Mitt problem med reglerna (i jubileumsutgåvan) är ungefär följande:
Färdighetssystemet, som har sju färdigheter och miljoner fördjupningar på dem. En del fördjupningar ger plus i FV, andra ger extra stridspoäng, några gör specialgrejer, och allihop kan stacka under rätt förutsättningar. Och eftersom vilka som stackar beror på situationen så kan man inte beräkna någonting i förväg, utan måste få varje fördjupning eller fördjupningskedja godkänd per situation, och först därefter kan man summera sitt FV som man ska slå under.
Karaktärsdrag, som dels funkar tvärtemot färdigheter, det vill säga att man ska slå över en svårighet med en tärning plus karaktärsdrag, och dels är grupperade i en klase grupper som i stort sett funkar som grundegenskaper, men istället för Styrka -4 så har man Orkeslös -4, och istället för Fysik +2 så har man Tålig +2. Så när spelledaren frågar efter ett situationsslag för Fysik så sitter man som ett fån och undrar vilket värde man ska hitta.
Stridspoäng, som man samlar ihop från en massa olika källor (se Färdighetssystemet ovan) och summerar beroende på vilka vapen man har expertis i. Sedan tar man av den pölen för att försvara sig tills turordningen pekar på en själv. Då fördelar man det som är kvar på sina anfall, utom en del som man kan tänkas använda för försvar om fler folk slår på en. Och det brukar leda till att om man har en sköld så har man inget försvar alls utan låter sköldens passiva försvar ta hand om saken, och om man inte har sköld kan man göra hälften så mycket som alla andra för man är tvungen att spendera massa stridspoäng på försvar. Det blir med andra ord en väldigt standardmässig fördelning av stridspoängen och inte ett dugg taktiskt.
Vapens kroppspoäng, som dels leder till en massa byråkratisk bokföring varje gång man parerar, och dels gör att ens häftiga vapen blir mindre och mindre häftiga tills de går av.
Tidigare Riot-utgåvor har jag inte spelat så mycket, men jag minns i synnerhet en grej om hur man forskade fram besvärjelser, som gick ut på att man slog tärning och lade till en summa, tills summan ackumulerats över ett värde. Då var besvärjelsen färdigforskad. Och det var verkligen så trist: slå tills du är klar. Klar.
Jag hade också problem med att Raud inte är förnybar och därför inte används (vilket är tråkigt – en mekanism som inte används har förfelat sitt syfte) och dessutom balanserades mellan könen mot KP. Män hade fler KP som förnyas, medan kvinnor hade mer Raud som inte förnyas.
Sen var det en del intressanta effekter med deras äventyr. Om man genderswappar alla rollpersoner i Snösaga så har man en enda man: fjompen Martin, vars roll i äventyret är att bli kidnappad. Det var inte det enda äventyret som hade den effekten.
