Nekromanti Brittisk humor
- Thread starter Storuggla
- Start date
Jag gillar brittisk humor bäst när den inte är huvuddelen i filmen/TV-serien. Lite lågmäld humor, som i "Morden i Midsomer" eller "I vår herres hage" om nån minns den gamla veterinärserien.
Jag har svårt för skriken i Pang i bygget eller trilla på ändan-humorn i Benny Hill.
Jag är däremot lite svag för Monty Python, de har gjort en del genialt material och en hel del obegripligt också, men så är det ju när man experimenterar. BlackAdder gillar jag ibland även om det kan bli lite för skrikigt för min smak. Mr Bean är OK men känns lite förlegad, dessutom är han ju så äcklig!
Det finns en trevlig TV-serie som heter Father Ted som innehåller en hel del roligt, tyvärr kan de inte riktigt släppa Benny Hill-arvet så det blir lite väl mycket under bältet ibland.
Jag föredrar ändå brittisk humor framför amerikansk och definitivt framför svensk - åtminstone på film. Vi måste alltid slänga in en massa skilsmässor och annat svart drama i våra komedier.
Jag har svårt för skriken i Pang i bygget eller trilla på ändan-humorn i Benny Hill.
Jag är däremot lite svag för Monty Python, de har gjort en del genialt material och en hel del obegripligt också, men så är det ju när man experimenterar. BlackAdder gillar jag ibland även om det kan bli lite för skrikigt för min smak. Mr Bean är OK men känns lite förlegad, dessutom är han ju så äcklig!
Det finns en trevlig TV-serie som heter Father Ted som innehåller en hel del roligt, tyvärr kan de inte riktigt släppa Benny Hill-arvet så det blir lite väl mycket under bältet ibland.
Jag föredrar ändå brittisk humor framför amerikansk och definitivt framför svensk - åtminstone på film. Vi måste alltid slänga in en massa skilsmässor och annat svart drama i våra komedier.
JAAAAA, jag har inte tänkt på sure Tristan på flera år! Tack för att du påminde mig
Ja den är skitrolig. Tyvärr så gjordes det bara en eller två säsonger pga bristande framgång och sedan gick ju han som spelade Father Ted och dog
Fast det hans ju med ett par obetalbara avsnitt, som t.ex. när de ska anordna disco i prästgården och bara har en enda skiva (en singel med The Specials) som de spelar om och om igen, eller när de är på husvagnssemester, eller varför inte julspecialarn där de tillbringar hela avsnittet med att försöka hitta ut från damunderklädsavdelningen på ett varuhus. Fantastiskt roligt! /Anders
"Fast det hans ju med ett par obetalbara avsnitt, som t.ex. när de ska anordna disco i prästgården och bara har en enda skiva (en singel med The Specials) som de spelar om och om igen, eller när de är på husvagnssemester, eller varför inte julspecialarn där de tillbringar hela avsnittet med att försöka hitta ut från damunderklädsavdelningen på ett varuhus. Fantastiskt roligt!"
Trams, det bästa är ju när de lär Ted att säga något annat istället för hans vanliga "Drink!", "Girls!" och "Fock!". Och på dessa tre fraser blir han geniförklarad
Fast är inte den irländsk?
Storuggla, same difference really
Trams, det bästa är ju när de lär Ted att säga något annat istället för hans vanliga "Drink!", "Girls!" och "Fock!". Och på dessa tre fraser blir han geniförklarad
Fast är inte den irländsk?
Storuggla, same difference really
Ja det är fantastiskt kul. Eller när de stöter på han som spelar Wictor Meldrew i "One Foot in the Grave" som spelar sig själv. ("Look it's the "I don't believe it"-man. Walk up to him and say "I don't believe it". I bet you no one ever done that before.")
Den är i alla fall producerad av BBC, vad nu det kan innebära.
/Anders
Rising
Vila i frid
Jag tycker att Absolutely Fabulous är grymmast av all brittisk humor. Åtminstone idag. Egentligen älskar jag Young Ones också, men det jag tycker är mest typiskt för den serien är inte smockorna, utan den snabba, oväntade crazyhumorn. Alltså, någon säger "oh, god!" och så kommer ett snabbt klipp till en lirare som ser ut som en italiensk gangster bland en massa moln och säger "hey, don't blame me!"
