Re: Lovecraft - Rasisten
Vitulv said:
Det där tycker jag är ett synsätt som det borde vara dags att skrota vid det här laget. Nationalsocialismen var/är mycket, mycket långt från höger på den politiska mätstickan. Jag vet att många socialister absolut inte vill förknippas med nazismens idéer, men att ideologin har mer gemensamt med socialism än konservatism/liberalism/borgerlighet att göra borde vara tydligt för de flesta.
Nationalsocialismen var en utpräglad arbetarrörelse, och till skillnad från Nya Moderaterna hävdar jag att man inte kan vara högerextrem och samtidigt utgöra en sådan. Nazismen är dessutom starkt antikapitalistisk, även det gör den omöjlig att placera till höger.
Observera att jag inte likställer socialism och nationalsocialism på något sätt, eftersom det finns en fundamental skillnad som gör att de två inte kan gå hand i hand (ras/klass). Därför går det inte heller att placera in nationalsocialismen på skalan över huvud taget. Ideologin ligger helt utanför våra normala mätinstrument.
Men att säga att nazism är höger eftersom den har tydliga inslag av rasism och nationalism är att hävda att högern har monopol på just de två fenomenen.
Och det är fel.
Jag förstår om man reagerar "nazism är inte höger för då är höger dåligt".
Själv tycker jag det är mycket mer konstruktivt att inte se den traditionella höger-vänster dimensionen som en rak linje.
Utan som en cirkel.
Du böjer helt enkelt ner ändarna på din höger-vänster linje tills de möts och bildar en cirkel.
På så vis får man fram det viktiga i sammanhanget: nazism befinner sig längst ner, med "bruna" grannar som kommunister och fascister till sällskap.
Partier som (m) och (s) hamnar istället högt upp på cirkeln. Exakt var, och exakt var mitten hamnar, är i detta sammanhang inte särskilt viktigt. Vi kan ju ha olika åsikter om vilket parti som är "allra bäst".
Betydligt viktigare är då att frågor som "är nationalsocialismen en högerideologi?" blir irrelevanta. Hitler och Stalin hamnar långt ner i den bruna och svart/röda sörjan, medan i princip alla svenska partier hamnar långt upp i mitten, med bara små individuella skillnader.
Således blir det inte heller en svårighet att förklara varför nazismen kunde kalla sig arbetarideologi eller ta sig namnet socialism.