Crowdfundingens dead end?

[ragngand]

Det är helt klart ett frivilligt val att avstå från Kickstarter, men i min mening innebär KS en fantastisk möjlighet att tillsammans skapa intresse och kapital för att finansiera ett bättre projekt än vad som annars varit möjligt om kreatören själv ska satsa sina egna pengar i förhoppningen att sedan kunna sälja produkten och i många fall skulle dessa produkter då aldrig se dagens ljus.

Jag kan inte se att KS på något sätt begränsar marknaden då den som vill fortfarande kan gå den gamla vägen till publikation, dock finns det avarter i KS där töjmålen är krystade, jag håller med tidigare skribent om att fysiska töjmål är bra och speciellt om insamlade medel kan möjliggöra uppgradering till hårdpärm eller att det trycks upp en karta som bifogas.

 

[Franz]

Fast det var ju inte svar på frågan.

Ber om ursäkt, då ska jag försöka svara tydligare.

”Genom att producenten bär den ekonomiska risken? Så som det gick till innan gräsrotsfinansiering?”

innan gräsrotsfinaniering befann vi oss i den så kallade rollspelsdöden. Jag vet inte hur gammal du är så vet inte om du var med då, men utbudet på svenska rollspelsmarknaden var minimal. SF-bokhandeln hade en liten hörna umdangömd till ett fåtal svenska rollspel och de flesta var rätt säkra på att den skulle vara helt borta inom kort. Vill minnas att @Mekanurg skrev ett slags avskedsinlägg i sin blogg där han konstaterade att fenomenet rollspel snart kommer vara ett minne blott. Vill vi verkligen tillbaka till det?

 

[Quadrante]

Men … crowdfunding ÄR INTE förköp. Det är just det som är en stor del av problemet. Du garanteras inte att få det du betalar för (vilket hänt mig ett par gånger; jag har backat, betalat, men aldrig fått något).

Detta är väl lite av det jag är inne på att där skett en betydelseförskjutning över tid, idag är det försäljning av produkter inte finansiering av project som är den allmänna förväntan.

 

[erikt]

Detta är väl lite av det jag är inne på att där skett en betydelseförskjutning över tid, idag är det försäljning av produkter inte finansiering av project som är den allmänna förväntan.

Allmänna förväntan är en sak. Verkligheten en annan. Hur crowdfunding fungerar har inte ändrats märkbart över tid, oavsett hur folks förväntningar på hur det skall fungera kan ha ändrats.

 

[Gabrielle de Bourg]

Så vad göra? Om det är till tryckningen pengarna behövs så är rena förköp av en redan färdigskriven produkt ett utmärkt alternativ. Som Ligan numera ofta gör för de lite mindre saker de ger ut; de crowdfudar däremot de nya, stora satsningarna. Det är bra uppdelning.

Inte alls en dum plan för vissa produkter! Så har ju även Fandrake kört. Även vid förhandsbeställning går det ju också att ha sådana töjmål där startkapitalet påverkar; jaghar bland annat jobbat med en produkt där att få hårdpärm verkligen möjliggjordes av det ökade kapitalet (eftersom det drog upp kostnaden markant).

Jag tror väl att det som delvis behöver hända är att Kickstarters stabiliserar sig: produkter som kan hålla vad de lovar, både i innehåll och tid. Det känns som att det börjar gå åt rätt håll, där fler förlag har mer klart material innan de annonseras och mängden töjmål blir färre och mer fokuserade (och framförallt faktiskt är sådant som behöver Kickstarter-budget!)

 

[Vimes]

Ber om ursäkt, då ska jag försöka svara tydligare.

”Genom att producenten bär den ekonomiska risken? Så som det gick till innan gräsrotsfinansiering?”

innan gräsrotsfinaniering befann vi oss i den så kallade rollspelsdöden. Jag vet inte hur gammal du är så vet inte om du var med då, men utbudet på svenska rollspelsmarknaden var minimal. SF-bokhandeln hade en liten hörna umdangömd till ett fåtal svenska rollspel och de flesta var rätt säkra på att den skulle vara helt borta inom kort. Vill minnas att @Mekanurg skrev ett slags avskedsinlägg i sin blogg där han konstaterade att fenomenet rollspel snart kommer vara ett minne blott. Vill vi verkligen tillbaka till det?

Två följdfrågor:
1. Så produkterna som säljs via Kickstarter hade inte köpts i butik?
2. Hur passar t.ex. Järnringens Mutant:UA in i narrativet: "guldålder - rollspelsdöd - renässans tack vare KS"? (M:UA gavs ut mellan 2002 och 2008, KS grundades 2009) Eller för all del NeoGames Eon II och III (2000 respektive 2004).

