Nekromanti Big no-nos
- Thread starter Rickard
- Start date
"Jag tycker nog att alla som det är värt att slåss emot är det också värt att loota (förutom djur och monster utan fickor, typ) efteråt."
Då måste man ju fundera på vad som klassas som "värt att slåss emot"? Gubben på 7-11? Pensionären som väntar på bussen? Den lilla tiggarflickan som säljer svavelstickor? Folk som rollpersonerna bara går fram till och börjar veva mot bara för att spelarna är muppar, ske de ha på sig värsta plot hooksen?
«Oj, ni trodde att pensionären med skägget och konsumkepsen som väntade på bussen var helt oskyldig, en han har ju en ockult amulett från Georgien och en magnumrevolver på sig. Slå två t20 för hur mycket pengar han har på sig också. Öh, och en burk kattmat.» Vafan? Det är ju helwack! Att plundra en motståndares lik är okej i mina ögon, men att börja knacka helt oskyldiga åskådare bara för sakens skull går bort. Om rollpersonerna börjar banka folk i pallet och sno deras plånböcker förändras mina scenarion ganska snabbt från att vara ett ganska enkelt äventyr till att vara en slags rånarkampanj. Amazing Police Videos, liksom. «When you run from the law, the law runs faster,» som den där övertuffe sheriffen i programmet säger.
"Jag hade en spelare en gång som envisades med att knäppa upp kläderna på alla brudar han dödade för att checka deras bröst. Det var konstigare. Mycket konstigare."
Det är... öh... whatever rocks his boat? Men lite mysko är det allt.
Storuggla, femte maj-tåget
Då måste man ju fundera på vad som klassas som "värt att slåss emot"? Gubben på 7-11? Pensionären som väntar på bussen? Den lilla tiggarflickan som säljer svavelstickor? Folk som rollpersonerna bara går fram till och börjar veva mot bara för att spelarna är muppar, ske de ha på sig värsta plot hooksen?
«Oj, ni trodde att pensionären med skägget och konsumkepsen som väntade på bussen var helt oskyldig, en han har ju en ockult amulett från Georgien och en magnumrevolver på sig. Slå två t20 för hur mycket pengar han har på sig också. Öh, och en burk kattmat.» Vafan? Det är ju helwack! Att plundra en motståndares lik är okej i mina ögon, men att börja knacka helt oskyldiga åskådare bara för sakens skull går bort. Om rollpersonerna börjar banka folk i pallet och sno deras plånböcker förändras mina scenarion ganska snabbt från att vara ett ganska enkelt äventyr till att vara en slags rånarkampanj. Amazing Police Videos, liksom. «When you run from the law, the law runs faster,» som den där övertuffe sheriffen i programmet säger.
"Jag hade en spelare en gång som envisades med att knäppa upp kläderna på alla brudar han dödade för att checka deras bröst. Det var konstigare. Mycket konstigare."
Det är... öh... whatever rocks his boat? Men lite mysko är det allt.
Storuggla, femte maj-tåget
Pom
Swashbuckler
Ja, det är väl inte ovanligt att den erfarenhet man får är kopplad till hur bra man presterar. Däremot är det väl inte så vanligt att det är rena tärningsslag som avgör hur mycket erfarenhet man får. Basic Roleplaying-baserade system gör väl ofta så, i och för sig. Andra är mer allmänbildade än jag i frågan och kan säkert ge ett mer strukturerat svar.
Mitt favoritsystem Dungeons&Dragons delar istället ut poäng för att klara en utmaning som helhet, ofta en hel strid eller så.
Och jag kan tillägga att jag inte är så förtjust i det heller, utan istället ger rollpersonerna erfarenhet i jämn takt, utan hänsyn till vad de gjort eller varit med om.
Men det var inte meningen att mellan raderna ropa att det system du använder är dåligt. I just det här fallet undrar jag om inte Wilper har rätt i att det sätter lite käppar i hjulet för just din spelstil. Men det brukar finnas andra saker man tittar på när man vill hitta ett spel man trivs med, och att man är van vid det är t ex ett utmärkt skäl.
Herre-jävla-jesus-på-hoppstylta!!! Menar du på fullt allvar att något sådant faktiskt har skett!?!?!?!?!?!?!?
Det vore ju som om.... öh... det vore ju som... (tänker)...öh... (ger upp). Näe, det finns faktiskt ingenting i alla mänsklighetens olika tänkbara aktiviter som man skulle kunna jämföra med ett dylikt tilltag.
