Nekromanti Bra spelare

[Dilandau]

Okay, det är en jäkla massa snack om spelledarstilar, vad en spelledare bör och inte bör göra, hur sl ska belöna/bestraffa spelare (eller rollpersoner)... och allt vad det nu är. Se tråden "Rollspelsfrämjande regler", till exempel. Det finns t o m böcker av typen "Robin's laws of good gamemastering" som ger tips för hur man.. tja.. blir en bättre spelledare.

Även diskusioner om spelardeltagande förs utifrån ett sl-perspektiv.

Hm.. lite rörig inledning.

Men min poäng är att när det diskuteras hur rollspelupplevelsen -- och rollspelsregler -- kan förbättras så blir det väldigt ofta en diskussion om spelledarens roll och befogenheter.

Nu skulle jag vilja diskutera spelarens roll i härligheten. Gärna ur ett spelarperspektiv.

Vad vill jag som spelare få ut av ett rollspel?
Hur kan jag som spelare se till att maximera nöjet av att spela?
Är det rimligt att olika spelare lägger ner olika mycket tid och energi på sina rollpersoner, men ändå förväntar sig ha lika rolig?
Varför är det så lätt at spelare beskrivs som passiva, och spelledare aktiva?
Hur kan jag som spelare få gehör för mina önskemål och preferenser?
Hur blir jag en bra spelare? (Vad är en bra spelare, ens?)

 

[wilper]

Sett ur strikt spelarperspektiv (dvs jag bortser från gyllene regler osv), så har jag några punkter.

* Släpp fram medspelarna. Något som jag inte märkt av i så många grupper, men när jag hamnat i grupper med väldigt framfusiga spelare och väldigt tillbakadragna spelare samtidigt så har jag noterat att: Inledningsvis så kan det kännas lite "dött" att vänta på att de mer passiva spelarna skall göra något, men ge dem chansen, varje sekund av lugn måste inte fyllas med brus bara för sakens skull. Om man inte tar sig tid att låta allas rollpersoner komma fram vid bordet så hade lika gärna de passiva kunnat vara SLPs, och deras spelare kunde gått på bio istället.

* Skriv krönika mellan spelmötena. Det är något som jag började med när vi körde Rolemaster för några år sen. Jag gjorde lite minnesanteckningar och bredde ut en del avsnitt en aning. Främst är det väldigt roligt att läsa dem igen efter några år, men de kan också användas för att köpa XP av en del spelledare, och i absolut värsta fall så blir de bra minnesanteckningar så man inte missar storskurken i slutet bara för att man glömt bort vad som hände för två veckor sen (som var två år sen utanför spelet).

* Det som står på bordet får alla äta. Kanske något av ett socialt kontrakt i spelgruppen snarare än något som gör folk till "bra spelare". Men det är smidigt när det är underförstått att det som står på bordet är ok att provsmaka, så man slipper tappa tråden bara för att grannen frågar om han får ta en druva just som man sitter och förhandlar om något i spelet. Vill man ha något för sig själv så göm det på golvet eller i knät eller nått.

* Släpa med papper, penna och tärningar. Någon spelare lär ha glömt, och att skicka iväg SL på en vild jakt efter fler block bara för att dvärgen glömt sitt spiller av den roliga speltiden. Så jag tar med mer än jag behöver och lånar ut om det kniper.

 

[MrG]

Det blir rätt personliga svar på sånna här frågor och tror inte det finns rätt och fel egentligen, men intressant att diskutera!

Så det här är mina personliga åsikter och tycke och smak.
Vad vill jag som spelare få ut av ett rollspel?
Underhållning! Socialt interaktion (umgänge med vänner). Få uppleva mig delaktig i en historia. Få agera och gestalta någon annan. Gärna ett par tvistar och överraskningar.

Hur kan jag som spelare se till att maximera nöjet av att spela?
Spela med rätt människor (andra som jag tycker om hur de spelar/gestaltar). Vara delaktig i spelet och plotten. Interagera
mina roller med plotten och övriga karaktärer. Spela ut. Skapa intressanta roller. Avsätta tid för spelandet och tänk runt omkring (blir roligare när jag för mig själv hinner grunna på vad som hänt och hur det påverkar rollen). Spela med olika spelledare och olika grupper av spelare. Testa nya saker (system, roller, spelstilar).

Är det rimligt att olika spelare lägger ner olika mycket tid och energi på sina rollpersoner, men ändå förväntar sig ha lika rolig?
Ja! Vi har olika mycket tid och tycker att olika bitar i karaktärsskapandet är intressantast.

Varför är det så lätt at spelare beskrivs som passiva, och spelledare aktiva?
Oftast ett fel hos spelledaren som tar för stor plats (har gjort samma fel själv). Som spelledare ingår det att lämna plats och locka/aktivera spelarna.

Hur kan jag som spelare få gehör för mina önskemål och preferenser?
Är aktiv, spelar ut och bollar idéer (motiverar dem), spelleder själv och självklart även är lyhörd för andras idéer.

