Nekromanti Bästa respektive sämsta rollspelstitlarna

[Genesis]

Regn och sunkiga detektiver och paljettklädda sångerskor på flyglar. Det känns som film noir, åtminstone stämningsmässigt och så som jag har spelat det. Mycket ångest.

Nå, vi ska kanske inte gå in i en definitionsdiskussion om vad "noir" egentligen innebär, speciellt inte eftersom det använts på så många sätt under åren. Jag som skrivit ett spel som emulerar klassisk film noir tycker såklart inte att spelet Noir är särskilt noirigt bara för att det har detektiver och regn, men jag respekterar att man kan ha en annan åsikt. Speciellt som spelet snarare söker sig till neo-noir-traditionen än den klassiska film noiren. Det är inte vad JAG skulle förvänta mig av ett film noir-spel, men jag är bara en person och tillhör inte riktigt målgruppen.

 

[krank]

Jag tycker för övrigt man kan skilja på Eons titelmetaplot - som låg dold för spelarna i hemlighetsboken, om jag minns rätt? - och Geminis - som uttryckligen finns med i omslag och världsintroduktionen. Jag misstänker också att det är större andel Gemini-spelare än Eon-spelare som dragit in metaplotten i sina kampanjer...

Det skulle vara svårt, tror jag, givet att Geminis metaplott beskrivs så inåthelvete dåligt och inkomplett i boken...

(Med det sagt verkade Geminis metaplott ascool och jag hade gärna sett att de pushat mer för den + gett ut fler böcker, gärna en fet kampanj som visar hur spelfanskapet är tänkt att spelas)

 

[Jocke]

Angående Noir:
Varje gång jag har spelat Noir har det vart sjukt mycket film Noir över det, både reglerna och världen stödjer rätt sorts hårdkokthet, rätt sorts storys och så vidare.
Det är möjligtvis det att det utspelar sig i ett fantasiland i stället för i en amerikansk eller tysk stad som kan vara lite i vägen, men kan du på rak arm gissa vilken film som utspelar sig i Chicago, LA eller i Weimarrepubliken utan att veta det på förhand?

Angående Eon: om det inte står ett ord om appokalops varken på baksidan av spelet eller i introkapitlet så handlar spelet inte om det, sen kan man skriva vad som helst i sin hemlighetsbok.

Angående övriga namn:
Jag tycker att man själv ska kunna projicera någonting på ett bra namn, samtidigt som de ska ligga rätt i munnen. Delta Green, Svenska Kulter, Unknown Armies, Rotystem, Deathwatch, (Mutant: )Undergångens Arvtagare är alla namn där det för mig räcker med att se framsidan på spelet och ha en vag aning om vad namnet betyder för att jag ska få ett gäng äventyrsuppslag och idéer till rollpersoner jag vill spela.

 

[Big Marco]

Nå, vi ska kanske inte gå in i en definitionsdiskussion om vad "noir" egentligen innebär, speciellt inte eftersom det använts på så många sätt under åren. Jag som skrivit ett spel som emulerar klassisk film noir tycker såklart inte att spelet Noir är särskilt noirigt bara för att det har detektiver och regn, men jag respekterar att man kan ha en annan åsikt. Speciellt som spelet snarare söker sig till neo-noir-traditionen än den klassiska film noiren. Det är inte vad JAG skulle förvänta mig av ett film noir-spel, men jag är bara en person och tillhör inte riktigt målgruppen.

Jag brukar säga att Noir inte är ett renodlat film-noir-spel, men att man mycket lämpligt kan spela film-noir med det. Dvs, spelet är bredare och större än bara film-noir. Specifikt i regelverket där alla huvudpersoner som skapas är trasiga anti-hjältar som bär på emotionellt bagage, moraliska värderingar och inneboende drivkrafter. Huvudpersonerna är alla köttiga, blodiga, slitna - ofta förlorare - men som kämpar vidare för något personligt. Må det vara cynismer och nihilsm, må det vara det enda vackra i en värld av skit, eller kanske så är man helt enkelt lurad av någon att göra något.

Och så finns det regler för att döva smärta med sprit. Och det är coolt att blöda mycket.

 

[Ond bråd död]

Jepp, jag har samlat ett antal eon-böcker över åren och har aldrig hört en suck om detta.
Eon var jag säker på lät tufft, och var en permutation på NEO som i Neotech och Neogames.

Jag tror det tillkom senare. Så det är nog en efterhandskonstruktion.

 

[Staffan]

Jag tror det tillkom senare. Så det är nog en efterhandskonstruktion.

Nja, det finns hintar i en hel del av de tidigare böckerna (t ex Alver och Mystik & Magi) om jox som pågår bakom scenen, framför allt i respektive hemlighetskapitel. Men det är inte förrän i Legender & Hemligheter som saker faktiskt sätts i sitt sammanhang.

