, skulle nog vara okej med..

Edit:
Hmm... Rymdvandring in i ett svart hål!
DEN vill jag testa!

 

[Hjalle]

Elektriska stolen. Hängning och halshuggning och dylikt och sånna grejer förekommer ju i stater som inte ligger i västvärlden och som därmed inte skapar lika stor diskussion - elektriska stolen däremot kan man ju fortfarande välja i vissa stater i USA. Det skulle förhoppningsvis blåsa lite nytt liv i debatten om dödsstraffet, och eventuellt skulle man kunna gå ett litet steg närmre avskaffandet.

-Hjalle, litet var det.

 

[Cohen]

Så, varför fungerar så många avrättningsmetoder så dåligt i praktiken?

För att den utförande parten är innefektiv? För att de köper från den som bjuder lägst? För att det ska vara "humant"?
Dessutom är det svårt att ha ihjäl någon på ett snällt/snyggt sätt.

Är det någon som har några funderingar kring detta eller som rentav har några egna förslag på metoder?

Åderlåtning till döden inträder. Man behöver inte ens söva den dömde, man känner ingenting så fort slangarna är på plats. Man blir bara trött och somnar.
Dessutom går både blodet och organen använda efteråt.

Hur skulle du själv t.ex. vilja bli avrättad om du tvingades välja?

Kan man välja att bli.........amazoner.....samtidigt.......olja.......grädde..........flera olika.......efter........dör av utmattning? Nähä?

Vilket sätt som helst som gör att jag hamnar på en sån här lista.

Just nu är jag inne på att bli arkebuserad med en 140mm fälthaubits skulle vara rätt coolt.

Är jag sjuk i huvudet som tänker på sånt här?

Inte sjukare än mig, men det kanske inte är så mycket att hurra för.

 

[Zire]

Är det någon som har några funderingar kring detta eller som rentav har några egna förslag på metoder?

Åderlåtning till döden inträder. Man behöver inte ens söva den dömde, man känner ingenting så fort slangarna är på plats. Man blir bara trött och somnar.
Dessutom går både blodet och organen använda efteråt.

Alltså, det där var ju ett genialiskt förslag. Enkelt, billigt och humant. Förstör inte kroppen och borde vara väldigt säkert. Det måste finnas någon nackdel, varför använder man det inte annars?

 

[Dante]

Alltså, det där var ju ett genialiskt förslag. Enkelt, billigt och humant. Förstör inte kroppen och borde vara väldigt säkert. Det måste finnas någon nackdel, varför använder man det inte annars?

Umm … jag kan tänka mig att den dömde hinner känna en hel del panik och ångest medan livet rinner ur honom.

Ergo: Inte så humant¹ som det låter.

1. Om man nu alls tycker att det går att använda »humant« i samma andetag som »avrättning«.

 

[Brior]

Jag är ju veterinär och har därför både sett och utfört avlivning av djur med olika metoder. Först av allt kan man konstatera att det är fullt möjligt att avliva djur (och förmodligen människor) helt odramatiskt och smärtfritt bortsett från ett nålstick. Standardmetoden för katter och hundar är att ge dem sömnmedel tills de blir medvetslösa vilket nästan alltid sker utan någon som helst reaktion. Ges medlet intravenöst inträder medvetslöshet så gott som momentant. Man kan därefter följa upp med att injicera en dubbelt dödande dos direkt in i hjärtat (vilket då djuret inte känner eftersom det redan är medvetslöst). Sedan väntar man, kollar reflexer, puls och hjärtljud tills man är säker på att djuret dött.

Om man inte kommer åt blodkärlen för att djuret är vilt eller skrämt så kan man ge sömnmedel in i bukhålan efter att ha klämt upp det mot en vägg. Man lämnar det sedan ifred, gärna i mörker och låter det somna in vilket tar några minuter men oftast sker helt lugnt. Därefter följer hjärtstick etc.