Hur blir jag en bra spelare? (Vad är en bra spelare, ens?)
Spela! Tänk igenom vad du vill spela. Spela med nya människor (byt/lägg till spelledare då och då). Prova olika system (och brist på system). Testa lite impro-övningar. Varva med något lajv. Kör lite berättarspel. Kolla in lite dramaturgi. Spela något brädspel, men gör det som det var ett rollspel. Försök hitta några nya gubbar... mm

 

[Johan K]

Vad vill jag som spelare få ut av ett rollspel?

Jag vill ha en sahga berättat för mig & framförallt så vill jag vara delaktig i själva sagan. Så enkelt är det. Att få upleva att vara den där sdkurken/hjälten eler nått anant som man mot all förmodan inte kan upleva här i verkligheten

Hur kan jag som spelare se till att maximera nöjet av att spela?

Att vara delaktig i det hela. Att verkligen brinna för sin karaktär & se den utveckals. Det ger mig ett nöje i att spela.

Är det rimligt att olika spelare lägger ner olika mycket tid och energi på sina rollpersoner, men ändå förväntar sig ha lika rolig?

Ja, det tror jag absolut att det är rimligt. Varför inte ?
Tror att man spealr för oliak anledningar, har olika myket förberedelser för sin karaktär. Allt ifrån sina förutsättningar. Dock så tror jag bestämmmt att man har minst lika skoj.

Varför är det så lätt at spelare beskrivs som passiva, och spelledare aktiva?

Kanske för att en hel del är centrerat runt SL:n. Att det just är SL_n som leder spelet, står för beskrivningen av världen & sådant. Så därför tror jag att det kan beskrivas som du säger.

Hur kan jag som spelare få gehör för mina önskemål och preferenser?

I samråd med SL:n.
Gör upp vad du vill med dig agenda. Även åxå hemliga agendor. Snacka med gruppen i helhet åxå. Då tror jag att man har goda channser att påverka spelets gång.

Hur blir jag en bra spelare? (Vad är en bra spelare, ens?)

Övning ger färdighet !
Sedan så kan man ju disskutera vad som är en bra spealre ja.. Skillnaden med att spela nu & för 15 år sedan är vad jag vill ha ut av mitt spealnde. Men frågan är om man var en "sämmre" spelar då än nu ? Skulle nog bara säga att man är mer annorlunda i sitt spelande.

/ Johan K, som snart skall åka & basta

 

[Gordeg]

Är det rimligt att olika spelare lägger ner olika mycket tid och energi på sina rollpersoner, men ändå förväntar sig ha lika roligt?
Ja! Vi har olika mycket tid och tycker att olika bitar i karaktärsskapandet är intressantast.

Håller med, men om jag är en spelare som skriver massor av eget material måste jag finna mig i att inte allt kommer till användning i spelet.
Spelledaren blir säkert glad för mina första tre platser, äventyrsidéer och egna SLP, men om jag bokstavligen dränker spelledaren med eget material får jag inte bli besviken om det trots allt sedan visar sig att inte min rollperson blir det nav som hela kampanjen kretsar kring... än en gång handlar det om att unna de andra spelarna att ha (minst!) lika kul som man har själv.

Gordeg

 

[Ulsak]

Bra inlägg. Jag skulle vilja sammanfatta det som så plus att man som spelare har en skyldighet att visa spelledaren som lagt ner en massa tid resurser att förbereda spelmötet respekt genom att engagera sig i spelet.

Att man suger som rollspelare i början behöver inte betyda att man inte kan öva upp sig

 

[Dilandau]

tid och resurser

man som spelare har en skyldighet att visa spelledaren som lagt ner en massa tid resurser att förbereda spelmötet respekt genom att engagera sig i spelet.

Det här är en jäkligt intressant aspekt av hela rollspelshobbyn, egentligen. Kan man som spelare förvänta sig (kanske t.o.m. kräva) att spelledaren ska lägga ner tid och kraft inför ett spelmöte om man själv inte gör det?

I 08% av alla fall, i min erfarenhet, så rullar vi spelare ihop våra rollpersoner, kanske hittar på en kort bakgrund (ofta muntligt), och sen... that's it.

Är det inte rimligt att spelledaren, å sida, förväntar sig någon sorts motprestation?

 

[Ulsak]

Livsstil, hobby eller tidsfördriv?

Ja, det förstås; rollspelandet, är det en livstil som man brinner för, en hobby eller ett lättsamt tidsfördriv som ursäkt för att vara social?

Är man tillräckligt god vän i gruppen kan väl även det mest nonchalanta beteendet ursäktas. Det är väl bara min egen åsikt, men jag anser att man skall engagera sig efter sin förmåga oaktat man är spelare eller spelledare..

 

[Feuflux]

Korta svar (blev det visst (eller inte))

Vad vill jag som spelare få ut av ett rollspel?

Jag vill uppleva en berättelse. Rollgestaltning är sekundärt. *Lägger ena handen på hjärtat* Plotten framför allt.

Hur kan jag som spelare se till att maximera nöjet av att spela?

