Jag har konstruerat ett system, som jag just nu kallar "Binärsystemet", eftersom alla förmågor är binära. Det är tänkt att användas för klassiskt äventyrande i grupp, med en SL och en grupp spelare med en varsin rollperson. Det bör också funka bra för deckarspel och jag tror till och med att det bör gå utmärkt att konvertera alla Gumshoe-spel till det här systemet. Även sandboxigt upptäckarspelande à la OSR bör funka.
---
Åkej, så vi börjar med konfliktsystemet. Jag vill ha ett system som är snabbt och inte kommer ivägen för berättandet, och som är flexibelt nog för att kunna hantera olika sorters konflikter (strid, jakt, sociala konflikter) med samma system. Här är mitt system:
Varje spelare börjar med en röd markör (eller någon annan färg, men det finns två olika sorters markörer i det här systemet). Rollpersoner har också tre (eller fem?) dådfärdigheter. Dådfärdigheter är färdigheter som låter en göra saker och överkomma hinder, typ "Slagsmål" eller "Övertala". När ett problem dyker upp (ett monster!) lägger spelledaren fram en röd markör framför sig på bordet. Nu kan en spelare spendera sin röda markör och plocka bort markören på bordet och beskriva hur rollpersonen löser problemet med hjälp av någon av sina dådfärdigheter (driver det på flykten!). Så långt rätt enkelt. Men hur får man tillbaka sina markörer? Jo, när ett problem dyker upp kan en spelare istället plocka den röda markören som SL lagt fram, varpå SL beskriver hur något otrevligt händer. Det otrevliga kan vara specifikt för rollpersonen som plockar markören (skadad) eller generellt för hela gruppen (gruppen tvingas fly).
Om man inte har en relevant dådfärdighet kan man fortfarande klara ett problem genom att betala en röd markör och beskriva hur man använder ett relevant föremål (den skinande medaljongen driver monstret på flykten), omgivningen (lurar ned monstret i en fälla), eller någon relevant information man fått reda på tidigare (monstret är allergiskt mot vitlök).
Spelledaren kan också skapa svårare utmaningar genom att lägga fram flera markörer. Här går det bra att plocka en markör och spendera en annan (samma spelare bör inte plocka och spendera), så att det kan gå lite bra och lite dåligt.
---
System nummer två är upptäckarfärdigheterna. De använder vita markörer. Man börjar med fem upptäckarfärdigheter och fem vita markörer kanske. Upptäckarfärdigheter är färdigheter som används för att samla information, som "Spåra" eller "Ballistik". Genom att spendera en vit markör kan en spelare hitta på information som relaterar till en upptäckarfärdighet. Till exempel "Här har en grupp orcher passerat för bara några timmar sedan" eller "Skottet avfyrades från byggnaden på andra sidan gatan".
För att få tillbaka vita markörer ska man i lugna stunder ställa frågor till de andra rollpersonerna. Det kan vara frågor om deras rollpersoner (Var fick du det där ärret?) eller frågor om omgivningen och äventyret (Vad tror du finns i det där tornet vi såg?). Man kan också göra gissninar och lägga fram teorier (Jag slår vad om att det är KGB som ligger bakom!). Det här gör att man tvingas ha scener där rollpersonerna sitter runt lägerelden och pratar med varandra och fördjupar sina relationer och bakgrunder. I deckarspel får man istället schyssta whiteboard-scener där Castle lägger fram osannolika teorier och Beckett funderar över ledtrådarna man samlat ihop. Pacing!
---
Och det är typ hela systemet. Det har det jag gillar med traditionellt "äventyrande" (utforskande, problemlösning), men inte det jag ogillar med traditionella spel (hårt spelledarstyre, komplicerade regelsystem). Jag är ju också ett stort fan av regelsystem som inte kräver att man pratar i regeltermer. Här kan all kommunikation ske genom att man spenderar och plockar markörer av olika färger. Jag gillar också det berättarflödesmässigt fina i att information som rollpersoner berättar för resten av gruppen ges av spelaren i direkt tal och inte av spelledaren. Alltså spelaren säger "Här har en grupp orcher passerat" istället för att SL säger till spelaren "Du ser att en grupp orcher passerat här" varpå man antingen får anse det underförstått att rollpersonen berättar det eller så får spelaren upprepa det igen, vilket känns tjatigt.
