Deodanders
Syntaldicus Nomenclatus
- Joined
- 24 Nov 2005
- Messages
- 637
Igår kväll läste jag färdigt Bliss Stage, ett nytt spel av Ben Lehman som också skrivit Polaris. Jag hade förhandsbeställt spelet och fått denna förmånliga deal och i fredags damp boken ner i brevlådan.
Det här är alltså första utgåvan, en slags råkopia av det kommande spelet. Boken är mycket snygg i sitt minimalistiska utförande och påminner både i sitt upplägg och utseende om en slags in-game manual för den motståndsrörelse man är en del av i spelet. Det går att se en bild på boken i den här tråden på Story Games.
Man måste egentligen läsa Bens beskrivning i boken för att göra spelets bakgrund rätta, men en torr sammanfattning skulle se ut ungefär så här:
Jorden har anfallits av utomjordingar som försatt den vuxna mänskligheten i ett drömlikt tillstånd kallat The Bliss. Spelet utspelar sig sju år senare när överlevande barn och ungdomar under ledning av en vaken vuxen (kallad The Authority Figure) hittat ett sätt att slå tillbaka mot utomjordingarna. I drömvärlden. Med enorma mechas tillverkade av pilotens känslor och kärlek.
Piloten guidas in i och genom drömvärlden av Ankare, personer med en stark relation till piloten. Stark men inte nödvändigtvis oproblematisk. Det här är ett spel om att växa upp och med relationerna till andra i centrum.
Bliss Stage har precis som Polaris en raffinerad auktoritets- och ansvarsfördelning, men här ser den annorlunda ut. Både lösare i rollerna och mer involverande hela gruppen, samtidigt som det ger en väldigt tydlig procedur att ha i ryggen.
Det mest slående med spelet så här inledningsvis, och det som imponerar mest på mig är den sofistikerade och till synes sömlösa föreningen av struktur och frihet i spelet. Bliss Stage ser ut att erbjuda en spelstil som för mig tycks direkt intuitiv och väldigt spännande.
Är du intresserad av indiespel som inte står och stampar på samma ställe ska du inte missa Bliss Stage när det släpps i sin slutgiltiga version senare i år.
Det här är alltså första utgåvan, en slags råkopia av det kommande spelet. Boken är mycket snygg i sitt minimalistiska utförande och påminner både i sitt upplägg och utseende om en slags in-game manual för den motståndsrörelse man är en del av i spelet. Det går att se en bild på boken i den här tråden på Story Games.
Man måste egentligen läsa Bens beskrivning i boken för att göra spelets bakgrund rätta, men en torr sammanfattning skulle se ut ungefär så här:
Jorden har anfallits av utomjordingar som försatt den vuxna mänskligheten i ett drömlikt tillstånd kallat The Bliss. Spelet utspelar sig sju år senare när överlevande barn och ungdomar under ledning av en vaken vuxen (kallad The Authority Figure) hittat ett sätt att slå tillbaka mot utomjordingarna. I drömvärlden. Med enorma mechas tillverkade av pilotens känslor och kärlek.
Piloten guidas in i och genom drömvärlden av Ankare, personer med en stark relation till piloten. Stark men inte nödvändigtvis oproblematisk. Det här är ett spel om att växa upp och med relationerna till andra i centrum.
Bliss Stage har precis som Polaris en raffinerad auktoritets- och ansvarsfördelning, men här ser den annorlunda ut. Både lösare i rollerna och mer involverande hela gruppen, samtidigt som det ger en väldigt tydlig procedur att ha i ryggen.
Det mest slående med spelet så här inledningsvis, och det som imponerar mest på mig är den sofistikerade och till synes sömlösa föreningen av struktur och frihet i spelet. Bliss Stage ser ut att erbjuda en spelstil som för mig tycks direkt intuitiv och väldigt spännande.
Är du intresserad av indiespel som inte står och stampar på samma ställe ska du inte missa Bliss Stage när det släpps i sin slutgiltiga version senare i år.