/Anders
Fast hela idén med att loota dem är ju att man tar sånt man kanske behöver, när man ändå är igång. Förutom gravfridsbrott har man ju redan begått ett sånt missdåd att sno snubbens pengar eller extraammunition bleknar i jämförelse. Men inte plockar man liksom hans kläder och alla prylar och går och säljer, DET känns absurdt.
Vad är det för principiell skillnad att loota en stormtrupper man skjutit på vägen in i Dödsstjärnan(eller någon annan antagonist som faktiskt har inverkan på plotten, då) och att loota en snubbe som man dödade för att han höll på att avslöja en till myndigheterna på Tatooine? "Det var han som började" är inte en ursäkt mer godtagbar än någon annan, i mina ögon.
Vad är det för principiell skillnad att loota en stormtrupper man skjutit på vägen in i Dödsstjärnan(eller någon annan antagonist som faktiskt har inverkan på plotten, då) och att loota en snubbe som man dödade för att han höll på att avslöja en till myndigheterna på Tatooine? "Det var han som började" är inte en ursäkt mer godtagbar än någon annan, i mina ögon.
"Vad är det för principiell skillnad att loota en stormtrupper man skjutit på vägen in i Dödsstjärnan(eller någon annan antagonist som faktiskt har inverkan på plotten, då) och att loota en snubbe som man dödade för att han höll på att avslöja en till myndigheterna på Tatooine? "Det var han som började" är inte en ursäkt mer godtagbar än någon annan, i mina ögon."
Men stormsoldaten och tjallaren är legitima motståndare, om vi säger så. Att spöa tjallare, spioner och soldater är ju helt okej, men att plötsligt döda killen i frysdisken på Coop är sällan en del i äventyret. Att då döda honom är helt.. äh.
Jag kör med ett exempel istället: Rollpersonerna skulle ta reda på vem som höll på att slå sönder deras nattklubbar och barer i deras område (de var maffiasnubbar). Att nu leta upp någon som vet något och spöa hoom och leta igenom hans fickor är okej, det är ju liksom ändamålsenligt.
Att göra som de däremot gjorde, gå och tända eld på en uteliggare vid järnvägsstationen för att «Han heter Svinto och jag hatar folk som heter Svinto» och sedan gå igenom hans lilla kartonghus? Helt off, i mina ögon.
Jag bygger det hela på att när jag spelleder är våldet alltid en väg till målet, inte målet i sig. Att döda folk som står ivägen för målet eller om det för dig närmare målet är accepterat, men att helt besinningslöstbörja döda folk på nattbussen för att du behöver ett par tändstickor... nä.
Mer döda kroppar - mer trubbel oftast.
"Fast hela idén med att loota dem är ju att man tar sånt man kanske behöver, när man ändå är igång. Förutom gravfridsbrott har man ju redan begått ett sånt missdåd att sno snubbens pengar eller extraammunition bleknar i jämförelse. Men inte plockar man liksom hans kläder och alla prylar och går och säljer, DET känns absurdt."
Men vad behöver du? Pengar och ammo? Men för den dödes kläder kanske du får pengar till en varmkorv och en 9mm patron?
Storuggla, everything but the kitchen sink
Men stormsoldaten och tjallaren är legitima motståndare, om vi säger så. Att spöa tjallare, spioner och soldater är ju helt okej, men att plötsligt döda killen i frysdisken på Coop är sällan en del i äventyret. Att då döda honom är helt.. äh.
Jag kör med ett exempel istället: Rollpersonerna skulle ta reda på vem som höll på att slå sönder deras nattklubbar och barer i deras område (de var maffiasnubbar). Att nu leta upp någon som vet något och spöa hoom och leta igenom hans fickor är okej, det är ju liksom ändamålsenligt.
Att göra som de däremot gjorde, gå och tända eld på en uteliggare vid järnvägsstationen för att «Han heter Svinto och jag hatar folk som heter Svinto» och sedan gå igenom hans lilla kartonghus? Helt off, i mina ögon.
Jag bygger det hela på att när jag spelleder är våldet alltid en väg till målet, inte målet i sig. Att döda folk som står ivägen för målet eller om det för dig närmare målet är accepterat, men att helt besinningslöstbörja döda folk på nattbussen för att du behöver ett par tändstickor... nä.
Mer döda kroppar - mer trubbel oftast.
