Nekromanti Blorb och längd på kampanj

[Nässe]

Jag funderar på om blorb funkar lika bra för korta som långa kampanjer. Jag tänker mig att i en lång blorb-kampanj kommer feta grejer hända förr eller senare och har man djupa karaktärer med spännande relationer kommer deras ”tema” hanteras på ett eller annat sätt—förr eller senare.

Men hur blir det för mig som tycker fem session är snudd på för långt, och helst kör max tio? Som har svårt att vaska fram ett enda spelpass i månaden på grund av Livet?

——

Jag har funderat på upplevelser jag haft av ”blorbighet”. Jag har ett bra exempel och två dåliga. Det bra när jag (som då bara körde Story Now) hoppade in i en Eon-grupp. Fiender dök upp och spärrade vår väg. Jag drog hjältemodigt mitt vapen och attackerade. Och SL följde reglerna, vilket ledde till att fienden med sin första attack gav mig ett dödligt sår. Det var riktigt mäktigt, och inte alls vad jag var van vid.

Ett exempel som jag tyckte var trist var när vi preppat ett helt spelpass (ett pass jag betalat i blod för att kunna freda från jobb och familj) för att kidnappa en person. När vi väl kom dit sa SLs prepp att han inte var hemma. Kände mig snuvad på spelkvällarna och uttråkad. Och det förhöjde faktiskt inte effekten av att sen, två spelpass senare, hitta honom. Det här skulle kunna kopplas till om man har mycket tid att spela och kan köra långa kampanjer eller om det är ont om speltid. Då blir man mindre ok med meningslösa pass.

Nästa exempel kommer från en kampanj där det fanns ett sällskap (ondingar) som uppträdde, vilket vi misssade eftersom vi kom en dag försent och blev snuvade på allt. Men det här sista föll kanske för att vi just spelade en tänkt berättelse.

—-

Supersugen på att prova blorb men fortfarande inte säker på att det passar mig. Men säkert väldigt lärorikt!!

 

[Ram]

Som jag tolkar det så är blorb en container. Det fungerar lika bra (med viss reservation för att arbetsmängd ökar med storlek) för mindre scenarion som för stora. Blorbs stora statement (återigen min tolkning) är att alla saker som etablerats skall vara genomtänkta och preppade. Om du vill spela en liten och kort blorb så begränsa den bara t.ex. geografiskt och/eller mängd aktörer. Etablera lite mindre saker helt enkelt.

Sedan är det bra att tänka på det andra mantrat att bara preppa vad som finns inte vad som händer. Nu går jag ut på tunn is lite, men Jag tänker att agendor tillhör aktörerna frikopplat från platsen i stället för att kopplas till geografin (dvs vätten står inte i rummet och anfaller när någon kommer in typ).

Sedan hoppas jag att 2097 kommer tillbaka och förklarar om jag fattat fel...

 

[Nässe]

Jag tror jag förstår hur blorb-spel funkar. Det jag funderar över är hur man bäst klämmer ur det förtiga ur spelstilen. Om man som jag går igång på dram, relationer, skräck, knasgrejer etc och inte skatter och monster.

 

[Gurgeh]

Egentligen är väl vilket riktigt gammalt äventyr som helst en blorb? (Och med riktigt gammalt menar jag ett äventyr från mitten av 80-talet.) Äventyr som Spindelkonungens pyramid, Dimön eller Döda skogen utspelar sig på en geografiskt begränsad yta där allting som rollpersonerna kan interagera med är beskrivet eller ointressant, och borde därmed uppfylla kraven för att vara en blorb, så som jag förstått begreppet.

 

[Nässe]

Egentligen är väl vilket riktigt gammalt äventyr som helst en blorb? (Och med riktigt gammalt menar jag ett äventyr från mitten av 80-talet.) Äventyr som Spindelkonungens pyramid, Dimön eller Döda skogen utspelar sig på en geografiskt begränsad yta där allting som rollpersonerna kan interagera med är beskrivet eller ointressant, och borde därmed uppfylla kraven för att vara en blorb, så som jag förstått begreppet.

