Instämmer till fullo på Spirit Island. Det är nog det bästa samarbetsspel som jag spelat, främst eftersom det är tillräckligt oöverblickbart för att motverka alla tendenser till alfaspelarproblemet. Det är inget kul när partiet övergår till att en spelare beordrar vad alla andra spelare ska göra, så det nästan blir som patiens med extra händer. Så upplever jag det blir med Pandemic.Vissa brukar vilja ha en plan och följa den hela vägen och blir sura när det rubbas. Spel som Roborally brukar komma upp som irriterande för dessa personer, där man programmerar drag i förväg och sedan kan andra robotar knuffa en och så kommer man ur kurs.
Co-op-spel som jag verkligen gillar:
Förr tyckte jag om Pandemic, men det är för enkelt att överblicka, så det har tendensen att bli "en person mot spelet".
- Spirit Island. Verkligen kärat ned mig i spelet. Temat följer andarnas förmågorna så himla bra och spelet är svårt.
- Gloomhaven. Samma sak här. Har 200 timmar spelade på Steam.
- Mice and Mystics. Mer rollspel och jag älskar möss som karaktärer. Mekaniken är inte speciellt utmanande dock.
Det har jag faktiskt missat att det existerar. Vad är grejen där? Som Pandemic fast det är Nyarlathothep man ska stoppa istället för vanliga pandemier? Och är det samma regelverk? Oavsett så gillar jag det. Alla sammanhang blir bättre när man kastar in Great Old Ones i mixen.Däremot kan jag rekommendera Pandemic Cthulhu. Mer stämning, och det är riktigt kul. Jag antar att det är ett spel man kan köra till nivån att man får alfaspelarproblem också, men jag ser inte samma självklarhet i vad man "måste" göra än i alla fall. Testa hellre det än Pandemic Standard.
Man slumpar fram en ny Flädergud att slåss mot varje gång, och man slåss inte mot virusutbrott utan mot spontant uppkommande kultister. Det är kul. Att kuta runt i lilla Arkham är också roligare än motsvarande världskarta i standardverstionen. Men på det hela är det en tillfixad och errata-ordnad version av standardregelverket men med ett tjockt lager av Lovecraft-fernissa ovanpå.Det har jag faktiskt missat att det existerar. Vad är grejen där? Som Pandemic fast det är Nyarlathothep man ska stoppa istället för vanliga pandemier? Och är det samma regelverk? Oavsett så gillar jag det. Alla sammanhang blir bättre när man kastar in Great Old Ones i mixen.
Aha, så det är snarare Arkham Horror med andra regler än Pandemic med ett annat fluff?Man slumpar fram en ny Flädergud att slåss mot varje gång, och man slåss inte mot virusutbrott utan mot spontant uppkommande kultister. Det är kul. Att kuta runt i lilla Arkham är också roligare än motsvarande världskarta i standardverstionen. Men på det hela är det en tillfixad och errata-ordnad version av standardregelverket men med ett tjockt lager av Lovecraft-fernissa ovanpå.
Pandemic Reign of Cthulhu
Beings of ancient evil, known as Old Ones, are threatening to break out of their cosmic prison and awake into the world. Everything you know and love could be destroyed by chaos and madness. Can you and your fellow investigators manage to find and seal every portal in time? Hurry before you lose...www.sfbok.se
På vad sätt menar du att det är värdelöst?Samarbetsspel är nog den största blindtarmen i modern brädspelsdesign. Samarbete mot andra (typ Axis & Allies - även om det är ett riktigt skitspel på alla andra sätt) kan fungera, men samarbete mot spelet är helt värdelöst. Jag tror du med gott samvete kan sluta försöka hitta bra sådana brädspel, @luddwig.
Som i att det inte är en rolig aktivitet att ägna sig åt, förstås.På vad sätt menar du att det är värdelöst?
Oh nej. Det är mycket mer pandemic.Aha, så det är snarare Arkham Horror med andra regler än Pandemic med ett annat fluff?
Håller med om att Reign of Cthulhu är väldigt trevligt. Det kräver lite mindre planering (dels för att viss mekanik är förenklad, dels för att det är lite mer slump så det går inte att planera på samma vis) och förtar därför också alfaspelarproblemwt, i alla fall något.Oh nej. Det är mycket mer pandemic.
Det är där jag landat också. Jag får helt enkelt inse att samarbetsbrädspel inte är min kopp te, och försöka ha rimligt låga förväntningar vid de tillfällen vännerna ändå vill spela sådana spel.Jag har aldrig kul med samarbetsspel, och TS verkar inte heller ha det. Jag föreslår att han helt enkelt inte gillar samarbetsspel och kanske ska strunta i att försöka hitta något han gillar.