Det är liksom inte ett riktigt skämt egentligen, men jag garvar ändå. Mupparna (för att ta något icke-brittiskt) fungerade på samma sätt när det var som bäst.
Det tråkiga med Monty Python är väl att det blivit assimilerat av studentfjantar. Det känns liksom "overalligt" att se på Monty Python. Saker och ting blir dåliga automatiskt så fort som studenter börjar hålla på med det - titta bara på cannabis, för att ta ett exempel.
Den amerikanska versionen av The Office är förresten helt pudas.
Det är liksom inte ett riktigt skämt egentligen, men jag garvar ändå. Mupparna (för att ta något icke-brittiskt) fungerade på samma sätt när det var som bäst.
Det tråkiga med Monty Python är väl att det blivit assimilerat av studentfjantar. Det känns liksom "overalligt" att se på Monty Python. Saker och ting blir dåliga automatiskt så fort som studenter börjar hålla på med det - titta bara på cannabis, för att ta ett exempel.
Den amerikanska versionen av The Office är förresten helt pudas.
Eftersom jag älskar Bottom så kan jag ju börja där... jag tycker serien är helt genial. Första säsongen är sämre än tvåan och trean men däri finns bland de roligaste halvtimmar jag genomlevt. "Hole" utspelar sig på 6 kvadratmeter uppe i ett pariserhjul och lyckas vara enormt rolig i 30 minuter. Det är imponerande. "Carneval" är fantastiskt och "Burglery" får man heller inte missa. Där var topp 3. Rik är grymt bra på att spela nervös (kolla bara hans video i "Digger") och på att spela tragisk looser (samtliga episoder) och där har vi två grejer jag kan identifiera mig med utan problem.
Det finns en hel del serier här i tråden jag inte sett... borde ta och kolla upp sånt nån dag. Little Britain såg jag lite småklipp på under en fest i lördags. Jag tror jag skrattade mycket för att alla andra skrattade och jag rycktes med men visst fanns det potential. Bitarna med "the only gay in the village" borde få pris för mest avtändande klädsel... fast intervjun med den adlade Elton John var kul. "Have you kneeled in front of many queens?"
Coupling har redan hyllats och eftersom jag äger 3 säsonger på dvd kan jag inte mer än hålla med. Säsong 4 är dock rätt onödig. Lite epilogvarning sådär. Inferno (episod 4 säsong 1) är bästa avsnittet.
Mr Bean tyckte jag var vansinnigt roligt i mellanstadiet, nu känns det mest gammalt när jag ser det. Black Adder har jag knappt sett alls, något avsnitt för inte många år sen alls (dvs långt efter det kom) och då var det inget jag fastnade för. Synd att jag inte kollade när det kom (eller hade rätt kanal för det).
Fawlty Towers lever väl mer på kultstatus än att jag faktiskt gillar det nu för tiden. förresten, att såga MP bara för att folk har lärt sig dialoger utantill är ju som att säga att guld är fult bara för att alla vet hur det ser ut. Life of Brian är en av de bästa filmerna någonsin. Sen att jag kan i princip hela filmen utantill leder ju inte till nåt annat än att det inte nån speciell poäng med att se om den.
The Vicar of Dibley var svenska namn är bortblåst var rätt skoj. Deras julspel är det bästa julspelet jag någonsin sett. Han som spelade Herodes mutade barnen med leksaker eller hur det nu var... han vill inte spela elaking. Så alla kidsen älskade Herodes. "Thank you Herod", "I love you Herod".
Goodness Gracious Me eller Curry Nam Nam? måste väl nämnas också. Scenen där de har med sig indisk sås in i kyrkan för att nattvardsbrödet är torrt är helfestligt. Nina Wadia var även med i serien Perfect World som jag aldrig fastnade för. Men gillar man charmiga skitstövlar så kolla in den.
Sen var det säkert nån mer serie jag tänkte nämna men mina bokstäver tog precis slut s
Det finns en hel del serier här i tråden jag inte sett... borde ta och kolla upp sånt nån dag. Little Britain såg jag lite småklipp på under en fest i lördags. Jag tror jag skrattade mycket för att alla andra skrattade och jag rycktes med men visst fanns det potential. Bitarna med "the only gay in the village" borde få pris för mest avtändande klädsel... fast intervjun med den adlade Elton John var kul. "Have you kneeled in front of many queens?"
