Borterstmark

[Leon]

Släpper dunk och yxa. Kastar mig från alla fyra ut genom dörren, slår igen denna bakom mig och låser.

 

[Leon]

Går det att se ens FV i olika färdigheter?

 

[Klingonsylt]

Nyper mig i armen och hoppas att det är en mardröm

 

[Khan]

Alltså - är vi ens säkra på att grangubben är konfliktsökande? Den kunde ha gjort något mycket aggressivt än puttat omkull oss. Jag tror det är värt att försöka kommunicera.

Jag vrålar: "Låt bli mig! Vem är du!?" och kryper kvickt mot dörren ut.

 

[Klingonsylt]

Sparka den i grenen

 

[Mogger]

Du är nu liggande.

Jag VISSTE det! Ni skulle TVUNGET ha bensindunken!

 

[Kexet]

Jag vrålar: "Låt bli mig! Vem är du!?" och kryper kvickt mot dörren ut.

Jag kastar mig kvickt ut genom dörren, hoppar upp, slår igen den, lägger skuldran mot den, greppar förtvivlat efter nyckeln, försöker låsa och vrålar samtidigt: "Låt bli mig! Vem är du!?"

 

[Man Mountainman]

> Jag kastar mig kvickt ut genom dörren, hoppar upp, slår igen den, lägger skuldran mot den, greppar förtvivlat efter nyckeln, försöker låsa och vrålar samtidigt: "Låt bli mig! Vem är du!?"

Medan du försöker ta dig upp på fötter lutar sig varelsen över dig. De tvinnade rottrådarna som utgör dess armar lösgör sig från varandra och breder ut sig över dig som de knotiga fingrarna på någon uråldrig, vanskapt hand.

Du försöker undvika. Din chans att lyckas är 20% (Grundchans 30%, Vapenbonus (vedyxa) +20%, Motstånd –20%, Tillståndsmodifikation (liggande) –10%). Du slår 86, vilket innebär att du misslyckas.​

För sent! Varelsen är redan över dig. Dess rottentakler slingrar sig runt dina lemmar, virar sig runt din hals – och klämmer åt. Dina ben knakar, syret pressas ur dina lungor, du kippar efter andan men får inte luft.

Medan världen mörknar omkring dig och ditt medvetande glider iväg, kan du inte låta bli att tänka: kunde jag ha gjort något annorlunda?

 

[Klingonsylt]

Hade vi sparat?

 

[afUttermark]

Så himla onödigt, se nu vart våld tog er. Rakt ner i Hades.

 

[Tant Ragnar]

> Jag kastar mig kvickt ut genom dörren, hoppar upp, slår igen den, lägger skuldran mot den, greppar förtvivlat efter nyckeln, försöker låsa och vrålar samtidigt: "Låt bli mig! Vem är du!?"

Medan du försöker ta dig upp på fötter lutar sig varelsen över dig. De tvinnade rottrådarna som utgör dess armar lösgör sig från varandra och breder ut sig över dig som de knotiga fingrarna på någon uråldrig, vanskapt hand.

Du försöker undvika. Din chans att lyckas är 20% (Grundchans 30%, Vapenbonus (vedyxa) +20%, Motstånd –20%, Tillståndsmodifikation (liggande) –10%). Du slår 86, vilket innebär att du misslyckas.​

För sent! Varelsen är redan över dig. Dess rottentakler slingrar sig runt dina lemmar, virar sig runt din hals – och klämmer åt. Dina ben knakar, syret pressas ur dina lungor, du kippar efter andan men får inte luft.

Medan världen mörknar omkring dig och ditt medvetande glider iväg, kan du inte låta bli att tänka: kunde jag ha gjort något annorlunda?

View attachment 13993

Ska vi tolka det (”slut??” samt ”kunde jag ha gjort något annorlunda”) som att vi kan spola tillbaka till någon valfri paragraf? Då väljer vi väl att gå direkt till vedboden istället för att gå in i stora huset när vi anländer.

 

[Arrikir]

Åh nej! Det var ju jättekul och jättespännande att följa detta äventyr! Man vill ju ha mer!

 

[guldfink]

Ska vi tolka det (”slut??” samt ”kunde jag ha gjort något annorlunda”) som att vi kan spola tillbaka till någon valfri paragraf? Då väljer vi väl att gå direkt till vedboden istället för att gå in i stora huset när vi anländer.

Jag tänker att vi i Borterstmark 2 är ett grenmonster som försöker skrämma i väg en inkräktare.

 

[Mogger]

Fantastiskt. Seklets bästa tråd!

 

[Leon]

Ditt liv och ditt äventyr slutar här