"Fast hela idén med att loota dem är ju att man tar sånt man kanske behöver, när man ändå är igång. Förutom gravfridsbrott har man ju redan begått ett sånt missdåd att sno snubbens pengar eller extraammunition bleknar i jämförelse. Men inte plockar man liksom hans kläder och alla prylar och går och säljer, DET känns absurdt."
Men vad behöver du? Pengar och ammo? Men för den dödes kläder kanske du får pengar till en varmkorv och en 9mm patron?
Storuggla, everything but the kitchen sink
Egentligen sätter det inga käppar ihjulet för min spelstil över huvud taget. Faktum är att sättet vi använder Erf-poäng på fungerar bra. Dessutom brukar vi uppdatera färdighetsvärdena efter hand. Helt flytande oberoende på om ett äventyr är avklarat eller inte. Men visst haltar kanske systemet något och det kan utnyttjas. Vilket jag pekade på från början när det gäller spelstilen hos vissa spelare. Dvs. "Jag slår hellre ett slag för mycket även om situationen inte kräver det..."
w176
Förlorad dotter
Fingertoppar och övertramp
När de gäller ingame beteenden så handlar de mycket om fingertoppskänsla och vad man vill ha ut av spelet, så där jag inga direkta No-nos. Att bli backstabbad av en viss spelare kan vara spelets höjdpunkt medan när någon annan gör de nästan exakt likadant så förstör de spelet och man känner sig överkörd. En girigbuk kan vara underbar den andra fruktansvärd och så vidare,
Däremot så finns de en del saker runt de praktiska och offet jag inte skulle acceptera varken som lajvarrangör eller spelledare. <ul type="square">
[*] Spelare som kommer en timme försent. Varje gång. Oavsett tid.
[*] Folk som tar på sig ett ansvar, och skiter i dem. Fumlar man bort de och glömmer de eller mår för kasst för att göra de är de en sak men nonchalans är inte ok.
[*] Folk som inte visar de andra spelarna respekt
[*] Folk som aktivt förstår andras spel, antingen genom för lite vett eller annat. Offar i fel lägen, bryter saker andra helt klar är intresserade av.
[*] Spelar ner andras karaktärer och så vidare. (Till exempel när Pelle vill spela läslig hitman och kanske inte klarar de så bra så skall man inte aktivt ställa sig och förnedra hans karaktär osv. man har rätt till sin egen karaktärs värdighet) [/list]
Äh en massa sånt, ni får iden. Offgame saker som inte är snälla helt enkelt.
När de gäller ingame beteenden så handlar de mycket om fingertoppskänsla och vad man vill ha ut av spelet, så där jag inga direkta No-nos. Att bli backstabbad av en viss spelare kan vara spelets höjdpunkt medan när någon annan gör de nästan exakt likadant så förstör de spelet och man känner sig överkörd. En girigbuk kan vara underbar den andra fruktansvärd och så vidare,
Däremot så finns de en del saker runt de praktiska och offet jag inte skulle acceptera varken som lajvarrangör eller spelledare. <ul type="square">
[*] Spelare som kommer en timme försent. Varje gång. Oavsett tid.
[*] Folk som tar på sig ett ansvar, och skiter i dem. Fumlar man bort de och glömmer de eller mår för kasst för att göra de är de en sak men nonchalans är inte ok.
[*] Folk som inte visar de andra spelarna respekt
[*] Folk som aktivt förstår andras spel, antingen genom för lite vett eller annat. Offar i fel lägen, bryter saker andra helt klar är intresserade av.
[*] Spelar ner andras karaktärer och så vidare. (Till exempel när Pelle vill spela läslig hitman och kanske inte klarar de så bra så skall man inte aktivt ställa sig och förnedra hans karaktär osv. man har rätt till sin egen karaktärs värdighet) [/list]
Äh en massa sånt, ni får iden. Offgame saker som inte är snälla helt enkelt.
Re: Fingertoppar och övertramp
Spelare som kommer en timme försent. Varje gång. Oavsett tid.
Finns tydligen en i varje spelgrupp...
Att par andra varianter.
Snubben som alltid ringer innan han går till spelmötet för att förvissa sig om att alla andra redan är där. "- Ja det är vi sedan 2 timmar tillbaka...."
Snubben vi ska spela hos har inte orkat släpa sig ur sängen (klockan två på dagen). Och sen ska han laga brunch oxå.... Det hela försenar spelmötet med 2 timmar.
Spelare som kommer en timme försent. Varje gång. Oavsett tid.
Finns tydligen en i varje spelgrupp...
