Nekromanti Blind?
- Thread starter Vincir
- Start date
Duddmannen
Hero
"-Oj, jag snubblade ner för ett stup. Jag får väl ta och göra en ny rollperson..."
Rickard
Urverk speldesign
Jag hade antingen vävt in min rollperson som ett bihang till någon annan rollperson som är min rollpersons beskyddare eller ledsagare. Det tråkiga alternativet är annars att vara magiker som alltid har någon sorts magisk syn.
Annars skulle jag se det som chansen att få spela någonting annorlunda och ta det som en ursäkt att slippa få strida (det är ändå tråkigt i Eon). Kanske göra en historieberättare eller möjligtvis en läromästare till någon annan rollperson eller varför inte en fixare till någon adlig rollperson? Om den adlige är av motsatt kön gör inget, då fixaren kan vara med överallt ändå (vid bad och påklädning exempelvis).
/Han som spelade en blind präst en gång, men irriterade sig på att spelledaren endast beskrev saker som vi såg
Annars skulle jag se det som chansen att få spela någonting annorlunda och ta det som en ursäkt att slippa få strida (det är ändå tråkigt i Eon). Kanske göra en historieberättare eller möjligtvis en läromästare till någon annan rollperson eller varför inte en fixare till någon adlig rollperson? Om den adlige är av motsatt kön gör inget, då fixaren kan vara med överallt ändå (vid bad och påklädning exempelvis).
/Han som spelade en blind präst en gång, men irriterade sig på att spelledaren endast beskrev saker som vi såg
Krille
Super Moderator
Blind Fury
Det är lugnt. Jag har ju sett en massa Zatoichi-filmer. Klart grabben ska få spela blind om han vill!
Och är det min rollperson så får jag utbilda spelledaren genom en helkväll med ovan nämnda filmer, och sen har jag en blind svärdskämpe på två röda.
Det är lugnt. Jag har ju sett en massa Zatoichi-filmer. Klart grabben ska få spela blind om han vill!
Och är det min rollperson så får jag utbilda spelledaren genom en helkväll med ovan nämnda filmer, och sen har jag en blind svärdskämpe på två röda.
DesertRain
Hero
Jag hade nog övertalat spelledaren att iallafall 'göra om' blindheten.
För övrigt som kom jag att tänka på en samuraifilm jag såg för något år sedan med en blind samuraikrigare i. Riktigt häftigt faktiskt. Sedan visade det sig iofs att han inte var blind utan bara bar en tygbit över ögonen men ändå
För övrigt som kom jag att tänka på en samuraifilm jag såg för något år sedan med en blind samuraikrigare i. Riktigt häftigt faktiskt. Sedan visade det sig iofs att han inte var blind utan bara bar en tygbit över ögonen men ändå
Ymir
Liten kantbaron
Standardlösningen är ju, som andra redan påpekat, att han har ett magiskt/superlativt sinne av nåt slag, be that andeförnimmelse, The Force, ekolod, whatevah, som liksom kompenserar helt för blindheten. Men det är så jääääääääääääävla gjort, och ganska så fattigt för det mesta.
I vår Buffy-kampanj spelar jag en blind tonårsatlet/kung fu-mästarinna, och där har jag gått in för att hon verkligen ska vara blind på riktigt, utan några fattiga supersinnen. That being said så; det är fortfarande Buffy-rollspelet, vi har inte hanterat det hela överdrivet realistiskt, utan gett henne en fördel vi kallar "Blind Master" som innebär att...äh, kolla själv på den på vår kampanjs wiki, vet jag; här är den. Hon har alltså såpass superlativa sinnen i övrigt att hon fortfarande kan vara ninja, men att använda skjutvapen eller köra bil kan hon bara drömma om, och så fort något bakgrundsbuller sabbar hennes hörsel är hon helt lost. Och hon har fortfarande inte mycket lättare att hitta hem från skolan än vad andra blinda har. Däremot har hon en viss chans att läsa vanliga böcker genom att känna av trycksvärtan med fingrarna; såpass awesome är hon.
Vi har inte spelat så många spelmöten än, men SL har oftast lyckats väl med att beskriva saker icke-visuellt för mig, vilket är väldigt viktigt - den här rollisens värld består liksom av ljud, lukter, känselintryck, och det hade ju sabbat helt om jag då inte fick lite extra info om sådana saker, jämfört med andra spelare. Jag är immersionist, så det är liksom viktigt att verkligen få uppleva blindheten, somehow; vore jag spelledare för en blind rollis hade jag lagt mycket krut på sådana beskrivningar. Och det är viktigt att komma ihåg att blindheten ÄR ett stort jävla handikapp, oaktat hur awesome övriga sinnen än må vara - SL har tex haft scener där cheerleader-fraktionen mobbat blindstyret genom att diskret swappa hennes tallrik mot en de redan ätit ur, arrangera om hennes prylar, och sådant. Så jävla taskigt
Jag kan lika bra länka till karaktärsbeskrivningen också, det kanske kan inspirera, även om settingen är helt fel; här är hon.
