Nekromanti Dagens återblick: Tänk om ÄS aldrig hade avvecklats?

[Grisodlar'n]

Huvudbiblioteket i Västerås verkar ha flera exemplar själva

Jättebra. Jag får väl ta en Stesolid och trampa ned till bibblan imorgon då.

 

[ceruleanfive]

Datorspelen idag är ju ännu häftigare än vad som fanns till Amigan under 90-talet. Så hur kommer det sig att folk fortfarande producerar rollspel? Konkurrensen måste ju vara ännu hårdare idag?

Många som producerar rollspel går egentligen inte med vinst över huvud taget. Vi gör det för att vi brinner för det. Men sen har vi heller inga anställda, inga lokaler och dylikt. Om jag hade byggt upp en framgångsrikt spelföretag där jag plötsligt behövde sparka mina vänner och gå ned på fullständig sparlåga hade jag nog också kunnat tappa motivationen.

 

[Genesis]

Tänk om Chronopia bara var en ond mans mardröm?

Hädelse! Chronopia är ju kanske det enda riktigt bra ÄS producerade.

 

[Dante]

Angående Maiden. Det finns säkert en handfull gamla purister som tycker att Iron Maiden med Paul Day eller Dennis Wilcock var det "äkta" Maiden också. Men liknelsen med DoD6 haltar en aningen, eftersom Steve Harris, grundaren och kaptenen på Maiden-skutan, har varit med hela tiden från begynnelsen. Det kan man inte säga om folket från Riotminds eller senare köpare av rättigheter.

Hela musikanalogin haltar betänkligt, skulle jag säga. En musikorkester är sina medlemmar. Ett rollspel är inte de som producerar det.

Min poäng var hursomhelst att det finns olika människor som anser att olika versioner av Iron Maiden är den »äkta«, liksom det finns olika människor som anser att olika versioner av Drakar och Demoner är den »äkta«. Det är bara en smakdiskussion, så ingen har vara sig rätt eller fel. De föredrar bara olika saker.

Datorspelen idag är ju ännu häftigare än vad som fanns till Amigan under 90-talet. Så hur kommer det sig att folk fortfarande producerar rollspel? Konkurrensen måste ju vara ännu hårdare idag?

Självklart är den det.

Och det är därför som alla rollspel (med undantag för D&D) bara säljer en bråkdel av forna tiders upplagor.

Dagens utgivare har anpassat sina företag för betydligt blygsammare utgivning än förr. Många av dem gör det dessutom som en bisyssla vid sidan av sina dagjobb.

 

[Grisodlar'n]

De företag som lever på rollspel och var mer än två-tre anställda är väääldigt få idag, trots att rollspel är större än någonsin.

Vad exakt är det du saknar med just ÄS? Hur hade rollspel i Sverige idag sett ut om din vision av ett kvarvarande ÄS uppfyllts?

Ja, jag vet inte alls. Ni som är i branschen kanske kan jämföra era försäljningssiffror med ÄS så att man får se hur landet ligger idag? Är rollspel verkligen större än någonsin här i Sverige? Jag läste att rollspel var som störst mellan 1985-1988 i Sverige eller något liknande och att ÄS rollspel fanns i vart fjärde svenskt hushåll på den tiden. Tydligen kan ju nya rollspelsproducenter knappt ens anställa folk trots alla utlandssatsningar? Det kanske är folk som vill ha alldeles för mycket betalt idag? Man kanske kan hitta folk med lägre lönekrav? Det finns nog en hel drös duktiga författare och layoutare ute i landet, riktiga eldsjälar som skulle kunna vara mer "anställningsbara"?

Jag saknar ju ÄS Ereb Altor, deras stadiga ström av äventyr, jag saknar Sinkadus, jag saknar att läsa om Olle Sahlin och hans kärlek för tåg, etc. Jag saknar allt. Precis som jag skulle sakna Chaosium ifall de slutade med Call of Cthulhu och annat.

