Nekromanti Blodiga flöden hos kvinnliga rollpersoner

[Vavva]

Jepp, min egen nysskomna månadsrening (som onekligen kom som en lättnad för betydligt fler än mig) fick mig att fundera på hur ni relaterar till fenomenet mens när ni spelar kvinnliga karaktärer? Är det något ni funderar på eller är det en icke-fråga?

Jag brukar bestämma lite vagt om mina karaktärer har några menstruella störningar, och om de inte har det brukar jag låta saken bero och inte tänka mer på det om inte spelledaren påpekar att mensen kommer eller uteblir. Min witchcraftkaraktär Jean har däremot väldigt svåra menstruationer med påtaglig blodförlust och svåra smärtor, och det har blivit en viktig del av hennes karaktärskoncept eftersom hon alltid måste vara beredd på att vakna med lakanen helt genomdränkta av blod och så svår kramp att hon inte kan röra sig. Det är ett exempel på hur mens kan användas som ett reellt problem som verkligen påverkar karaktären.

Så, hur gör ni? Spelar ni ut personlighetsförändringar och sjukdomskänslor, eller ser ni mensen hos en kvinnlig karaktär som untgefär lika intressant att rollspela som toalettbesök? Det vore roligt att höra era funderingar, speciellt från manliga spelare som aldrig haft mens själva. Tror ni att den egna erfarenheten gör en mer eller mindre benägen att väga in mensen som en ekvation i skapandet av en kvinnlig rollperson?

 

[ripperdoc]

Nu är jag man(lig), och har mest spellett en kvinnliga SLP:er, inte spelat dem (med några undantag). Jag har nte heller haft mens, vad jag vet, och jag tackar gudarna för det Men jag har informerats från närstående källor... och min åsikt är väl ungefär: utsöndrande av kroppsvätskor bör inte beskrivas i rollspel om de inte är resultatet av ett vapen Ungefär samma paradigm som i film, då.

Jag har dock själv tagit lite avstamp från kroppsvätskeprincipen, senast i vår Eon-rauna-mongolkampanj, då vi nämnt bland annat drickande av blod och säd hos fallna fiender. Ja, sån säd. Så det är möjligt att jag är beredd att frångå principen, men syftet med det skulle snarare vara att chocka spelarna och ge inlevelse. Att nämna de rauniska, kroppsvätskebaserade traditionerna fyller ju en funktion att få spelarna att förstå hur främmande kultur de har att göra med.

Sedan, månatliga humörsvängningar... tja, det vore alltför simulatoriskt för mig att ta hänsyn till det. Om SLP:n är grinig så beror det på vad jag vill åstadkomma med scenen, inte vilken tid i månaden det är.

 

[Olle Linge]

Det är som med allt annat

Precis som med allt annat i rollspel handlar det för mig om ifall det är relevant eller inte. I en episk riddarkampanj skulle jag aldrig någonsin bry mig om att ens tänka på saken, men om kampanjen handlar om att allt blod som förekommer lockar till sig onda bestar hade det varit en annan sak. På ett socialt plan bryr jag mig inte speciellt mycket om det, men det kan bero på att jag sällan spelar spel där jag tycker att det tillför speciellt mycket.

 

[Insignia]

Jag brukar totalt ignorera den delen av att spela kvinna, eftersom det inte är ett dugg mer intressant i rollspel än i verkligheten.

 

[Ymir]

Haken med mens-grejen för mig, som ju då nästan alltid spelar kvinnliga rollisar, är att det känns lite som en väldigt känslig balansgång att spela ut eventuella humörsvängningar och så. Detta eftersom hela grejen 'höhö, hon är säkert bara sur eftersom hon har mens', 'vaddå, har du pms eller?', etc, så ofta används på ett nedlåtande, grabbigt, och allmänt dumt sätt. Inte på -något- annat område känner jag mig särskilt orolig för att min gestaltning av en kvinna ska kännas manschauvinistisk för andra, men så fort personlighetsförändringar i samband med mens kommer in i bilden...well...