Nå...det var en approach man kan ta om man fortfarande vill köra en fajjter utan att gå helt Daredevil/Kreia/Mind-Zei.
En mer realistisk approach är ju att helt enkelt ge karaktären en mindre stridsfokuserad roll. Blinda orakel och profeter är ju klassiker, blinda magiker är väldigt gjort men för dens skull inte tvunget fattigt, man skulle kunna spela en härförare, en intrigant hovdam, en sjökapten, en krigare som bländats av sina fiender och nu försöker hitta en ny plats i livet samtidigt som han söker hämnd, en kungason som förvägrats tronen pga sitt handikapp och nu plottar för att ta över...mûhadinerna gör ibland slavar blinda med thón-blommans safter för att de ska bli förnämliga massöser, vana att känna sig fram överallt. Inget bra rollpersonskoncept i sig kanske, men om man kör nån annan variant av det...någon som blivit förblindad för att utveckla sitt luktsinne och leta efter skumma ting i mörkret i Belus gruvor, eller helt sonika någon som slavat där nere i mörkret så länge att han blivit blind av det? En blind med färdigheter som Orientering (Grottsystem), Väderkännedom (Luftförändringar)...kunde vara koolt, iaf om SL som jag har en påtaglig fetisch för dungeons.
Nåja. Lite idéer. Nu mat.
- Ymir, away, to the Ymmobile
I vår Buffy-kampanj spelar jag en blind tonårsatlet/kung fu-mästarinna, och där har jag gått in för att hon verkligen ska vara blind på riktigt, utan några fattiga supersinnen. That being said så; det är fortfarande Buffy-rollspelet, vi har inte hanterat det hela överdrivet realistiskt, utan gett henne en fördel vi kallar "Blind Master" som innebär att...äh, kolla själv på den på vår kampanjs wiki, vet jag; här är den. Hon har alltså såpass superlativa sinnen i övrigt att hon fortfarande kan vara ninja, men att använda skjutvapen eller köra bil kan hon bara drömma om, och så fort något bakgrundsbuller sabbar hennes hörsel är hon helt lost. Och hon har fortfarande inte mycket lättare att hitta hem från skolan än vad andra blinda har. Däremot har hon en viss chans att läsa vanliga böcker genom att känna av trycksvärtan med fingrarna; såpass awesome är hon.
Vi har inte spelat så många spelmöten än, men SL har oftast lyckats väl med att beskriva saker icke-visuellt för mig, vilket är väldigt viktigt - den här rollisens värld består liksom av ljud, lukter, känselintryck, och det hade ju sabbat helt om jag då inte fick lite extra info om sådana saker, jämfört med andra spelare. Jag är immersionist, så det är liksom viktigt att verkligen få uppleva blindheten, somehow; vore jag spelledare för en blind rollis hade jag lagt mycket krut på sådana beskrivningar. Och det är viktigt att komma ihåg att blindheten ÄR ett stort jävla handikapp, oaktat hur awesome övriga sinnen än må vara - SL har tex haft scener där cheerleader-fraktionen mobbat blindstyret genom att diskret swappa hennes tallrik mot en de redan ätit ur, arrangera om hennes prylar, och sådant. Så jävla taskigt
Jag kan lika bra länka till karaktärsbeskrivningen också, det kanske kan inspirera, även om settingen är helt fel; här är hon.
Nå...det var en approach man kan ta om man fortfarande vill köra en fajjter utan att gå helt Daredevil/Kreia/Mind-Zei.
En mer realistisk approach är ju att helt enkelt ge karaktären en mindre stridsfokuserad roll. Blinda orakel och profeter är ju klassiker, blinda magiker är väldigt gjort men för dens skull inte tvunget fattigt, man skulle kunna spela en härförare, en intrigant hovdam, en sjökapten, en krigare som bländats av sina fiender och nu försöker hitta en ny plats i livet samtidigt som han söker hämnd, en kungason som förvägrats tronen pga sitt handikapp och nu plottar för att ta över...mûhadinerna gör ibland slavar blinda med thón-blommans safter för att de ska bli förnämliga massöser, vana att känna sig fram överallt. Inget bra rollpersonskoncept i sig kanske, men om man kör nån annan variant av det...någon som blivit förblindad för att utveckla sitt luktsinne och leta efter skumma ting i mörkret i Belus gruvor, eller helt sonika någon som slavat där nere i mörkret så länge att han blivit blind av det? En blind med färdigheter som Orientering (Grottsystem), Väderkännedom (Luftförändringar)...kunde vara koolt, iaf om SL som jag har en påtaglig fetisch för dungeons.