En sak jag funderar över, när jag kollar utgivningen till Mutant:UA och Eon är vilken koppling som finns mellan finansieringsmodellen och hur man hanterar sina produktlinjer. Kanske bidrar KS till att nya spel prioriteras framför moduler till befintliga?

 

[Vimes]

Järnringens Mutant:UA in i narrativet: "guldålder - rollspelsdöd - renässans tack vare KS"? (M:UA gavs ut mellan 2002 och 2008, KS grundades 2009) Eller för all del NeoGames Eon II och III (2000 respektive 2004)

Eller för all del RiotMinds Drakar och Demoner?

(Poängen är alltså att det uppenbarligen inte är så att KS är en nödvändig förutsättning för att ge ut kommersiella rollspel på svenska under 2000-talet.)

 

[Franz]

Två följdfrågor:
1. Så produkterna som säljs via Kickstarter hade inte köpts i butik?

Många av dom hade nog inte gjorts över huvud taget då personerna som ligger bakom produkterna inte haft pengar nog att lägga ut?

2. Hur passar t.ex. Järnringens Mutant:UA in i narrativet: "guldålder - rollspelsdöd - renässans tack vare KS"? (M:UA gavs ut mellan 2002 och 2008, KS grundades 2009) Eller för all del NeoGames Eon II och III (2000 respektive 2004).

Eon har jag inte koll på, men Mutant UA var enligt intervjuer med några av skaparna som jag tagit del av så kämpigt, dyrt och omständigt att göra, framförallt med tanke på hur få som köpte spelet, att de tillslut bestämde sig för att lägga ner. @Mogger du skrev väl en del till Mutant UA om jag inte missminner mig, vet du om jag har rätt eller är ute och cyklar.

En sak jag funderar över, när jag kollar utgivningen till Mutant:UA och Eon är vilken koppling som finns mellan finansieringsmodellen och hur man hanterar sina produktlinjer. Kanske bidrar KS till att nya spel prioriteras framför moduler till befintliga?

Gavs det verkligen ut så mycket mer till Mutant UA och Eon än till de största rollspelen i Sverige idag?

 

[Gabrielle de Bourg]

Två följdfrågor:
Hur passar t.ex. Järnringens Mutant:UA in i narrativet: "guldålder - rollspelsdöd - renässans tack vare KS"? (M:UA gavs ut mellan 2002 och 2008, KS grundades 2009) Eller för all del NeoGames Eon II och III (2000 respektive 2004).

De gjorde mycket mindre volymer än vad som görs idag. Som nämnt ovan var det också kämpigt ekonomiskt att lyckas göra. Det faktum att de båda också behövde lägga ner är ju också minst sagt värt att ta med i ekvationen.

 

[entomophobiac]

Om man nu har en lyckad Kickstarter kampanj så är det ju rätt troligt att spelen skulle kunnat säljas även utan att använda Kickstarter.

Problemet är väl att det inte går att veta.

Spel X gör en superlyckad KS. Typ 1000% vad skaparna hade tänkt sig. Majoriteten av dessa pengar kommer gå åt till töjmål och annat som redan utlovats, men också lite lön till frilansare och dylikt. De tänker också att, tusan, det är ju billigare att trycka fler nu med än gång än att göra nya tryck senare. Så de kanske beställer 1000 när de egentligen bara behöver 500 böcker för kostnaden per bok går att täcka med framgången.

Problemet är att de kanske mättat marknadens intresse för Spel X redan. Då kommer 500 böcker vara köpta i onödan och behöva lagerhållas hemma hos en av skaparna, med största sannolikhet. Och grejen här är att det är helt omöjligt att veta!

Kanske är Spel X nästa superfenomen; nästa Mörk Borg. Men kanske är Spel X också ett spel som kommer hem till sina 500 backare och sen aldrig spelas utan står inplastat längst in i bokhyllan nästkommande evighet.

 

[Franz]

Eller för all del RiotMinds Drakar och Demoner?

(Poängen är alltså att det uppenbarligen inte är så att KS är en nödvändig förutsättning för att ge ut kommersiella rollspel på svenska under 2000-talet.)

Några få kunde såklart ge ut rollspel, men det krävde ju ett kapital långt större än vad de flesta har. Det var väl mestadels just Mutant UA, Eon, DoD6, Western och eventuellt Gondica som fanns att tillgå under den tiden. Det finns ju betydligt fler spel idag, vilket jag tycker är en bra sak. Jag längtar inte tillbaka till det svenska rollspelsklimatet som det var under tidigt 2000-tal.