Så jag brukar undvika att gå in på det. Min rollis kanske är surare och gnälligare än vanligt nån dag, men om så är fallet tar jag inte upp, eller tänker inte ens på, om det har ett samband med menstruation eller ej. Mens kan bli relevant i andra sammanhang, tex för att bekräfta/avslå havandeskap, vid ockulta mystiska riter, för att utomjordiska hajar ska få vittring på en i den underjordiska oceanen, när Tremere ska spåra upp en med Thaumaturgi och således går och rotar i papperskorgarna på offentliga toaletter (herregud...), etc, men oftast känns det inte så viktigt att spela ut.

Helt enkelt; jag blundar inte för mens om det uppstår en situation där det blir relevant, men det skulle jag inte gjort med toalettbesök i allmänhet heller. För det mesta känns menstruation inte särskilt viktigt att ta upp i spelandet, men det kan ju också ha att göra med min ovan nämnda nojja, förstås.

- Ymir, blev sugen på blodapelsinjos

 

[Rävnos]

Du får ursäkta, men... [ANT]

jag tror aldrig jag har träffat en kvinna som anser att hennes mens är en fundamental del av sin personlighet.

Så jag sköter det på samma sätt som jag sköter karaktärers behov av att gå på toa, borsta tänderna eller runka. Jag skiter alltså totalt i det och nämner det bara om det råkar vara coolt för scenen.

\marcus.

 

[Vavva]

Re: Du får ursäkta, men... [ANT]

Nej, det är inte en fundamental del av personligheten, men tro mig, det är ett jävla meckel! Och för kvinnor som svår mens är det dessutom ett ganska stort problem. Jag tillbringar tre dagar i total konvalecens med ipren, värmeflaska och järntabletter eftersom det där biologiböckerna sade på högstadiet om en eller två matskedar är total bullshit för åtskilliga procent av oss. Och jag känner tjejer som har större problem än vad jag har.

Men jag håller med om att det bara är intressant om det påverkar spelandet eller scenen på något sätt.

 

[Krille]

Lingonvecka och bullar i ugnen

Så, hur gör ni? Spelar ni ut personlighetsförändringar och sjukdomskänslor, eller ser ni mensen hos en kvinnlig karaktär som untgefär lika intressant att rollspela som toalettbesök?

Med tanke på att jag normalt föredrar action framför vardagsdramatik i rollspel så hamnar det på ungefär samma nivå som toalettbesök. Om det inte har något att tillföra ståryn - som bomben på dasset i Dödligt Vapen 2 - så är det inte intressant.

De få gånger som jag har låtit mens påverka humöret hos mina rollpersoner så har övriga spelare tyckt att det var stereotypt och fånigt, så då slutade jag med det. Och när en rollperson blev på tjocken och drabbades av morgonsjuka, värkande rygg och foglossning så protesterade spelledaren högljutt. Jag är rätt trygg att framtida kvinnliga rollpersoner hos den spelledaren alltid kommer att ha ett slags gudomligt preventivmedel.

Klagomålen kan visserligen bero på att jag i egenskap av karl inte hade någon aning om hur det egentligen är, utan jag tog inspiration av kvinnliga kompisar med och utan bulle i ugnen som högljutt klagat över mensvärkar och foglossning och tonade ner det så att det gick att spela. Just på grund av nedtoningen så tror jag dock att det mer berodde på att stårymässigt var det lika intressant som toabesök i de andra spelarnas synvinkel, samt förmodligen också på att en hel del medspelare på den tiden var lika nördigt singliga som jag och att de därför såg allt sådant som stereotypt och fånigt.

 

[Arfert]

tja, jag har väl ungefär samma ståndpunkt som Krille med flera... kroppsfunktioner som inte är relevanta för storyn kan man hoppa över (Ripley har ju knappast problem med mens i Alien-filmerna, och jag har ingen aning om hur Xena sköter det heller.. ) Överhuvudtaget tas ju kroppsfunktioner sällan upp i äventyrsfilmer och liknade.