Nåja. Lite idéer. Nu mat.
- Ymir, away, to the Ymmobile
Simple man
Veteran
- Joined
- 27 Jan 2009
- Messages
- 64
Fokus på färdigheter som inte påverkas av att denne är blind samt som Han sa, försöka binda ihop karaktären med en annan karaktär som är dens "ögon".
Det som egentligen avgör om det går att spela som blind är om spelledaren orkar ta det extraarbetet. För om spelledaren beskriver ljud, dofter, känslor, vinddrag osv. väldigt tydligt då känns det inte som man missar något med att vara blind, blir snarare som att spela i en egen verklighet och många situationer kan man få riktigt häftig känsla till då personen inte kan se vad som sker runt omkring den bara höra, känna lukta osv.
Men som sagt, kräver mycket av SL och om denna inte orkar så blir det istället som att spela en passiv karaktär bara.
Det som egentligen avgör om det går att spela som blind är om spelledaren orkar ta det extraarbetet. För om spelledaren beskriver ljud, dofter, känslor, vinddrag osv. väldigt tydligt då känns det inte som man missar något med att vara blind, blir snarare som att spela i en egen verklighet och många situationer kan man få riktigt häftig känsla till då personen inte kan se vad som sker runt omkring den bara höra, känna lukta osv.
Men som sagt, kräver mycket av SL och om denna inte orkar så blir det istället som att spela en passiv karaktär bara.
Dark Lotus
Warrior
jag hade satsa på att göra min blinda karaktär till en riktigt bra figther ,med mkt undvika ,bra hörsel ,Bra rörlighet, låta han rida omkring på en jättehund av något slag? Eller en varg måhända?
Som spelare: följa de förslag som givits, och göra honom till någon slags rådgivare/lärd eller eventuellt satsat på mystiska krafter - någon nämnde ju blinda orakel. En magiker utan synkrävande magier skulle också vara ett alternativ, med rådgivande orakel är coolare (färdigheten Spådom kräver ju inte syn, om inte annat...). Beror lite på vilket sammanhang karaktären skulle agera i.
Som spelledare: fråga spelaren om denne verkligen vill spela blind, och i så fall ge rekommendationer och förslag enligt ovan och enligt andra förslag i tråden, utefter hur fokus på äventyret/kampanjen ligger.
Som spelledare: fråga spelaren om denne verkligen vill spela blind, och i så fall ge rekommendationer och förslag enligt ovan och enligt andra förslag i tråden, utefter hur fokus på äventyret/kampanjen ligger.
Rickard
Urverk speldesign
Som spelledare skulle jag nog låta rollpersonens vapenfärdigheter istället gå via vargen. Har rollpersonen 15 i kraggsvärd så anfaller hunddjuret med 15 i värde och gör lika mycket i skada som svärdet. Sedan har inte rollpersonen ett svärd i sin packning, utan istället en varg. Vad ett värde säger och hur det beskrivs behöver inte hänga ihop.Dark Lotus said:
/Han som tycker det är tråkigt att rollspel är så låsta vid att värdena på formuläret endast är rollpersonens värden
Simple man
Veteran
- Joined
- 27 Jan 2009
- Messages
- 64
Pah bra rörlighet är för mesar, satsa på jättehög Sty och Tål och så fort någon rör vid honom gör han virvel slag med sin klubba som mer kan beskrivas som trästam
Nej men egentligen så är blind precis som vilket annat handikapp som helst i rollspel, man lägger i vad man vill i det för att få så kul spel som möjligt. Vill man att blinda personer ska kunna bli häftiga krigare så kan det bli riktigt bra, bara för att jag skulle vilja spela blinda som ganska handikappade är för att jag gillar den typen av bild av en blind karaktär som jag skulle vilja spela. Jag menar Eon har ju inte egentligen realistiska effekter av handikapp som det är. Syftar på albino här.
Fast iden om att istället för en person använda sig av ett djur som den bundit sig till tycker jag iof. låter som en riktigt smart lösning.
Det fanns ju en kille i USA som fick sina ögon bortopererade vid 3 års ålder pga. av cancer som kunde navigera genom att göra "klick"ljud med tungan mot gommen, så nått liknande skulle man kunna använda sig av till en krigare (eller vad som helst). Cancers kom dock tillbaka vid 17 år och han dog...