Så har jag oxå tolkat det, fast i blorben finns de tre nivåerna av sanning och att snabbspola till kul grejer och lite annat. Och kan också vara ett mystiskt relationsupplägg. Så Spindelkungen är blorbig men den har ju inga SL-instruktioner för att spela den blorbigt. (Vad händer om rp lämnar preppen eller lägger tid på något meningslöst?)

 

[Gurgeh]

Så har jag oxå tolkat det, fast i blorben finns de tre nivåerna av sanning och att snabbspola till kul grejer och lite annat. Och kan också vara ett mystiskt relationsupplägg. Så Spindelkungen är blorbig men den har ju inga SL-instruktioner för att spela den blorbigt. (Vad händer om rp lämnar preppen eller lägger tid på något meningslöst?)

I just det fallet så börjar äventyret vid foten av en pyramid mitt i en sandöken, så om rollpersonerna vill göra något annat kan spelledaren beskriva hur sanden ser ut tills spelarna fattar vinken och koncentrerar sig på pyramiden.

 

[Nässe]

I just det fallet så börjar äventyret vid foten av en pyramid mitt i en sandöken, så om rollpersonerna vill göra något annat kan spelledaren beskriva hur sanden ser ut tills spelarna fattar vinken och koncentrerar sig på pyramiden.

Blorb är väl som allt nytt—inget är heelt nytt och för vissa är det hela bara gammal skåpmat. Så var det ju även när Story Now kom. Vissa spelade redan så, utan att kalla det Story Now.

 

[Bifur]

Jag tänker lite som Ram

Sedan inbillar jag mig att man i en kort blorb måste ha ett ännu mer noggrant samtal om vad gruppen vill spela (så att preppen matchar spelarnas förväntningar och de RP de skapar i nästa steg, se inlägg #3 i denna tråden: https://www.rollspel.nu/threads/72022

 

[olaberg]

Hemmafest, lång eller kort? Beror inte det på deltagarna och humöret? Spontant tänker jag att det blorbiga svaret är att det blir som det blir. Gillar folk att köra länge kör man länge. Annars inte. Det är ett utforskande som sker.

 

[Nässe]

Min tanke är att en fokuserad kort Story Now flagg-fest leder till en massa intressanta grejer på kort tid. I en blorb finns det ju fullt av dolda feta grejer som man ”studsar in i” förr eller senare men det finns ingen mekanik för att det ska bli magnetiska effekter i detta där saker söker sig till varandra, vilket borde göra att det tar längre tid för min rollperson att stöta på en situation där hans tema kring att vara rädd för ensamhet blir utmanat. Jag kanske råkar gå just till den platsen som får min rollpersones tema att skina, men det kanske också tar tjugo spelpass innan vi söker upp den platsen.

(jag förstår alltså att man kan köra korta och långa grejer i vilken sorts spel som helst—det är ingen nyhet)

 

[.Per.]

Hur gör en blorben till story now flagg-fest?

Btw ... Var det inte lite så Grodkonungens borg blev, minns att de i något post-mortem avsnitt pratade om att de var så i sina karaktärer att allt fokus hamnade på röster och va in game o.s.v. att de kom av sig i sina försök att hacka blorben (de talar iof om osr). Kanske inte en flagg-fest men kul och annorlunda.

 

[Mogger]

Hur gör en blorben till story now flagg-fest?

Fokuserade RP riktade mot settingens konflikter, skulle jag säga, och ett system som leder till att flaggor adresseras.

 

[erikt]

Egentligen är väl vilket riktigt gammalt äventyr som helst en blorb? (Och med riktigt gammalt menar jag ett äventyr från mitten av 80-talet.) Äventyr som Spindelkonungens pyramid, Dimön eller Döda skogen utspelar sig på en geografiskt begränsad yta där allting som rollpersonerna kan interagera med är beskrivet eller ointressant, och borde därmed uppfylla kraven för att vara en blorb, så som jag förstått begreppet.

I stort sett, men med det viktiga förbehållet att SL inte får fudga. Inte slå om något resultat bakom SL-skärmen bara för att det första tärningsslaget gav ett tråkigt resultat.
Åtminstone som jag förstår det.