 

[Big Marco]

Jag tror det tillkom senare. Så det är nog en efterhandskonstruktion.

Nope - fanns med från början.

 

[hakanlo]

Eon är inte ett intetsägande fantasynamn, spelets hela metaplott handlar om en cykel av eoner som avslutas i apokalypser som omstöper världen, och settingen befinner sig precis i slutet av en sådan eon.

Ursäkta n00b-frågan här, men var beskrivs detta? Eller har jag bara missat det när jag skummade mitt Eon 4? Nyfiken.

Edit: Och där såg jag att Lukas till och med startat en hel tråd om detta...

 

[LordTengel]

Ursäkta n00b-frågan här, men var beskrivs detta? Eller har jag bara missat det när jag skummade mitt Eon 4? Nyfiken.

Jag tror inte att det nämns i grundboken till Eon IV (eller i någon tidigare grundbok). Legender & hemligheter är boken för sådan info, tillsammans med Drakar, även om det finns en del skrivet på andra ställen också.

 

[hakanlo]

Här kommer en sång till nonsensnamnens lov.

Flera har uttryckt att namn av typen Symbaroum, Gondica, Numenera m fl inte är något vidare. Jag lutade själv däråt. Alltså, namn som är konstruerade och endera betecknar något påhittat fenomen, typiskt en spelvärld.När det gäller att snabbt få en uppfattning om vad spelet handlar om när man inte redan känner till något om det är ju uppenbarligen dessa namn ganska risiga.

Men enligt andra kriterier har de vissa fördelar:
- De är unika och googlebara.
- De är inte belastade. Jämför det med Fantasy!. Heter spelet så vill det till att man lever upp till den allmäna förväntan om vad fantasy är. I just det fallet är ju det också precis vad man vill - markera gentretillhöriget. Samma med Western.
- De går nog ganska fort ändå att komma förbi fasen då ett beskrivande namn behövs. Det kräver förstås en liten tillvänjning, kanske i form av marknadsföring eller buzz, men nog vet de flesta av oss här ungefär vad Symbaroum handlar om utan att spelet längre behöver heta "Skattletande i ruinskogen".
- Det går faktiskt att singalera ganska mycket bara genom ortografisk form och ljudbild (om än det erkännelsevis är vanskligt)."Symbaroum" påminner om en gammal latinsk/romersg ortsnamnsordbildning, och kan därmed föra tankarna till ett urgammalt nu svunnet rike. "Khelataar" består bara av hårta konsonanter och vokaler, och kan därmed associera till en karg och hård värld.
- De är gärna korta (ett enda ord) och därmed väldigt logo-vänliga (men det är förstås namn som Saga och Star Wars också).

 

[Kraetyz]

FATAL och Synnibarr. Det finns inga andra svar på sämsta.

Bra rollspel vet jag inget om, I work with what I have.

 

[Owlbearpig]

Bästa: Stormbringer
Sämsta: Elric!

 

[Genesis]

Specifikt i regelverket där alla huvudpersoner som skapas är trasiga anti-hjältar som bär på emotionellt bagage, moraliska värderingar och inneboende drivkrafter. Huvudpersonerna är alla köttiga, blodiga, slitna - ofta förlorare - men som kämpar vidare för något personligt. Må det vara cynismer och nihilsm, må det vara det enda vackra i en värld av skit, eller kanske så är man helt enkelt lurad av någon att göra något.

Okej, det där låter rätt noirigt, så jag ger mig.

Det kräver förstås en liten tillvänjning, kanske i form av marknadsföring eller buzz, men nog vet de flesta av oss här ungefär vad Symbaroum handlar om utan att spelet längre behöver heta "Skattletande i ruinskogen".

1: Jag vet att Symbaroum är någon sorts fantasyspel, men mer än så vet jag inte, och namnet ger inte mycket till ledtrådar. Men visst, en marknadsföringsbudget kan väga upp ett dåligt namn, men det är få förunnat att ha en rejäl marknadsföringsbudget.
2: "Skattletande i ruinskogen" är ett helt fantastiskt rollspelsnamn!

Jag ger dig dock att det är lättgooglat, vilket är viktigt. Har man ett mer generiskt namn måste man åtminstone ha en unik förkortning eller undertitel (tips: "Old school gaming" är inte mer lättgooglat än "Fantasy!").

 

[Pilzefrau]

Mitt "problem" med Symbaroum är att betoningarna överraskar mig. Jag läser början av ordet och vill betona det sym-ba-RO-- men när jag kommit till RO så låter det konstigt att avsluta med -um så jag lägger till ett extra r, och får sym-ba-RO-ro-um eller möjligtvis sym-ba-RO-rum. För att få titeln rätt behöver jag tänka om och uttala det sym-BA-ro-um.

Det kanske är något helt annat som är rätt, eller så är jag bara konstig som ramlar in i sym-ba-RO-- varje gång, men så är det för mig.