Nej men egentligen så är blind precis som vilket annat handikapp som helst i rollspel, man lägger i vad man vill i det för att få så kul spel som möjligt. Vill man att blinda personer ska kunna bli häftiga krigare så kan det bli riktigt bra, bara för att jag skulle vilja spela blinda som ganska handikappade är för att jag gillar den typen av bild av en blind karaktär som jag skulle vilja spela. Jag menar Eon har ju inte egentligen realistiska effekter av handikapp som det är. Syftar på albino här.
Fast iden om att istället för en person använda sig av ett djur som den bundit sig till tycker jag iof. låter som en riktigt smart lösning.
Det fanns ju en kille i USA som fick sina ögon bortopererade vid 3 års ålder pga. av cancer som kunde navigera genom att göra "klick"ljud med tungan mot gommen, så nått liknande skulle man kunna använda sig av till en krigare (eller vad som helst). Cancers kom dock tillbaka vid 17 år och han dog...
Ja om jag skulle göra en blind rollperson till mig själv så skulle den vara blind. Noll syn. Inge cool substitutsyn typ magiförnimelse eller andeförnimmelse som primärt attribut eller liknande. Ingen ekohörsel eller allmän überhörsel. Min syn skulle vara ett handikapp.
Därför skulle jag aldrig heller spela krigare. Blinda krigare är, oavsett vad folk säger, ungefär lika coolt som trikåer.
Jag skulle satsa på ett yrke som var vettigt för en blind... Munk eller präst skulle jag kunna tänka mig. Pilgrim. Eller adelsman som inte kommer få ärva pga sitt handikapp. Eller får göra det, hmm nice ide jag fick... Kanske rådgivare, taktiker. Beror mycket på om jag skulle förlorat min syn eller alltid vart blind.
Som SL så har jag dock haft med två stycken blinda saker i min pågående kampanj.
Älvan Zykrania som förmodligen har någon form av annan syn. Hon verkar dock se även fast hon tydligt är blind och dessutom har tyg över ögonen.... Spelarna giller henne bara inte. Kan ha att göra med att hon är utstött och efterjagad av Sanariska alliansen och så...
Sen den unge bondflickan Arali som konstigt nog betyder stjärna på alviska... Hon är också förhållandevis blind, hon kan dock utröna svaga färger och konturer, ljus och mörker med sina klart underlägsna syn.
Hon är dock skicklig botaniker och kan mycket om stjärnor och deras betydelser men är förhållandevis lost. Att hon allt som oftast inte vet om hon är sovande eller vaken förvärrar hennes tillstånd ganska mycket då hon kan ha väldigt klara vakendrömmar.
Om en av mina spelare skulle vilja spela blind cool krigare så skulle jag nog säga-Det där är ett koncept men inte en karaktär.
Och med det menar jag att det inte är coolt mer än första kvarten och han skulle inte orka spela blind. Utan vill helt enkelt vara unik och cool. Handikapp är handikapp, inget coolt tyvärr med det. Vill man spela blind så tycker jag man ska göra det för att undersöka hur svårt och annorlunda det är att inte kunna använda synintrycken man normalt sett har.
Skulle jag dock ha en blind spelare så gäller helt andra regler. Skulle han vilja spela en blind person med überhörsel a la daredevil så skulle jag nog tycka att det var helt okej...
/poseur äta lite nu.
Därför skulle jag aldrig heller spela krigare. Blinda krigare är, oavsett vad folk säger, ungefär lika coolt som trikåer.
Jag skulle satsa på ett yrke som var vettigt för en blind... Munk eller präst skulle jag kunna tänka mig. Pilgrim. Eller adelsman som inte kommer få ärva pga sitt handikapp. Eller får göra det, hmm nice ide jag fick... Kanske rådgivare, taktiker. Beror mycket på om jag skulle förlorat min syn eller alltid vart blind.
Som SL så har jag dock haft med två stycken blinda saker i min pågående kampanj.
Älvan Zykrania som förmodligen har någon form av annan syn. Hon verkar dock se även fast hon tydligt är blind och dessutom har tyg över ögonen.... Spelarna giller henne bara inte. Kan ha att göra med att hon är utstött och efterjagad av Sanariska alliansen och så...
Sen den unge bondflickan Arali som konstigt nog betyder stjärna på alviska... Hon är också förhållandevis blind, hon kan dock utröna svaga färger och konturer, ljus och mörker med sina klart underlägsna syn.