Lirar man dessutom fantasy där det både finns magi och olika typer av helande växter kan man ju gissa att det där problemet är löst i spelvärlden redan.

Tycker man det är viktigt av nån anledning så kan man ju ha med det, Men annars känns det mest som onödig utfyllnad.

 

[Johan K]

Well, de gånger som jag spealt en kvinnlig karaktär så är just mensen ännu en av dessa ting som spelas mellan rutorna. Det bara händer så att säga, utan att man direkt behöver rollspela det. Det är lika naturligt som att gå på dass.

 

[Big Marco]

Jag spelar inga rollspel som saknar ett eget kapitel för mens.

...

Men för att svara på frågan. Nej, det har ingen spelmässig innebörd, om det inte är en storypoäng. De RL-erfarenheter jag har från olika flickvänner visar dessutom på enormt skilda uttryck, från i princip icke-existerande till världskrig. Så...

I rollspelsskaparsammanhang har jag varit med mens två gånger mer handfast. Den ena var en mottagen frilansartext om kvinnliga israelsiska stridspiloter till Neotech (till en krig- och specialförbandsmodul som aldrig blev av), där en sida hängavs mensens inverkan på flygkapacitet och effekterna av G-krafter, etc. Den andre är ett magi-/religionssystem till ett fantasyspel som byggde kring konceptet av cykler i allmänhet, och menscykeln var en sådan. En grundbult i spelet var kalendern och det var ett spelmoment att synka hur gudarna, solen, och en massa andra saker påverkade för att få gynnsamma effekter. Rätt kul och speligt, men det blev aldrig något av det.

Jag har nog kvar texterna på hårddisken någonstans. Jag kan ju leta efter dem, jag fick ändå en uppgift idag att leta upp ett urgammalt icke-publicerat Neotech-äventyr kallat Giganternas Fall så. *dum-di-dum*

(fan vad mycket kaffe jag har druckit idag!)

 

[magoo]

Jag har aldrig rollspelat mens, men jag har inga såna egna bekymmer att relatera till heller. En gång i månaden blir det nån dags trassel med bindor, i övrigt inget att höja på ögonbrynen över.

Jag tycker synd om alla kvinnor som har besvärlig mens men såna kvinns kanske undviker att äventyra? Åtminstone fel dagar!

Fördelen med mens är ju att man vet när besvären dyker upp och hur de artar sig, till skillnad från andra åkommor.

 

[solvebring]

Detta är något som jag är 99% säkert skulle kunna säga är totalt orelevant för allt vad rollspelande heter, likväl som att man inte brukar skriva om det i böcker. Man kan säga att detta är något som går under "toalettbesökshändelser", man skriver inte om/spelar inte de händelserna.
Varför läsa/se när James Bond sitter och skiter, det är inte intressant - d.vs. det är orelevant.

Skulle det dock vara ett rollspel där detta är mycket relevant (vad nu det skulle vara för rollspel) då skulle det nog bara vara ett plus om man var smart nog att tänka på det. Men eftersom detta inte förekommer vad jag vet så nej, jag spelar inte när min karaktär skiter eller pissar, och då jag spelar kvinnliga roller spelar jag inte heller mensperioden, och jag spelar inte onani varesig vilket kön jag spelar - och jag rollspelar inte sex. Men om det är ett måste för handlingen eller något, då kan man ta det med en snabb mening då det "händer mellan rutorna."
Typ:
"Min karaktär går och byter tampong" (kan man skjuta in till SL).
Eller, "...jag svarar väl ja och hänger på henne hem, jag och Felicia" (SLP som har nyckeln till kassaskåpet). Att de har sex har man redan fattat (ja, det följer väl ytterligare korta meningar om man hamnar i säng eller ej, men det behövs liksom bara en beskrivande mening från SL för att spela upp det), just som att om en spelare säger "Min rp går på toa" så fattar man liksom besöket där. Så man hoppar ju över detta orelevanta och t.ex. börjar nästa scen efter sexet med Felicia då hon somnat och man skall stjäla nyckeln.