Problemet med sömnmedel vid operationer är att djur och människor ofta går igenom en excitationsfas innan det somnar därför att hämmande nervsignaler först bortfaller. Ni har märkt mekanismen när ni får den där våldsamma ryckningen ibland just innan ni somnar. Det undviker man vid avlivning genom att sömnmedlet är blandat med alkohol så att excitationen uteblir. Vid operation använder man mer sofistikerade medel.

Mekanisk avlivning utförs på slakterier eftersom man då inte vill ha in kemikalier i köttet som ska ätas. Kor, hästar och galtar skjuts i hjärnan med bultpistol eller gevär (fara för rikoschetter). Går det bra så stupar djuret omedelbart men ofta missar kulan så att ett par tre försök behövs, särskilt på galtar vars hjärna sitter illa till - djur har dels mindre hjärna, dels näshålor mellan pannben och hjärna som försvårar siktet. Sedan står de sällan stilla och väntar på skottet.

Slaktsvin, kycklingar och får bedövas med el eller gas (CO2) varpå man skär halsen av dem så att de blöder ihjäl. El fungerar bra när det fungerar men trasslar lätt på olika sätt och den industriella hanteringen förenklar knappast djurskyddet så i praktiken lider många djur. Gas anser jag personligen vara djurplågeri eftersom medvetslösheten inte är momentan men det är den vanligaste metoden att bedöva grisar med idag eftersom den passar industrin. Rapa själva upp kolsyra i näsan så märker ni hur kul det är med koldioxid i andningsvägarna.

Det pågår därtill en ständig debatt om att skära halsen av djur utan bedövning av religiösa skäl. Min egen erfarenhet var att Muslimer accepterade elbedövning vid Halal-slakt så länge en imam fick skära halsen av djuren vilket är helt OK enligt svensk lag. Ortodoxa judar accepterar dock inte detta för kosherslakt men man har från svensk håll inte köpt argumenten att tillåta ritualslakt utan bedövning trots hätska anklagelser om religiös förföljese m.m. (en lång historia som vi kan ta en annan gång).

Avrättning av människor
Jag är övertygad om att det vore helt möjligt att avliva människor lika odramatiskt som man avlivar hundar, även om en komplikation är att människor förstår att de ska dö vilket inte hundar gör, och det kan medföra plåga i sig. Traditionellt har jag uppfattat att avrättning ska vara avskräckande och följa en viss dramaturgi och att man därför inte velat göra det på skonsammast möjliga sätt. Förr i tiden var ju avrättningar närmast spektakel. Läser man om hängning-dragning-kvartering blir man lätt illamående. Guy Fawkes visste vad som väntade och hoppade från stolen för att få en snabb död. Att man numer hamnar i ett veligt mellanläge tror jag är för att man har en kluven syn på saken och försöker vara "humant avskräckande" - "lagom" skulle vi säga om vi hade haft dödsstraff i Sverige. Kanske finns det också religiösa aspekter som att den dömde minsann ska hinna överväga sina synder och be gud om förlåtelse innan han dör. Jag tycker att det visar på en vämjelig dubbelmoral.

Ska man nu nödvändigtvis välja så tror jag hundmetoden med sövning är att föredra och i andra hand ett skott i huvudet (storhjärnan där medvetandet sitter - inte nacken). Blödning tror jag inte på eftersom kroppen svarar med stressreaktioner när den börjar märka att det går åt fanders. Hängning och elektriska stolen är nog inte att rekommendera därför att det lätt går snett / tar tid. Halshuggning är förmodligen inte heller momentan och risken är överhängande för snedhugg etc.

 

[Foggmock]

Nån har redan snott ett av mina första förslag - rymdpromenad in i ett svart hål, så jag tar mitt andra: Att förångas av en djiggashwooplaser. Det har allt - värdighet för krigsmän att skjutas till döds, snabbhet, lite guck att ta hand om efteråt, inget bajsapåsig, det låter "pjä!", det är science fiction och kanske bäst av allt så blir det en dramatisk paus mellan avrättningar om man har flera att offa - den måste såklart laddas upp inför användning igen (eller kylas ner). Men fortfarande helt RELENTLESS!