Hon är dock skicklig botaniker och kan mycket om stjärnor och deras betydelser men är förhållandevis lost. Att hon allt som oftast inte vet om hon är sovande eller vaken förvärrar hennes tillstånd ganska mycket då hon kan ha väldigt klara vakendrömmar.
Om en av mina spelare skulle vilja spela blind cool krigare så skulle jag nog säga-Det där är ett koncept men inte en karaktär.
Och med det menar jag att det inte är coolt mer än första kvarten och han skulle inte orka spela blind. Utan vill helt enkelt vara unik och cool. Handikapp är handikapp, inget coolt tyvärr med det. Vill man spela blind så tycker jag man ska göra det för att undersöka hur svårt och annorlunda det är att inte kunna använda synintrycken man normalt sett har.
Skulle jag dock ha en blind spelare så gäller helt andra regler. Skulle han vilja spela en blind person med überhörsel a la daredevil så skulle jag nog tycka att det var helt okej...
/poseur äta lite nu.
Re: look up my good sir.
Jo, jag drygade mig lite bara, tänkte att det är svårt att artbestämma växter om man inte kan se... eller att tyda stjärnor... men jag förstår att har ni tänkt på det... fick bara upp en rolig bild i huvudet av en blind botaniker som vandrar runt i ett växthus och försöker leta upp en viss blomma... lär ju ta några dagar
Jo, jag drygade mig lite bara, tänkte att det är svårt att artbestämma växter om man inte kan se... eller att tyda stjärnor... men jag förstår att har ni tänkt på det... fick bara upp en rolig bild i huvudet av en blind botaniker som vandrar runt i ett växthus och försöker leta upp en viss blomma... lär ju ta några dagar
Re: look up my good sir.
Ursäkta mig om jag lät otrevlig tidigare, har druckit en del idag så.
Givetvis är det nog väldigt svårt att själv ge sig ut och leta efter blommor eller se på stjärnkartor.
Men förstår att du var ironisk och tror du förstod vad jag egentligen menade.
Sorry for ohövligheten
/poseur sova strax
Ursäkta mig om jag lät otrevlig tidigare, har druckit en del idag så.
Givetvis är det nog väldigt svårt att själv ge sig ut och leta efter blommor eller se på stjärnkartor.
Men förstår att du var ironisk och tror du förstod vad jag egentligen menade.
Sorry for ohövligheten
/poseur sova strax
Som blind finns ju möjlighet att spela samoriman t ex. Står någonstans att det sedan länge antagits att blinda står närmare guden, eftersom de kan se genom sitt "inre" öga och inte fokusera på det materiella. Den samoriska lärans profet var ju blind.
Möjligtvis skulle man kunna vara en samoriman som en dag valde att bli blind för att komma närmare gudarna. I så fall ser ju inte rollpersonen blindheten som ett handikapp, även om det spelmässigt nog kommer vara det. Ifall någon annan vill spela troende, typ novis, kan ju denne vara ledsagare eller liknande.
En ännu mer extrem tolkning av ovanstående är att man är en missonerande blind som uppmanar vanligt folk att sticka ut sina ögon för att komma närmare Aurias och Pelias.
Möjligtvis skulle man kunna vara en samoriman som en dag valde att bli blind för att komma närmare gudarna. I så fall ser ju inte rollpersonen blindheten som ett handikapp, även om det spelmässigt nog kommer vara det. Ifall någon annan vill spela troende, typ novis, kan ju denne vara ledsagare eller liknande.
En ännu mer extrem tolkning av ovanstående är att man är en missonerande blind som uppmanar vanligt folk att sticka ut sina ögon för att komma närmare Aurias och Pelias.
Fienden
Hero
En annan variant på detta är att man anser sig ha syndat, och har plockat ut sina ögon för att visa sin ångest för gudarna.
*pekar på pilgrimerna i Katres Gåtor*
*pekar på pilgrimerna i Katres Gåtor*
Rickard
Urverk speldesign
En sak som jag kom å tänka på är att man kan använda wookie-regeln från Stjärnornas krig. Denna regel innebär att wookie-spelaren utser en person som är tolk och när tolken är i närheten så kan wookien tala med alla. Detsamma skulle kunna gälla den blinde som utser en ledsagare. När ledsagaren är i närheten av den blinde bortser man från handikappet. I strid kan man exempelvis spela ut att den ledsagaren skriker ut beskrivningar till den blinde som agerar därefter. Om spelarna ser en tavla kan alla förutsätta att ledsagaren beskriver tavlan för den blinde, utan att spelarna själva säger det.
/Han som gillar wookieregeln
/Han som gillar wookieregeln