Rising
Vila i frid
Re: Ser ut att bli ett bra projekt
Jag gillar idén om varulvar som egen art. Är vampyrer också en sorts egna varelser? Annars blir det ju konstiga varelser som varulvsvampyrer, faunvampyrer och plantiflorvampyrer (! Du behöver sol för fotosyntes, men brinner upp om du utsätts för solsken. Tuff luck, baby...)
Tänkte du dig varulvarnas "mänskliga form" lite som Wolverine i X-men? Så tänkar jag lite. Typ ärrade, håriga snubbar med Jack Nicolson-vargagrin.
Naturligtvis måste en värld som denna innehålla magi, men hur ska den arta sig?
Jag håller ju egentligen inte med. Jag hade tänkt mig att förmågan att bruka magi gått förlorad under katastrofen. Men okej, de sorters magi du pratar om fungerar ju bra. Magiförmågan bör iaf vara tämligen vild, okontrollerbar och outforskad. Jag gillar inte idén om att någon ska vara magiker från "början". Om nu någon mot förmodan skulle börja lära sig magiförmågan under spelets gång så bör inte det vara något man skyltar med. Det borde vara en rätt "förbjuden" kunskap, vars utövare betraktas som freaks och missfoster.
Jag funderar lite på ett system som gör att man vid pressade situationer (chock, skada, gift, droger, typ) kan, om så blott för korta stunder av gudomlig insikt, tänka på det forna sätt som ens urålderliga hjärna faktiskt var skapt för att göra, och då kunna släppa ur sig väldeliga magiska energier i en mer eller mindre önskvärd riktning. Detta borde slås fram i enorma tabeller som ingen utom SL får titta i och där de mest fantastiska saker kan hända.
Ponera till exempel att den helgalna varulvspolisen gasar allt vad han har mot din omkullvälta båge. Du är bara ett ögonblick från en lika säker som smärtsam död, då det plötsligt svartnar för dina ögon, luften tätnar, skyarna förmörkas och ALAKAZAM! -från dina uppsträckta handflator formar mäktiga energier sig till ett svavelosande eldklot som sedan skjuts ut mot bilen och fullkomligen förtär den i explosioner, flammor och sjudande magma.
Dina armar brinner dock, spöklika purpurfärgade lågor som inte riktigt slocknade i vanligt vatten. Du har nu, ett år efter den märkliga händelsen, fortfarande ärr på dina handflator som inte vill läka...
Eller är det kanske barnsligt med sån där 'otyglad' magi? Jag tycker att det kräver riktiga tabeller, om SL bara hittar på känns det inte tillräckligt "magiskt".
Jag vet inte heller hur vi ska göra med Dragon ball Z-sridskonsterna.
Jag börjar fundera på om de verkligen är så häftiga överhuvudtaget. Förmodligen inte. Fantasifulla strider kan man ju ha utan att ta till övermänskliga förmågor.
Jag gillar plantiflorerna jättemycket!, dessutom är det ett skitbra namn. Jag var lite osäker första gången du skrev det, visste inte riktigt från vilket rollspel du hämtat det... fniss. Jag har inte hört någon låt om lila människoätare, men det var ju skitsmart av dig att tänka i rollspelsbanor och kunna göra den kopplingen till CCC. Typiskt skitbra varelser, mao.
Svårigheten med utrikiska sagoväsen är översättningen. Ska man kalla dem Skomakare (Leprechaun? Jag är inte helt ute och cyklar va?) och skojare?
Nja, man kan ju göra som DoD och sno Hobbitkonceptet rakt av, fast hitta på ett eget (till på köpet dåligt) namn, som mer eller mindre passar till varelsen. Eller så bakar man in det lite snyggt i den befintliga terminologin. Liksom hitta på en sorts vätte som "är" leprechauns, hitta på en sorts älvor som "är" trixters, osv. Jag försöker klura på ett koncept som bakar in leprechauns med den där gubben med hatten i "Alice i underlandet" som dricker te med haren... nåja... hur ser dina älvor ut? Är de små som fjärilar eller av människostorlek? Eller kanske av barnstorlek?
Inte minotaurer och snömän heller, kanske?
Nä, jag tror inte det. Inte yetis, iaf. Om man gav en ny innebörd åt begreppet minotaur tror jag att de skulle bli intressantare. Som om de vore utmärglade, loppbitna slashasar på samhällets botten, utan tillstymmelse till sin forna stolthet. Eller om de vore duktiga familjefädrar med pipa i mungipan och flanellskjorta och med en ko's lugna, saktmodiga temperament. Eller tja, de kanske är rätt häftiga ändå, som de är. Som sportfånar i skolans football-lag, exempelvis, där är de ju suveräna.
Så ja, jag är helt in approve of halvblod.
Häftigt. Vi är verkligen ett skitbra team.
Ps. Skrattade gott åt bilden. Men ska verkligen läderalven ha tuppkam? Okej, han kanske är lite före sin tid (eller tja, vi behöver ju inte följa vårt 50-tal slaviskt) men jag hade tänkt mig innefrisyren för läderalver vara mer bakåtslickat hår (som Travolta i Grease) eller kort och ruffsigt, alternativt slickad sidbena (för de som är hjärnor i gängen, och inte vill se lika imbecillt juvenila ut som sina rasfränder)
Jag vet inte. Klur?
