Nekromanti Död i viking.

[krank]

Stämmer bra. Och mycket om detta finns samlat i den här boken. Har inte läst den, bara utdrag och lite skummande efter det att jag gav den boken till min morfar i julklapp för ett par år sedan. Den verkar dock vara slutsåld överallt...
En hel del sådan fakta, som t.ex. det om holmgång finns också att läsa i just regelboken till Viking.

Nu har jag inte läst just den boken, men nåt som slog mig när jag pluggade historia på högskola var hur jävla dåligt källäget är vad gäller vikingar. Vi har vaga, överdrivna berättelser från deras fiender och andra som hade intresse av att överdriva hotet alt. spela ner det. Vi har runstenar, som vi inte ens är helt säkra på vad de var till för. Och slutligen har vi eddorna... Där är ju Snorre helt otillförlitlig i och med att han skildrar en tid innan sin egen och utan egentliga källor.

Den poetiska eddan återstår som enda egentligt dokument från "vikingatid". Och den är... ja, rätt poetisk. Vi kan få en aning om vilka saker som värderades i olika kväden etc, men väldigt lite om hur det egentligen såg ut.


Jag tycker att det är oerhört vanskligt att uttala sig tvärsäkert om vikingarnas stridsvanor eller annat. Större delen av normal svensk grundskoleundevisning i ämnet är direkt felvisande eller i bästa fall oerhört vag. Vikingatiden har romantiserats sedan vi först började försöka skriva historien om sverige.

 

[solvebring]

Jag tycker att det är oerhört vanskligt att uttala sig tvärsäkert om vikingarnas stridsvanor eller annat. Större delen av normal svensk grundskoleundevisning i ämnet är direkt felvisande eller i bästa fall oerhört vag. Vikingatiden har romantiserats sedan vi först började försöka skriva historien om sverige.

Jag vill inte säga emot dig. Vikingarnas historia är, på gott och ont, bestående av mycken myt och legend. Som du säger finns det mycket spridda och kluvna källor och dessa är i många fall knappa. Tvärsäker kan man i de flesta fall aldrig vara när det gäller historia.

Dock tror jag att det säkerligen finns mycket sanning i den här boken. Jag menar, först och främst är det en objektiv faktabok, dessutom skriven av en författare som forskat i runor och kring vikingar aktivt och gett ut böcker om det i tjugo år. Såg dessutom en rolig detalj om att han själv håller på med glimabrottning - en av Vikingarnas stridsövande kampsporter - i vars historia han också sägs ha forskat och återger i den här boken. Det är inte säkert att detaljerna stämmer men jag tror att det är helt och sant att de utövade sådana kampsporter och övningar. Sedan kan vi ju inte bara se till de svenska vikingarna.

 

[solvebring]

Den poetiska eddan återstår som enda egentligt dokument från "vikingatid". Och den är... ja, rätt poetisk. Vi kan få en aning om vilka saker som värderades i olika kväden etc, men väldigt lite om hur det egentligen såg ut.

Säger inte emot dig gällande eddans innehåll heller. Dock är det väl också så att de flesta just vet/tycker det. Vill bara säga det att eddan inte heller så ofta används som referens eller källa till seriös fakta kring vikingarna. Just för att den är vag och mer en skönlitterär skildring av kända bravader än någon egentlig tidsskildring ur historisk mening. Den innehåller ju faktiskt mer mytologi än någon fakta. Den är näst intill mer än skildring av asatron och dess historier. Snorre var ju, som du säger, efter sin tid, eftersom han levde under 1200-talet och skrev utifrån samlat stoft från den tiden, tolkat ur hans mening. Visst, stoftet var samlat från olika betydande män på den tiden som möjligen satt på en hel del dokument och dylika som rumlat runt bland de "lärde". Fast som sagt, eddan är ju egentligen inte så mycket annat än en lång diktning om asarnas legender.

Kort och gott förstår jag egentligen inte varför du tar upp Snorre och Eddan kring det här?

 

[krank]

Kort och gott förstår jag egentligen inte varför du tar upp Snorre och Eddan kring det här?

Jag nämner dem eftersom de är bland de mycket, mycket få källorna vi överhuvudtaget har till vikingatiden.

Och:

Författaren hämtar information och historiska fakta från samtida skildringar – Heimskringla, Eddadiktningar, skaldekväden, runstenstexter – allt nyöversatt speciellt för den här boken.

Så står det i din länk... Och jag måste säga att jag blir föga imponerad av just dessa källor. Därav min skepsis, och därav att jag nämnde eddorna. Och det är svårt att nämna eddorna utan att nämna Snorre.

 

[solvebring]

Aha, okej. Well, jag är med nu.

 

[Arfert]

Sen är det ju så att vikingarna oftast slogs mot, med framgång då, folk som antingen var vanlig bondebefolkning, eller folk som stred på ett sätt som föga skilde sig vikingarna själva, dvs saxare. När de inte stred sinsemellan då.

Mot mer "professionella" arméer på kontinenten, som hade kavalleri, bågskyttar mm skulle de sannolikt stått sig slätt. Även om de på individuell nivå säkert var vältränade. På samma sätt som en galler på individuell nivå lätt kunde matcha en legionär, men som trupp fick de oftast spö.

Det var det jag syftade på, de var "kämpar" men inte soldater. Även om jag säkert trampade på en och annan romantisk tå.