Ja, du är nog med på vad jag menar... Toaletthändelser är totalt ointressanta både i verkliga livet såsom i ett rollspel, en bok, enfilm o.s.v. därför bryr jag mig aldrig om det, och har aldrig gjort det. Och av samma anledning tror jag att ingen annan bryr sig om det heller.

 

[w176]

Näh

Mens är ett djäkla bök. Jag är en av dom som spenderade 5 år med att spinga till gyn, ungdomsmottagningar och vårdcentraler, och rent allmänt påverkas mycket av menscykeln.

Biologiska aspekter av folks humör ses sällan intressanta. Liskom hur coolt är det att vara blodsockergrining?

Visst mens påverkar mycket och vore det en cool del av ett karaktärskoncept eller ett spel med monster som doftade sig till blod vore det lite coolt att ta upp det i spel. Oftast däremot är det sånt där som ligger på samma nivå som andra kroppsvätskor.

Visst man kan lägga in mycket som hur man på en månad kan cykla mellan asexuell och överkåt, pigg och supersömnig osv men jag har valt att inte göra det viktigt röt någon roll.

Att det kan påverka mycket är samma sak men på samma sätt som vissa människor är väldigt lättpåverkade av blodsockernivåer humörmässigt så skiter man ofta i de biologiska aspekternas av en rolls humör.

 

[Sodivra]

Vildsint off topic

Jag är en av dom som spenderade 5 år med att spinga till gyn, ungdomsmottagningar och vårdcentraler, och rent allmänt påverkas mycket av menscykeln.

Shit, om ni skulle få till det så skulle ju era synkroniserade menscykler ödelägga landet!

Även om jag själv aldrig använt mens, och kanske inte kommer göra det heller, i rollspel så tycker jag att det avfärdas ganska lättvindigt i den här tråden. Skulle mens vara lika odramatiskt som toabesök så skulle ju inte tråden startas i första början. Vad sägs om de kulturella effekterna av mens i ett fantasyspel?

Nä, jag vet inte. På måndag ska vi spela Primetime Adventure, och jag har ett koncept där alla är äventyrarkvinnor. Synkar de sin mens kan man ju ha det som tema för ett avsnitt!

Synkroniserad blödning is the shit. Om den teorin blir slutgiltigt motbevisad så kommer jag gråta.

 

[Duddmannen]

Det närmaste jag kommit var nog en karaktär i Ars Magica som hade fördelarna Cyclic Magic och Personal Vis-source kopplade till mensen. Då var det mest för att jag såg en symmetri i månens faser och magin och att kroppsvätskorna kunde innehålla magisk kraft.

 

[Storuggla]

För mig, som ibland spelar kvinntimmer, har det aldrig varit något jag brytt mig om. Inte för att förringa kramper och hela klabbet, men ur en storysynpunkt har det varit helt oväsentligt. Jag skulle kunna tala om toalettbesök och Dödligt Vapen 2, men det har redan gjorts.


Storuggla, ahoggyas do it strangely

 

[w176]

Bindor...[antot]

"...och att kroppsvätskorna kunde innehålla magisk kraft."

Sådana där uttalanden får mig att vilja skanna in en blodig binda och visa för alla som tror på magiska kroppsvätskor....

 

[Fahnen_UBBT]

Re: Vildsint off topic

Nä, jag vet inte. På måndag ska vi spela Primetime Adventure, och jag har ett koncept där alla är äventyrarkvinnor. Synkar de sin mens kan man ju ha det som tema för ett avsnitt!

Nu vill jag inte krossa ett intressant tema för ett avsnitt men jag har hört att kvinnor som lever tillsammans får mens ungefär samtidigt då hormoner som utsöndras triggar de andra kvinnornas kroppar. Iaf enligt min mycket mensintresserade biologilärare. Ledsen!

 

[w176]

Re: Vildsint off topic

Man behöver bara umgås mycket för att mensen skall synka. folk som pluggar arbetar ihop eller vad som helst brukar synka.