Coupling har redan hyllats och eftersom jag äger 3 säsonger på dvd kan jag inte mer än hålla med. Säsong 4 är dock rätt onödig. Lite epilogvarning sådär. Inferno (episod 4 säsong 1) är bästa avsnittet.
Mr Bean tyckte jag var vansinnigt roligt i mellanstadiet, nu känns det mest gammalt när jag ser det. Black Adder har jag knappt sett alls, något avsnitt för inte många år sen alls (dvs långt efter det kom) och då var det inget jag fastnade för. Synd att jag inte kollade när det kom (eller hade rätt kanal för det).
Fawlty Towers lever väl mer på kultstatus än att jag faktiskt gillar det nu för tiden. förresten, att såga MP bara för att folk har lärt sig dialoger utantill är ju som att säga att guld är fult bara för att alla vet hur det ser ut. Life of Brian är en av de bästa filmerna någonsin. Sen att jag kan i princip hela filmen utantill leder ju inte till nåt annat än att det inte nån speciell poäng med att se om den.
The Vicar of Dibley var svenska namn är bortblåst var rätt skoj. Deras julspel är det bästa julspelet jag någonsin sett. Han som spelade Herodes mutade barnen med leksaker eller hur det nu var... han vill inte spela elaking. Så alla kidsen älskade Herodes. "Thank you Herod", "I love you Herod".
Goodness Gracious Me eller Curry Nam Nam? måste väl nämnas också. Scenen där de har med sig indisk sås in i kyrkan för att nattvardsbrödet är torrt är helfestligt. Nina Wadia var även med i serien Perfect World som jag aldrig fastnade för. Men gillar man charmiga skitstövlar så kolla in den.
Sen var det säkert nån mer serie jag tänkte nämna men mina bokstäver tog precis slut s
Jag har inte sett den men jag kan inte tänka mig att den på något sätt är bra. Vad är förresten tanken bakom att göra den överhuvudtaget? Att amerikanerna kopierar utländska filmer/tv-serier pga att de inte fattar språket (hur korkat det nu än är) är välkänt och accepterat. Men vad fasen; The Office är ju för 17 på engelska! Är det så illa att amerikaner inte kan relatera till nån som inte är amerikan?
/Anders
Nightowl
Champion
Young Ones
"Ah, Coca Cola, symbol of free west!"
Erik
"Ah, Coca Cola, symbol of free west!"
Erik
Är det så illa att amerikaner inte kan relatera till nån som inte är amerikan?
Ja.
Coupling ska för övrigt göras i amerikansk version. En polares amerikanska flickvän hade sett coupling och dömt ut den som "too british". Så det är humorskillnader som måste filas bort för att amerikanarna ska digga det.
Som nån redan sagt. Britisk humor utomlands funkar bäst i sverige och tyskland.
Ja.
Coupling ska för övrigt göras i amerikansk version. En polares amerikanska flickvän hade sett coupling och dömt ut den som "too british". Så det är humorskillnader som måste filas bort för att amerikanarna ska digga det.
Som nån redan sagt. Britisk humor utomlands funkar bäst i sverige och tyskland.
Nightowl
Champion
Åtminstone enligt de som producerar amerikansk masskultur. Amerikansk masskultur, just genom att USA är så stort, domineras väldigt mycket av inhemskt producerade grejer, mer än småttingar som Sverige.
Erik
Nightowl
Champion
Goodnes gracious me!
Erik
Det bästa avsnittet är när de gör reseprogram för indier om att backpacka i det farliga och exotiska England ("drick inte vattnet!"), och de intervjuvar en kille som blivit hjärntvättad av en farlig västerländsk sekt, engelska statskyrkan!
Erik
Nightowl
Champion
Ett Herrans Liv [NT]
Nya Testamentet
Nya Testamentet
Ackerfors
Alas, your rapids!
- Joined
- 21 Jan 2001
- Messages
- 7,479
Men Coupling har ju redan sänts i 10 säsonger på amerikanska (och var dessutom före!)!