 

[Wyldstorm]

En vad-för-något?

 

[Organ]

Trevligt med svar från någon som faktiskt vet vad han talar om istället för att bara gissa som vi andra.

Jag är ju veterinär och har därför både sett och utfört avlivning av djur med olika metoder. Först av allt kan man konstatera att det är fullt möjligt att avliva djur (och förmodligen människor) helt odramatiskt och smärtfritt bortsett från ett nålstick. Standardmetoden för katter och hundar är att ge dem sömnmedel tills de blir medvetslösa vilket nästan alltid sker utan någon som helst reaktion. Ges medlet intravenöst inträder medvetslöshet så gott som momentant. Man kan därefter följa upp med att injicera en dubbelt dödande dos direkt in i hjärtat (vilket då djuret inte känner eftersom det redan är medvetslöst). Sedan väntar man, kollar reflexer, puls och hjärtljud tills man är säker på att djuret dött.

Din beskrivning av det hela låter som att sådant är rena rutinförfaranden. Varför kompliceras det då så mycket så fort det handlar om en människa och inte ett djur, undrar man? Den moraliska aspekten är redan överspelad då man redan utdömt ett dödsstraff så det enda som återstår är att att verkställa det så enkelt och smärtfritt som möjligt, och ett tillvägagångsätt likt det du beskriver tycker man borde fungera mer än väl. Nu har jag ingen aning om hur de avrättningar som sker med giftinjektion egentligen går till, men det är en metod som är lika kritiserad som t.ex. elektriska stolen som varandes både osäker och plågsam. Det intressanta med kritiken är att den i många fall även framförs av förespråkare av dödsstraff, så den kan inte avskrivas som antidödstraffspropaganda, ett misstag som många gör. Detta leder bara fram till ursprungsfrågan; Varför är det så svårt att avliva människor när vi verkar kunna göra exakt samma sak med djur med ett minimum av lidande?

En sak som tagits upp är det med det psykiska lidandet som åsamkas offret innan verkställandet. Det är dock inget som kan undvikas. Den dömde vet att denne ska dö och oavsätt hur smärtfritt, snabbt, smidigt och "humant" denne än ska tas av daga så kan man inte komma undan det faktum att när det är över så kommer denne att vara död och det kommer alltid att orsaka lidande.

Ska man nu nödvändigtvis välja så tror jag hundmetoden med sövning är att föredra och i andra hand ett skott i huvudet (storhjärnan där medvetandet sitter - inte nacken).

Termen "nackskott" är lite missvisande. Oftast så handlar det om ett skott genom hjärnan. Jag antar att namnet härrör från det att det vanligen utförs med offret ståendes på knä, lätt framåtböjd, med bödeln ståendes bakom och skottet avfyras i bakhuvudet, snett uppåt, så att den går ut genom pannan. En klar nackdel med huvudskott som avrättningsmetod är att det finns mycket utrymme för yttre faktorer som kan få det att gå helt fel. Offret behöver t.ex. inte vrida mycket på huvudet för att vinkeln ska bli helt fel och vitala delar kanske missas helt.

Som tidagare sagt så användes nackskott ofta i sovjetunionen. Bödeln i Ljubljankafängelset under "den stora terrorn" var så medveten om problemet att han t.o.m. skrev en instruktion om hur ett effektivt nackskott skulle utdelas. Enligt honom så var det mest praktiska att ställa sig lite snett bakom offret för att få lite vinkel på skottet. Sköt man bara rakt på så kunde kulan passera mellan hjärnhalvorna utan att orsaka tillräcklig skada på hjärnan för att döda offret omedelbart. Han hade även åsikter om sådant som vilka vapentyper och vilken typ av ammunition som skulle användas. Personligen så föredrog han en relativt finkalibrig pistol då han menade att det viktiga var HUR man träffade och inte med vad. Gjorde man bara det så spelade det ingen roll vad man använde. (Historien om denne man är både skrämmande och fascinerande. Jag minns tyvärr inte hans namn men han anses allmänt vara den människa som, för egen hand, tagit livet av flest människor genom världshistorien. Inga exakta siffror är kända men troligen rör det som om flera tusental.)