Att par andra varianter.
Snubben som alltid ringer innan han går till spelmötet för att förvissa sig om att alla andra redan är där. "- Ja det är vi sedan 2 timmar tillbaka...."
Snubben vi ska spela hos har inte orkat släpa sig ur sängen (klockan två på dagen). Och sen ska han laga brunch oxå.... Det hela försenar spelmötet med 2 timmar.
Flurtis
Hero
För mig är det en fråga om Rollpersonens karaktär och spelarens rollspelande. Till exempel om du spelar en girig tjuv så ska man kolla alla lik varken om dom är dräpta eller ej. Medans om du spelar en hederlig riddare så passar sig looting knappast.
Självklart finns det undantagsfall.
Självklart finns det undantagsfall.
Det är det här som jag diggar med EON, där drar du dig ofta för våldet bara för att det är relativt lätt att bli dödligt skadad. Precis som i real-life!
Det viktigaste är att rollpersonernas personlighet matchar genren och stämningen i kampanjen någorlunda. Till detta hör också att om det inte är en väldigt speciell lingonflaff i maskineriet ska de helst undvika att vara så aviga att de bultar på varandra. Jag ser ingen större mening med det hela om de inte håller ihop. De kanske inte är världens bästa vänner - det finns till och med en charm att de är fiender - men de skall ändå, på något sätt, vara tvungna att hålla ihop. Någorlunda.
Och de ska ha rollpersoner som de trivs med, annars jävlar. Tyvärr är ett par av dem rätt kräsna med koncept.
Huvudsaken är att det blir en färgstark grupp man kan ha roligt med, uppleva gott rollspelande av och genomföra en kampanj eller åtminstone ett äventyr med. Rollspel handlar juh klyschigt nog om att ha roligt, få spela lite teater (även om det sker sittande, utan rekvisita och utan manus) och uppleva ett ballt äventyr, scenario eller kamanj. Gärna tre-i-ett, förstås.
-Hjalle
Och de ska ha rollpersoner som de trivs med, annars jävlar. Tyvärr är ett par av dem rätt kräsna med koncept.
Huvudsaken är att det blir en färgstark grupp man kan ha roligt med, uppleva gott rollspelande av och genomföra en kampanj eller åtminstone ett äventyr med. Rollspel handlar juh klyschigt nog om att ha roligt, få spela lite teater (även om det sker sittande, utan rekvisita och utan manus) och uppleva ett ballt äventyr, scenario eller kamanj. Gärna tre-i-ett, förstås.
-Hjalle
Ensamvargar
Jag Hatar Loners!!!
Det vill säga spelare som ska lämna spelgruppen för att bege sig iväg på sina egna små projekt. Visst, det är lämpligt och uppmuntrat i små doser. Men folk som separerar sig från gruppen och gör enskildagrejer som tar tid är fanimej oacceptabelt.
/Johan
Jag Hatar Loners!!!
Det vill säga spelare som ska lämna spelgruppen för att bege sig iväg på sina egna små projekt. Visst, det är lämpligt och uppmuntrat i små doser. Men folk som separerar sig från gruppen och gör enskildagrejer som tar tid är fanimej oacceptabelt.
/Johan
Nightowl
Champion
Standardfantasy
I riktig medeltid försörjde sig legosoldater genom plundring och riddare både rövade utrustning och tog lösenfångar i strid, och eftersom låtsasmedeltida äventyrare brukar ha nån anknytning till endera är det bara in character att sno deras ägodelar, i synnerhet om man anfallit dem.
I dungeonbashning är själva SYFTET med att anfalla grönskinnen att sno deras stålar. Och magiska föremål. Och loppfyllda pälsar som man kan sälja vidare.
Erik
Är det standardfantasy är det, för mig per definition, antingen någon sorts låtsasmedeltid eller dungeonbashing.
I riktig medeltid försörjde sig legosoldater genom plundring och riddare både rövade utrustning och tog lösenfångar i strid, och eftersom låtsasmedeltida äventyrare brukar ha nån anknytning till endera är det bara in character att sno deras ägodelar, i synnerhet om man anfallit dem.
I dungeonbashning är själva SYFTET med att anfalla grönskinnen att sno deras stålar. Och magiska föremål. Och loppfyllda pälsar som man kan sälja vidare.