/Rising
Jag gillar idén om varulvar som egen art. Är vampyrer också en sorts egna varelser? Annars blir det ju konstiga varelser som varulvsvampyrer, faunvampyrer och plantiflorvampyrer (! Du behöver sol för fotosyntes, men brinner upp om du utsätts för solsken. Tuff luck, baby...)
Tänkte du dig varulvarnas "mänskliga form" lite som Wolverine i X-men? Så tänkar jag lite. Typ ärrade, håriga snubbar med Jack Nicolson-vargagrin.
Naturligtvis måste en värld som denna innehålla magi, men hur ska den arta sig?
Jag håller ju egentligen inte med. Jag hade tänkt mig att förmågan att bruka magi gått förlorad under katastrofen. Men okej, de sorters magi du pratar om fungerar ju bra. Magiförmågan bör iaf vara tämligen vild, okontrollerbar och outforskad. Jag gillar inte idén om att någon ska vara magiker från "början". Om nu någon mot förmodan skulle börja lära sig magiförmågan under spelets gång så bör inte det vara något man skyltar med. Det borde vara en rätt "förbjuden" kunskap, vars utövare betraktas som freaks och missfoster.
Jag funderar lite på ett system som gör att man vid pressade situationer (chock, skada, gift, droger, typ) kan, om så blott för korta stunder av gudomlig insikt, tänka på det forna sätt som ens urålderliga hjärna faktiskt var skapt för att göra, och då kunna släppa ur sig väldeliga magiska energier i en mer eller mindre önskvärd riktning. Detta borde slås fram i enorma tabeller som ingen utom SL får titta i och där de mest fantastiska saker kan hända.
Ponera till exempel att den helgalna varulvspolisen gasar allt vad han har mot din omkullvälta båge. Du är bara ett ögonblick från en lika säker som smärtsam död, då det plötsligt svartnar för dina ögon, luften tätnar, skyarna förmörkas och ALAKAZAM! -från dina uppsträckta handflator formar mäktiga energier sig till ett svavelosande eldklot som sedan skjuts ut mot bilen och fullkomligen förtär den i explosioner, flammor och sjudande magma.
Dina armar brinner dock, spöklika purpurfärgade lågor som inte riktigt slocknade i vanligt vatten. Du har nu, ett år efter den märkliga händelsen, fortfarande ärr på dina handflator som inte vill läka...
Eller är det kanske barnsligt med sån där 'otyglad' magi? Jag tycker att det kräver riktiga tabeller, om SL bara hittar på känns det inte tillräckligt "magiskt".
Jag vet inte heller hur vi ska göra med Dragon ball Z-sridskonsterna.
Jag börjar fundera på om de verkligen är så häftiga överhuvudtaget. Förmodligen inte. Fantasifulla strider kan man ju ha utan att ta till övermänskliga förmågor.
Jag gillar plantiflorerna jättemycket!, dessutom är det ett skitbra namn. Jag var lite osäker första gången du skrev det, visste inte riktigt från vilket rollspel du hämtat det... fniss. Jag har inte hört någon låt om lila människoätare, men det var ju skitsmart av dig att tänka i rollspelsbanor och kunna göra den kopplingen till CCC. Typiskt skitbra varelser, mao.
Svårigheten med utrikiska sagoväsen är översättningen. Ska man kalla dem Skomakare (Leprechaun? Jag är inte helt ute och cyklar va?) och skojare?
Nja, man kan ju göra som DoD och sno Hobbitkonceptet rakt av, fast hitta på ett eget (till på köpet dåligt) namn, som mer eller mindre passar till varelsen. Eller så bakar man in det lite snyggt i den befintliga terminologin. Liksom hitta på en sorts vätte som "är" leprechauns, hitta på en sorts älvor som "är" trixters, osv. Jag försöker klura på ett koncept som bakar in leprechauns med den där gubben med hatten i "Alice i underlandet" som dricker te med haren... nåja... hur ser dina älvor ut? Är de små som fjärilar eller av människostorlek? Eller kanske av barnstorlek?
Inte minotaurer och snömän heller, kanske?
Nä, jag tror inte det. Inte yetis, iaf. Om man gav en ny innebörd åt begreppet minotaur tror jag att de skulle bli intressantare. Som om de vore utmärglade, loppbitna slashasar på samhällets botten, utan tillstymmelse till sin forna stolthet. Eller om de vore duktiga familjefädrar med pipa i mungipan och flanellskjorta och med en ko's lugna, saktmodiga temperament. Eller tja, de kanske är rätt häftiga ändå, som de är. Som sportfånar i skolans football-lag, exempelvis, där är de ju suveräna.
Så ja, jag är helt in approve of halvblod.
Häftigt. Vi är verkligen ett skitbra team.
Ps. Skrattade gott åt bilden. Men ska verkligen läderalven ha tuppkam? Okej, han kanske är lite före sin tid (eller tja, vi behöver ju inte följa vårt 50-tal slaviskt) men jag hade tänkt mig innefrisyren för läderalver vara mer bakåtslickat hår (som Travolta i Grease) eller kort och ruffsigt, alternativt slickad sidbena (för de som är hjärnor i gängen, och inte vill se lika imbecillt juvenila ut som sina rasfränder)
Jag vet inte. Klur?
/Rising