 

[Gabrielle de Bourg]

Om man nu har en lyckad Kickstarter kampanj så är det ju rätt troligt att spelen skulle kunnat säljas även utan att använda Kickstarter.

Problemet är att väldigt få faktiskt har pengarna så att ens hamnar i butiken. Du kan ha en ascool och utmärkt idé med massor med potential att bli en hit, men för att få i den i butik så folk kan köpa den så är det få som faktiskt har kapitalet.

 

[Vimes]

Många av dom hade nog inte gjorts över huvud taget då personerna som ligger bakom produkterna inte haft pengar nog att lägga ut?

Det var alltså inte huruvida spelen skulle publicerats som jag frågade.

Att KS leder till att fler kommersiella rollspel publiceras tror jag ingen ifrågasätter. Det behöver inte diskuteras.

 

[Mogger]

Om det här hade funnits på 80-talet hade jag hakat på direkt.

Du missade Sinkadus?

 

[Vimes]

Gavs det verkligen ut så mycket mer till Mutant UA och Eon än till de största rollspelen i Sverige idag

Ingen aning.

Däremot är det, väl, uppenbart att vi har en rätt absurd överproduktion av nya "grundregler" idag?

Eftersom KS-modellen bygger på buzz, hype och FOMO kan det ju tänkas att "nytt!" prioriteras framför "material till befintligt".

Men det behöver ju beläggas empiriskt.

 

[Gurgeh]

Du missade Sinkadus?

Naturligtvis inte, men det var ju en vanlig tidning med slumpmässiga artiklar, inte en prenumerationstjänst på material dedikerat till ett specifikt spel.

(Och en annan sak. Många personer i den här tråden tjatar om FOMO -- en förkortning jag aldrig sett innan igår, och var tvungen att slå upp. Det var intressant.)

 

[Mogger]

Två följdfrågor:
1. Så produkterna som säljs via Kickstarter hade inte köpts i butik?

Köp i butik sker över tid. Säg att det tar kanske 2 år att nå break even, då måste du ligga ute med pengarna tills dess och några nya produkter lär det inte bli.

2. Hur passar t.ex. Järnringens Mutant:UA in i narrativet: "guldålder - rollspelsdöd - renässans tack vare KS"? (M:UA gavs ut mellan 2002 och 2008, KS grundades 2009) Eller för all del NeoGames Eon II och III (2000 respektive 2004).

Eon lyckades ju plocka upp manteln efter Äspel och sålde bra. Järnringen hade betydligt lägre försäljningssiffror. Sista modulen hade rätt liten utgåva.

En sak jag funderar över, när jag kollar utgivningen till Mutant:UA och Eon är vilken koppling som finns mellan finansieringsmodellen och hur man hanterar sina produktlinjer. Kanske bidrar KS till att nya spel prioriteras framför moduler till befintliga?

Affärsmässigt är det absolut så. Hur förlagen hanterar det beror på deras strategi. Inte alla förlag är vinstdrivande.

 

[Mogger]

De gjorde mycket mindre volymer än vad som görs idag. Som nämnt ovan var det också kämpigt ekonomiskt att lyckas göra. Det faktum att de båda också behövde lägga ner är ju också minst sagt värt att ta med i ekvationen.

Inte Eon. Där snackar vi stora utgåvor. Inledningsvis. Sedan la de aldrig riktigt ner. Varumärket/företaget såldes men köptes sedan tillbaka. Exakt hur de här turerna gick till vet jag inte med Eon har nog aldrig varit ett nedlagt spel. Däremot kanske ur tryck i perioder.

 

[Vimes]

Köp i butik sker över tid. Säg att det tar kanske 2 år att nå break even, då måste du ligga ute med pengarna tills dess och några nya produkter lär det inte bli.

Det var inte heller ett svar på frågan. Hade produkterna blivit köpta?

Du har 1000 backare och trycker 1000 spel åt dem. Alla får varsitt förköpt spel.

Du har samma produkt, tryckt i 1000 exemplar med pengar du fått på annat sätt än KS. Hade dessa 1000 spel sålts?

 

[erikt]

Det var inte heller ett svar på frågan. Hade produkterna blivit köpta?

Du har 1000 backare och trycker 1000 spel åt dem. Alla får varsitt förköpt spel.

Du har samma produkt, tryckt i 1000 exemplar med pengar du fått på annat sätt än KS. Hade dessa 1000 spel sålts?

Nu förutsätter du att produkten faktiskt hade skapats och att pengarna till tryckning faktiskt hade funnits utan KS, vilket är långtifrån säkert.
Men om vi antar att produkten hade skapats och tryckts så är svaret på din fråga ett mycket bestämt: Kanske.