---
Vad tycker ni? Låter det roligt? Jag är sjukt sugen att speltesta detta, men vet inte när jag får chansen. :/
---
Åkej, så vi börjar med konfliktsystemet. Jag vill ha ett system som är snabbt och inte kommer ivägen för berättandet, och som är flexibelt nog för att kunna hantera olika sorters konflikter (strid, jakt, sociala konflikter) med samma system. Här är mitt system:
Varje spelare börjar med en röd markör (eller någon annan färg, men det finns två olika sorters markörer i det här systemet). Rollpersoner har också tre (eller fem?) dådfärdigheter. Dådfärdigheter är färdigheter som låter en göra saker och överkomma hinder, typ "Slagsmål" eller "Övertala". När ett problem dyker upp (ett monster!) lägger spelledaren fram en röd markör framför sig på bordet. Nu kan en spelare spendera sin röda markör och plocka bort markören på bordet och beskriva hur rollpersonen löser problemet med hjälp av någon av sina dådfärdigheter (driver det på flykten!). Så långt rätt enkelt. Men hur får man tillbaka sina markörer? Jo, när ett problem dyker upp kan en spelare istället plocka den röda markören som SL lagt fram, varpå SL beskriver hur något otrevligt händer. Det otrevliga kan vara specifikt för rollpersonen som plockar markören (skadad) eller generellt för hela gruppen (gruppen tvingas fly).
Om man inte har en relevant dådfärdighet kan man fortfarande klara ett problem genom att betala en röd markör och beskriva hur man använder ett relevant föremål (den skinande medaljongen driver monstret på flykten), omgivningen (lurar ned monstret i en fälla), eller någon relevant information man fått reda på tidigare (monstret är allergiskt mot vitlök).
Spelledaren kan också skapa svårare utmaningar genom att lägga fram flera markörer. Här går det bra att plocka en markör och spendera en annan (samma spelare bör inte plocka och spendera), så att det kan gå lite bra och lite dåligt.
---
System nummer två är upptäckarfärdigheterna. De använder vita markörer. Man börjar med fem upptäckarfärdigheter och fem vita markörer kanske. Upptäckarfärdigheter är färdigheter som används för att samla information, som "Spåra" eller "Ballistik". Genom att spendera en vit markör kan en spelare hitta på information som relaterar till en upptäckarfärdighet. Till exempel "Här har en grupp orcher passerat för bara några timmar sedan" eller "Skottet avfyrades från byggnaden på andra sidan gatan".
För att få tillbaka vita markörer ska man i lugna stunder ställa frågor till de andra rollpersonerna. Det kan vara frågor om deras rollpersoner (Var fick du det där ärret?) eller frågor om omgivningen och äventyret (Vad tror du finns i det där tornet vi såg?). Man kan också göra gissninar och lägga fram teorier (Jag slår vad om att det är KGB som ligger bakom!). Det här gör att man tvingas ha scener där rollpersonerna sitter runt lägerelden och pratar med varandra och fördjupar sina relationer och bakgrunder. I deckarspel får man istället schyssta whiteboard-scener där Castle lägger fram osannolika teorier och Beckett funderar över ledtrådarna man samlat ihop. Pacing!
---
Och det är typ hela systemet. Det har det jag gillar med traditionellt "äventyrande" (utforskande, problemlösning), men inte det jag ogillar med traditionella spel (hårt spelledarstyre, komplicerade regelsystem). Jag är ju också ett stort fan av regelsystem som inte kräver att man pratar i regeltermer. Här kan all kommunikation ske genom att man spenderar och plockar markörer av olika färger. Jag gillar också det berättarflödesmässigt fina i att information som rollpersoner berättar för resten av gruppen ges av spelaren i direkt tal och inte av spelledaren. Alltså spelaren säger "Här har en grupp orcher passerat" istället för att SL säger till spelaren "Du ser att en grupp orcher passerat här" varpå man antingen får anse det underförstått att rollpersonen berättar det eller så får spelaren upprepa det igen, vilket känns tjatigt.
---
Vad tycker ni? Låter det roligt? Jag är sjukt sugen att speltesta detta, men vet inte när jag får chansen. :/