Vad gäller nackskott som avrättningsmetod idag så används det tydligen fortfarande i Ryssland men även av flera andra stater, framförallt i asien, som t.ex. Kina. (I Taiwan har man förövrigt en ovanlig metod där den dömde sövs för att sedan dödas med ett skott i hjärtat.)

/Anders

 

[Brior]

Din beskrivning av det hela låter som att sådant är rena rutinförfaranden.

Bara som ett förtydligande: metoden är rutin och utförs professionellt men det betyder ju inte att avlivningen är känslokall. Jag har avlivat mina egna hundar och katter när de har blivit så gamla och sjuka att de inte längre uppskattar vardagen. De kan då somna i mitt knä i sin hemmiljö och jag ser i själva verket en sådan avlivning som en kärleksgåva där det vore egoistiskt av mig att blunda för deras lidande.

Varför kompliceras det då så mycket så fort det handlar om en människa och inte ett djur, undrar man?

Min personliga slutsats är att man snarare bekymrar sig över det kvarlevande samhället än över den dömde när det gäller avrättning och dess former. Man vill göra starka markeringar mot brott men samtidigt bevara en principiell humanitet som en av samhällets grundpelare. Många svåra frågor, t.ex. dödshjälp, abort, djurskydd, juridiska rättigheter för seriemördare etc. är egentligen viktigare för samhällsbevarandet än för den enskilt drabbade. Därför tycker jag exempelvis att Bush-administrationens godkännande av Inkvisitions-metoder för tortyr på Guantanamo är så tragiska: därför att de förstör just det som de avsåg att bevara - USA's konstitutionella hävdande av friheter och humanitära rättigheter, värden som är viktigare än situationen för dagen.

 

[Marukusu]

Jag har läst (i en GURPS-bok??) att tyska exekutionspatruller under andra världskriget monterade sina bajonetter på gevären innan de skulle avrätta folk och lät sedan bajonettspetsen vila precis där nacken börjar på offret, mitt mellan skulderbladen ungefär och att skottet då skulle hamna ungefär mitt i nacken eftersom att bajonetten satt något under själva pipan. Om du förstår min beskrivning... sen ifall det är sant eller inte har jag ingen aning om.

Att blåsa av skallen på den som skall avrättas med ett avsågat hagelgevär på point blanc-avstånd är förresten ett annat tips på avrättningar. Det kan också utföras när offret allra minst anar det, då slipper man all stress och dödsångest (jag har för övrigt läst att skarprättaren förr i tiden i Sverige brukade hugga av huvudet på den dömde när prästen var mitt uppe i att ge honom syndernas förlåtelse - i "humant" syfte då antar jag).

 

[Ymir]

Alltså, det finns ju bara en enda avrättningsmetod som gäller, really. Jag låter...verktyget tala för sig självt:

Hedersplatser skulle väl isåfall vara div. mysiga idéer indierna och kineserna haft genom historien. Så sjuka som européerna varit, med stegling, rådbråkning, garrotering, spanska hästen och skit, kan man likfullt alltid lita på östasiaterna att hitta på något ännu sjukare. (Päronet är undantaget från regeln). Favoriten i sammanhanget är nog när man lägger den dömde under en planka som en elefant sedan får trampa på. Jag är lite svag för att steka folk över sakta eld också, det är något groteskt disturbing med brännskador.

Ja, och så parthernas/mongolernas semi-mytiska grej att hälla smält silver/guld i strupen på folk. Den är också fin. Och japanernas där man stoppar en snubbe i en kruka som man förseglar och placerar över en eld...och korsfästning och dyl. metoder, där man lämnar någon orörlig i öknen åt fåglar att äta av...

Det finns många bra. Människans fantasi på området är uppenbart aldrig sinande. (Även om jänkarna gärna vill intala sig det).

- Ymir, bildar en åsikt