Var aktiv och visa vad du uppskattar. Om de andra märker vad du gillar kan de ju styra berättelsen åt smarta håll och hoppas att du återgäldar tjänsten.

Är det rimligt att olika spelare lägger ner olika mycket tid och energi på sina rollpersoner, men ändå förväntar sig ha lika rolig?

"Jag förväntat mig ha 1,7 roligt på rolighetsskalan idag. Är det lika roligt som du?", "Nja, jag nöjer mig nog med 0,8 idag."
Äsch, jag har bara varit i spelgrupper med samma ambitionsnivå vad gäller rollpersonerna. Däremot har folk haft olika syn på skitsnack under spelmötet och stört varandra.

Varför är det så lätt at spelare beskrivs som passiva, och spelledare aktiva?

Det klassiska rollspelandet är ju att SL beskriver saker och sen får spelarna reagera på det om de bryr sig. Annars får SL fortsätta beskriva saker. Sedan började jag hänga här och folk berättade att det var fel att göra så och sen lärde jag mig om spelarinteraktion. Vissa spelare är dock alldeles nöjda med att få reagera på SL:s beskrivningar och vill inte ha mer inflytande. Dessa spelare blir aldrig SL och därför är det rätt naturligt att SL som grupp är mer aktiv än gruppen spelare.

Hur kan jag som spelare få gehör för mina önskemål och preferenser?

Det tråkiga sättet är att prata med spelgruppen mellan spelmötena. Det roliga sättet är att i varje spelmöte föreslå att göra grej X och sen garva åt de andra när de inte fattar att du helst vill göra grej X när ni spelar. Det här var min oseriösa version av ett seriöst svar. Vill du spela mycket karaktärsgestaltande så prata inlevelsefullt med din karaktär i första person (inget "min karaktär gör...") osv. Antingen hänger de andra på eller så gör de inte det och då får du leva med att ni inte delar uppfattning om det ideala spelandet.

Hur blir jag en bra spelare? (Vad är en bra spelare, ens?)

En bra spelare är en spelare som med sin närvaro gör spelupplevelsen bättre för (nästan iaf) alla inblandade. Jag är säker på att MrG och Krille båda är förträffliga spelare i respektive grupp och lika säker är jag på att de skulle suga hos varandra. Så ingen är en bra spelare i alla sammanhang.

Hur man blir bra vet jag inte.

 

[Ulsak]

Re: Korta svar (blev det visst (eller inte))

Varför är det så lätt at spelare beskrivs som passiva, och spelledare aktiva?

Ett sätt att få spelare att vara aktiva/visualisera sin karaktärsgestaltning är att de få skriva en dagbok/rapport/logg som hemläxa.

 

[MrG]

Lite personligt

Jag är säker på att MrG och Krille båda är förträffliga spelare i respektive grupp och lika säker är jag på att de skulle suga hos varandra.

Jag är inte helt hundra på det... Visserligen har jag en del trix som jag tror Krille kan ha svårt för (som att jag har svårt att sitta ned och prata, utan gör det helst med hela kroppen) och baserat på Krilles sätt och skriva kan det hända att han skulle insistera på för mycket system för min smak (men samtidigt låter det alltid intressant när han skriver om fisktankar och regelstruktur). Men det är tankar om vi skulle ha varandra som spelledare.

Sätt oss med samma spelledare och jag tror att vi skulle kunna ha genuint kul , alt knäcka spelledaren med kombinerad gammal rävighet Att kombinera olika spelstilar känns mycket enklare som spelare än som spelledare, så varför inte.

Oavsett så blir jag nyfiken på hur många av människorna här skulle vara att rollspela med och Krille står högt på listan av folk jag gärna skulle spela med (tillsammans med t ex w176 som jag skulle vilja friforma med, Rising som skulle vara intressnat att samberätta med, eller Han som jag gärna skulle ha som EDoD spelledare, mfl mfl).

 

[Feuflux]

Re: Lite personligt

Jag är inte helt hundra på det... Visserligen har jag en del trix som jag tror Krille kan ha svårt för (som att jag har svårt att sitta ned och prata, utan gör det helst med hela kroppen) och baserat på Krilles sätt och skriva kan det hända att han skulle insistera på för mycket system för min smak (men samtidigt låter det alltid intressant när han skriver om fisktankar och regelstruktur). Men det är tankar om vi skulle ha varandra som spelledare.

Ni känns som det hetaste antagonistparet på forumet, men du har säkert rätt.
Kanske det är det bästa sättet att bli en bättre spelare? Att delta i grupper med en annan stil än den man själv har. Det kan säkert vara nyttigt för gruppen som tar in en person med nya tankebanor också. Alla behöver ju anpassa sig till något nytt och om man kör sina gamla tankebanor rakt av så kommer ju olikheterna att ställa till problem.

 

[MrG]

Re: Lite personligt

Kanske det är det bästa sättet att bli en bättre spelare?

Ett bra sätt i alla fall... och oftast kan det vara en ögonöppnare och man kommer på nya trick i spelandet.