Beror mycket på vad det är för slags spel.
Är det ett spel där rollpersonerna själva springer runt och hugger ner monster och fiender på löpande band då tycker jag det är självklart att även de ska kunna drabbas av samma mynt. Strid är farligt! Tro fan inte att de fiender som RP slår ihjäl utan större moraliska betänkligheter blir blödiga och skonar RP när de får chansen att göra det.
Samma sak gäller andra uppenbart livsfarliga situationer. Döden finns alltid där i backspegeln för att RP inte ska bete sig som idioter och ta onödiga risker, för det är vad jag i min erfarenhet som spelledare har lärt mig. När spelarna upplever att deras RP är odödliga, då slutar de tänka på konsekvenserna och börjar ta allt mer korkade risker. De kreativa lösningarna som de använde sig utav i början av kampanjen för att undvika att råka illa ut och som gjorde spelet intressant och spännande försvinner när spelarna känner att det värsta som kan hända är att de får några blessyrer, hamnar i fängelse eller något liknande.
Är det däremot ett spel som är mindre fokuserade på strid och mer på att t.ex. lösa mysterier då tycker jag det är mer lämpligt med låg dödlighet. Dock skulle jag nog aldrig eliminera det fullt ut, jag är av den meningen att om en livsfarlig situation uppstår i ett rollspel så ska det just vara vad det låter som, en fara för livet.
Ett rollspel som jag tycker löser detta väldigt bra är The Dying Earth RPG, som säger rätt tidigt i reglerna att om man hamnar i strid eller en annan livshotande situation så är det ett resultat av att någonting gått fruktansvärt fel för RP. Strid förekommer men är väldigt dödligt. Undantaget är om man hamnar i strid med en annan människa för i Dying Earth ser i princip alla ner på personer som kallblodigt tar någon annans liv. Vilket är väldigt tematiskt då folket är medvetna om att de lever i den yttersta tiden och att solen kan slockna vilken dag som helst, varför smutsa ner sig och tynga ner sitt samvete med ett mord när man kan njuta av livet i fulla drag. Bättre då att ha sin ära i behåll och låta den besegrade personen leva med skammen av att denne blivit besegrad.
Strid mot monster är en annan historia dock...