Erik
Björn_UBBT
Hero
Big nose
konstiga blandningar
När spelarna typ vill ha en prisjägare, en mästertjuv och en krigsveteran från sju krig utan att de ens försöker att motivera varför denna ganska konstiga grupp håller ihop så börjar det rycka lite i ansiktsmusklerna. Jag brukas iof ibland tillåta det i alla fall...
stora vapen, kraftiga magier, mäktiga rollpersoner e.t.c.
Saker som gör rollpersonerna äckligt mäktiga. Några av mina spelare är rätt bra på att utnyttja reglerna (åtminstone omedvetet) så att de får über bra rollpersoner. Detta är jobbigt när man tänkt sig en kampanj som skall innehålla hyffsat mycket grisodlande.
Stereotypa roller
Mina spelare brukar ha vissa roller som de alltid spelar. En utav dem t.ex. brukar antingen spela en mäktig magiker eller en duktig bågskytt. Detta känns lite tråkigt eftersom det blir så mycket upprepningar.
Thieving bastards
En utav mina spelare brukar alltid jäklas med de andra spelarna, bara för jäklandes skull typ... Han bedriver ocker (stavning) och utnyttjar hans medspelare så mycket han bara kan
konstiga blandningar
När spelarna typ vill ha en prisjägare, en mästertjuv och en krigsveteran från sju krig utan att de ens försöker att motivera varför denna ganska konstiga grupp håller ihop så börjar det rycka lite i ansiktsmusklerna. Jag brukas iof ibland tillåta det i alla fall...
stora vapen, kraftiga magier, mäktiga rollpersoner e.t.c.
Saker som gör rollpersonerna äckligt mäktiga. Några av mina spelare är rätt bra på att utnyttja reglerna (åtminstone omedvetet) så att de får über bra rollpersoner. Detta är jobbigt när man tänkt sig en kampanj som skall innehålla hyffsat mycket grisodlande.
Stereotypa roller
Mina spelare brukar ha vissa roller som de alltid spelar. En utav dem t.ex. brukar antingen spela en mäktig magiker eller en duktig bågskytt. Detta känns lite tråkigt eftersom det blir så mycket upprepningar.
Thieving bastards
En utav mina spelare brukar alltid jäklas med de andra spelarna, bara för jäklandes skull typ... Han bedriver ocker (stavning) och utnyttjar hans medspelare så mycket han bara kan
Alltså, jag håller ju principiellt med dig, men du pratar mer om att det är fel att döda nån basådär, och jag håller med, men jag tycker inte det är fel att loota nån om man nu dödat honom basådär. Eh, inom ramen för rollspelandet, då. Skulle jag tvingas döda någon i verkligheten och det inte var krig så hade han nog fått ha sina saker ifred. Om inte annat för att polisen alltid blir förvirrad om offret har sina personliga tillhörigheter kvar, det har jag sett på TV!
Men vad behöver du? Pengar och ammo? Men för den dödes kläder kanske du får pengar till en varmkorv och en 9mm patron?
Ja, men ... till vem säljer man begagnade kläder, liksom? Och hur mycket kan man få? Inte lönt besväret i de flesta fall. Har han tom plånka och inga kanoner på sig är det ju bara att dumpa liket eller sticka från mordplatsen, om man nu tänkt låta det ligga kvar.
Är man desperat nog att behöva minsta spänn om man dödat någon så ser jag det som klart in character att man börjar med smårån eller "enkla" mord på folk ingen saknar och tar deras plånk.
Men vad behöver du? Pengar och ammo? Men för den dödes kläder kanske du får pengar till en varmkorv och en 9mm patron?
Ja, men ... till vem säljer man begagnade kläder, liksom? Och hur mycket kan man få? Inte lönt besväret i de flesta fall. Har han tom plånka och inga kanoner på sig är det ju bara att dumpa liket eller sticka från mordplatsen, om man nu tänkt låta det ligga kvar.
Är man desperat nog att behöva minsta spänn om man dödat någon så ser jag det som klart in character att man börjar med smårån eller "enkla" mord på folk ingen saknar och tar deras plånk.
Hmmm... likt vad jag inte vill ha med i världar, vad jag brukar säga NEJ på är;
-Telepater
-Siare
-Tidsresenärer
Sedan ser jag gärna att personerna passar miljön och kampanjbild, men det brukar inte vara ett problem. Lämnar jag bara vettiga specar löser det sig självt
-Telepater
-Siare
-Tidsresenärer
Sedan ser jag gärna att personerna passar miljön och kampanjbild, men det brukar inte vara ett problem. Lämnar jag bara vettiga specar löser det sig självt