 

[DeBracy]

Jag satt på torget i Umeå med HEM en solig dag och bläddrade i RuneQuest 6 när jag plötsligt brast ut i en liten utläggning om hur jäkla grymma jag tyckte namnen på flera av de stora gamla spelen var: RuneQuest, King Arthur Pendragon, Call of Cthulhu, med flera …

Kruxet är förstås att det är omöjligt för mig att separera namnen från deras status, och som en retrovurmare så plockar de ju automagiskt poäng bara på att vara stora gamla ikoner. Det är dock jäkligt kul att RuneQuest är så jäkla specifikt med en av grejerna spelet går ut på redan i titeln. Dungeons & Dragons skulle behöva heta "Go Into Dungeons For Gold" för att vara lika specifikt, men det hade ju inte blivit lika bra på nya utgåvor sedan.

Minst förtjust är jag nog i förkortningstitlar. Gurps är så välbekant så det stör jag mig inte på men Twerps och Qwerps ligger inte nåt vidare bra till.

Jag gillar förresten Coriolis. Det ligger fint i munnen (men jag döper iofs mina rollpersoner till Genevive och sånt också) och jag hade ingen koll på det fysiska fenomenet.

 

[Bolongo]

Mitt "problem" med Symbaroum är att betoningarna överraskar mig. Jag läser början av ordet och vill betona det sym-ba-RO-- men när jag kommit till RO så låter det konstigt att avsluta med -um så jag lägger till ett extra r, och får sym-ba-RO-ro-um eller möjligtvis sym-ba-RO-rum. För att få titeln rätt behöver jag tänka om och uttala det sym-BA-ro-um.

Det kanske är något helt annat som är rätt, eller så är jag bara konstig som ramlar in i sym-ba-RO-- varje gång, men så är det för mig.

Såsom besittande en hyfsad svensk språkkänsla skulle jag säga att det mest naturliga är att betona tredje stavelsen i det ordet. Allt annat låter jättekonstigt.

Varför du vill lägga till extra stavelser i ett redan krångligt ord kan jag däremot inte svara på.

 

[Bolongo]

Minst förtjust är jag nog i förkortningstitlar. Gurps är så välbekant så det stör jag mig inte på men Twerps och Qwerps ligger inte nåt vidare bra till.
.

Jag gillar faktiskt FUDGE, eftersom det är vad systemet går ut på - att höfta till och småfuska med variabler. (OBS: sarkasm)

 

[krank]

Mitt "problem" med Symbaroum är att betoningarna överraskar mig. Jag läser början av ordet och vill betona det sym-ba-RO-- men när jag kommit till RO så låter det konstigt att avsluta med -um så jag lägger till ett extra r, och får sym-ba-RO-ro-um eller möjligtvis sym-ba-RO-rum. För att få titeln rätt behöver jag tänka om och uttala det sym-BA-ro-um.

Det kanske är något helt annat som är rätt, eller så är jag bara konstig som ramlar in i sym-ba-RO-- varje gång, men så är det för mig.

Jag har alltid tänkt att o:et och u:et är samma vokalljud. Alltså att uttalet är "sym-ba-roum", tre stavelser, inte "sym-ba-ro-um", fyra distinkta.

Jag tänker för övrigt SYM-ba-ROUM, dvs betoning av första och sista stavelsen. Men jag är egentligen mer textfokuserad än verbal, så det här med uttal av ord står sällan i vägen för mig... Jag behöver inte veta hur ett ord uttalas för att gilla det =)

 

[Bolongo]

Jag har alltid tänkt att o:et och u:et är samma vokalljud. Alltså att uttalet är "sym-ba-roum", tre stavelser, inte "sym-ba-ro-um", fyra distinkta.

Jag tänker för övrigt SYM-ba-ROUM, dvs betoning av första och sista stavelsen. Men jag är egentligen mer textfokuserad än verbal, så det här med uttal av ord står sällan i vägen för mig... Jag behöver inte veta hur ett ord uttalas för att gilla det =)

Hmm, ja om "ou" uttalas som ett långt o håller jag med om din betoning, på ett ungefär - jag skulle säga en sekundär betoning på första stavelsen och primär på sista.

 

[krank]

Hmm, ja om "ou" uttalas som ett långt o håller jag med om din betoning, på ett ungefär - jag skulle säga en sekundär betoning på första stavelsen och primär på sista.

Precis så har jag tänkt, ja.

Och när jag snackat med Järnringare så tycker jag mig minnas att det är typ så de uttalat det också, så jag betraktar det som kanon =)

EDIT: Jag tänker mig förresten att just det här med att det är svåruttalat faktiskt kan arbeta till spelets fördel... Jag menar, något som ger lite tuggmotstånd tror jag också biter sig fast starkare än säg "numenera" eller "gondica" där det inte finns några svårigheter.