Vilket påminner mig om att det skulle kunna gå att bygga en D&D-värld där både klasser och grader var en grej. Ett skråväsende, ett ståndssamhälle. Som 1edAD&D hintade om med Thieves Guild, lönnmordarskrået, och druidväsendet.Känns som det finns ett klassamhälle skämt här.
Stämmer verkligen det? Hette det inte yrke redan i den första utgåvan av Drakar och demoner, utgivet fyra år innan den svenska D&D-utgåvan?@Oldtimer följde svensk D&D-tradition (pga var med och skapade den) och översatte class med klass.
Som också är skavigt, men alltså tidigare etablerat än yrke..
Stämmer verkligen det? Hette det inte yrke redan i den första utgåvan av Drakar och demoner, utgivet fyra år innan den svenska D&D-utgåvan?
En drivande faktor, åtminstone i Göteborg, var @Oldtimer, som med sin husregelspärm ("MD&D") satte mycket terminologi och tidig svensk D&D-tradition på plats.
Känns som det finns ett klassamhälle skämt här.
Det är ovanstående som gör "värv" till ett så bra begrepp.
Jag föredrar yrke eller sysselsättning. För mig känns värv inte alls som ett naturligt ordval.
Kan det vara skillnad mellan DoD och D&D här?
Andra alternativ skulle kunna vara typ eller kategori
I fallet race-as-class så funkar "Arketyp: Dvärg" bättre. Men jag har aldrig gillat race-as-class så tycker "värv" och "folkslag" är snyggast.Funkar verkligen "Yrke: Dvärg"?
(Eller för den delen: "Värv: Dvärg")?
I fallet race-as-class så funkar "Arketyp: Dvärg" bättre. Men jag har aldrig gillat race-as-class så tycker "värv" och "folkslag" är snyggast.
Frammanande?![]()
Ja, särskilt när det gäller gammel-DnD som har "race as class". Yrke = dvärg funkar inte alls. Då är klass bättre. Andra alternativ skulle kunna vara typ eller kategori
Dvärgaståndet är kort men kraftfullt, det vet alla.Stånd
Om man ska översätta text som använder "spell slot" behöver man skriva det fast på svenska. Skriver man en egen text kan man förstås skriva om.
Det är helt okej att skriva om rejält när man översätter och det är egentligen bäst så. Även om svenska och engelska är väldigt lika skiljer de sig helt och hållet åt på vissa punkter. Dessutom är engelskan ett extremt flexibelt språk medan svenskan har en del begränsningar, som sammansatta substantiv. Så i ett sådant här fall där det är fritt fram att göra som man vill med en översättning är det viktigt att inte stirra sig blind på den engelska terminologin utan att skriva om från grunden istället för att bara översätta ordagrant.