Översättning av titlar
/Anders
Om jag inte missminner mig hette den "Ett herrans liv" eller något lika smart och genomtänkt. Bottenrekordet vad gäller översättningar av titlar innehålls annars av serien med den oslagbara orginaltiteln "Curb Your Enthusiasm", som på svenska blev "Simma lugnt Larry".
/Anders
Re: Översättning av titlar
" Bottenrekordet vad gäller översättningar av titlar innehålls annars av serien med den oslagbara orginaltiteln "Curb Your Enthusiasm", som på svenska blev "Simma lugnt Larry"."
Trams, The Big Sleep (1946) översattes till "Tote Schlafen fest" på tyska. "Döda sover fast/lugnt"?
Förvisso är Big Sleep en hänvisning till döden, en vafan...
Storuggla, Silmido!
" Bottenrekordet vad gäller översättningar av titlar innehålls annars av serien med den oslagbara orginaltiteln "Curb Your Enthusiasm", som på svenska blev "Simma lugnt Larry"."
Trams, The Big Sleep (1946) översattes till "Tote Schlafen fest" på tyska. "Döda sover fast/lugnt"?
Förvisso är Big Sleep en hänvisning till döden, en vafan...
Storuggla, Silmido!
Studenthumor
Det tråkiga med Monty Python är väl att det blivit assimilerat av studentfjantar. Det känns liksom "overalligt" att se på Monty Python.
Grejen är ju att Monthy Python är studenthumor från början, och har rätt många drag av klassiskt "studentikos" humor, med simpla poänger, fåniga namn (Biggus Dickus?) och ordvitsar dragna till förbannelse. Men det innebär inte att din iakttagelse är mindre korrekt. När jag pluggade störde jag mig ofta på att det gick omkring en massa overallssnubbar och tyckte att de var roliga. Eftersom ingen sa emot dem så dominerade de hela "humorsfären" på högskolan, och följaktligen så förknippade de flesta "studenthumor" med puckon i skitig frack som skämtar om fylla och spelar på ostämda trumpeter. Vilket är rätt fjärran från Monthy Python eller Galenskaparnas mer talangfulla humor.
Jag har väl inte för avsikt att rycka ut till studentkulturens försvar, men jag vill ändå flagga för att det finns en del studenter som faktiskt producerar både musik och teater av hög kvalitet, i linje med gamla traditioner. Många mer seriösa studentorkestrar spelar 30-tals-musik med skönt sväng, och en del studentspex har faktiskt ganska talangfulla manusförfattare och skådisar. Tyvärr så är studentkulturen mer eller mindre "kapad" av studenter som har mer röst än begåvning, och då blir det föga förvånande rätt tattigt.
Det tråkiga med Monty Python är väl att det blivit assimilerat av studentfjantar. Det känns liksom "overalligt" att se på Monty Python.
Grejen är ju att Monthy Python är studenthumor från början, och har rätt många drag av klassiskt "studentikos" humor, med simpla poänger, fåniga namn (Biggus Dickus?) och ordvitsar dragna till förbannelse. Men det innebär inte att din iakttagelse är mindre korrekt. När jag pluggade störde jag mig ofta på att det gick omkring en massa overallssnubbar och tyckte att de var roliga. Eftersom ingen sa emot dem så dominerade de hela "humorsfären" på högskolan, och följaktligen så förknippade de flesta "studenthumor" med puckon i skitig frack som skämtar om fylla och spelar på ostämda trumpeter. Vilket är rätt fjärran från Monthy Python eller Galenskaparnas mer talangfulla humor.
Jag har väl inte för avsikt att rycka ut till studentkulturens försvar, men jag vill ändå flagga för att det finns en del studenter som faktiskt producerar både musik och teater av hög kvalitet, i linje med gamla traditioner. Många mer seriösa studentorkestrar spelar 30-tals-musik med skönt sväng, och en del studentspex har faktiskt ganska talangfulla manusförfattare och skådisar. Tyvärr så är studentkulturen mer eller mindre "kapad" av studenter som har mer röst än begåvning, och då blir det föga förvånande rätt tattigt.
Rickard
Urverk speldesign
Men, gnyyyyl..! Red Dwarf? Sedan tyckte jag att Smack the pony (minns ej svenskt namn) var kul när det gick..
/Han som inte tar med några namn som redan nämnts
/Han som inte tar med några namn som redan nämnts