Reality Check?
"Gav mig en rejäl tankeställare."
- Jag lever för sånt. Det är därför jag kan byta fot i en diskussion när som helst till vilken sida som helst. Från att i ena stunden klanka ner på Tredje Riket, för att senare stödja de framsteg som gjordes under Andra Världskriget, mycket "beroende" på Hitler&co. Det brukar få motparten ur balans och argumentera för och emot sig själv samtidigt.
Dåligt tecken.
Åsikter ska man ha, men allra helst ska man ha väl genomtänkta åsikter. IMHO så får man väl genomtänkta åsikter genom att tänka igenom sina åsikter väl. För att göra det är det bra att försöka vara så objektiv som möjligt (sann objektivitet är ouppnåelig) och för att göra det bör man ha koll på motpartens tankegångar.
Alltså; detär jävligt lätt att ha en "åsikt"; varesig om det gäller "alla svarta är närmare släkt med apor än vad vita är", eller "Usama bin Ladin suger appung och bör skjutas" eller "USA är en nation med halvnazistiska elitistiska svin som lägger sig i överallt". Det är svårare att kunna förklara varför man tycker så om man inte tänkt igenom saken först. Samhället och kulturen ger oss normer och värderingar. De ger oss också åsikter, genom bla. media. Åsikter som "Al-Quaida har skulden för WTC-bombningen". Om vi skulle försöka försvara den åsikten får vi det svårare, då den egentliga bevisföringen som sägs finnas inte har blivit allmänt känd.
Än värre är att de flesta inte ens skulle ifrågasätta det, eller komma på tanken att det skulle finnas bevis före man kan döma någon, utan bara acceptera och stödja tanken.
Vad jag vill komma till här är att även rollspel och rollspelare har en tendens att acceptera utan ifrågasättning, likaväl som vi hugger till när vi får kritik, utan att egentligen ha tänkt igenom situationen - eller motpartens situation - ordentligt.
Det är mycket därför vi får alla de här fina posterna med "Didi är mentalsjuk, Björn borde skjutas", närhelst hobbyn kritiseras, sida vid sida med "Killen på Expressen är ju en idiot - Tolkien är ju kung".
Problemet är ju just när tankegångar av typen...
"Det är ju inte sällan som rollspelen anklagas för att vara elitistisk, rasseperatistisk och liknande."
...dyker upp. För det är ju självklart att Du eller Jag inte skulle sitta och spela nåt sådant, eller hur? Därför är inte rollspel sådana. Jamenar, vem har nånsin träffat en nazistisk rollspelare? Det är ju löjligt! Rollspel befrämjar ju ansvarstänkande, problemlösning, yada, yada och leder ju till en bättre värld.
Och en hög med skitsnack.
Rollspel kan lika gärna leda till att en grupp halvnarkomaner sitter och trakasserar en medlem i gruppen som vägrar "pröva på", för att personen i fråga till sist bryter ner och "faller för grupptrycket". Det kan också leda till "lajvrollspel", där deltagare springer på stan med låtsasvapen och försöker skjuta varandra.
"Men det där är ju inte rollspel!"
Nej, kanske inte enligt din definition, men för utomstående kan det vara rollspel i ett nötskal. En inkörsport till våld, droger, psykoser, respektlöshet för överordnade, etc.
Det betyder inte att "de" har rätt, men det betyder inte heller att "du" har det.
"Idag spelar jag inte rollspel sådär."
- Jasså?
"Mina orcher är ofta mycket mer sympatiska än alvädlingarna som är rollpersonernas arbetsgivare."
- Du menar alltså att arbetarklassen är mer sympatisk och bubblar av gemenskap, trots sin inbördes fulhet, jämte överklassens spröda lackansikten som domderar över folket? Kommunistjävel!
"Jag ger inte EP för att någon rollperson dödat en fiende"
- Så liv har ingen betydelse i erat rollspelande längre? Sjuka individer!
"jag undviker regler som i slutändan resulterar i att man kan dra slutsatsen "var ras på sin plats" på det sätt som man en gång kunde göra i DoD, då alla magiker var Magirer"
- Nähä, istället ska vi ha vad? Raskvotering, eller vaddå? Jävla landsförrädare!
And that concludes the lesson for today.
[color:red]- §eraphim</font color=red>, som börjar bli less på världen i allmänhet. Och det är en väl underbyggd åsikt.