 

[ceruleanfive]

Jag saknar ju ÄS Ereb Altor, deras stadiga ström av äventyr, jag saknar Sinkadus, jag saknar att läsa om Olle Sahlin och hans kärlek för tåg, etc. Jag saknar allt. Precis som jag skulle sakna Chaosium ifall de slutade med Call of Cthulhu och annat.

Silverkanten på molnen är väl att allt finns kvar? Visst kan man sörja faktumet att det är över lite – precis som när en trevlig bok eller tv-serie tar slut – men känner man för det kan man alltid återvända och återuppleva.

 

[Grisodlar'n]

Och det är därför som alla rollspel (med undantag för D&D) bara säljer en bråkdel av forna tiders upplagor.

Dagens utgivare har anpassat sina företag för betydligt blygsammare utgivning än förr. Många av dem gör det dessutom som en bisyssla vid sidan av sina dagjobb.

Jag blir lite förvirrad när en del säger att rollspel aldrig har varit större än nu samtidigt som andra säger att rollspel bara säljer en bråkdel av vad som gjorts förr.

Men ok, ta Chaosium då, de spottar ju ut produkter regelbundet plus att en massa andra aktörer köper licenser (t ex Golden Goblin och Stygian Fox). Det kostar ju en smärre förmögenhet att hålla sig ajour med allt detta. Chaosium verkar ju ha anställda. Fria Ligan måste väl ha anställda också?

 

[Grisodlar'n]

Silverkanten på molnen är väl att allt finns kvar? Visst kan man sörja faktumet att det är över lite – precis som när en trevlig bok eller tv-serie tar slut – men känner man för det kan man alltid återvända och återuppleva.

Jo, men hur många gånger kan man lira Marsklandet med samma spelgrupp egentligen? Det produceras ju inga nya köpäventyr, inga nya kampanjer. Riotminds som äger Drakar och Demoner och anser sig äga Ereb Altor skapar någon undermålig Drakar och Demoner reboot och spelvärlden Kaldorax istället där de bajsar på mina fina minnen.

 

[Dante]

Jag blir lite förvirrad när en del säger att rollspel aldrig har varit större än nu samtidigt som andra säger att rollspel bara säljer en bråkdel av vad som gjorts förr.

Det finns fler utgivare nu än någonsin. Det ges ut fler rollspel nu än någonsin. Men i mycket mindre upplagor.

 

[Dante]

Riotminds som äger Drakar och Demoner och anser sig äga Ereb Altor skapar någon undermålig Drakar och Demoner reboot och spelvärlden Kaldorax istället där de bajsar på mina fina minnen.

Nej det gör de inte.

De ger ut det de vill ge ut.

Vad du har för fina minnen av gamla DoD finns inte ens med i ekvationen.

Och hur blir de minnena mindre fina av att någon ger ut en ny version av något?

 

[Voldstagg13]

USA kanske är en smula större än Sverige, Chaosium vs. ÄS. Dessutom är kopplingen till Lovecraft/Call of Cthulhu större än bara rollspelet, ÄS rollspel var ju aldrig mer än sina äventyr.

 

[Grisodlar'n]

Det finns fler utgivare nu än någonsin. Det ges ut fler rollspel nu än någonsin. Men i mycket mindre upplagor.

Jo, det finns ju fler mindre aktörer. Det vet jag ju. Men Fria Ligan måste väl ha anställda?

 

[Dante]

Jo, det finns ju fler mindre aktörer. Det vet jag ju. Men Fria Ligan måste väl ha anställda?

Jag har för mig att ligisterna själva fakturerar bolaget för sitt jobb – precis som jag som frilansare gör.

Om deras kundtjänst- och PR-personal är anställd eller ej vet jag faktiskt inte.

 

[Bifur]

Jag blir lite förvirrad när en del säger att rollspel aldrig har varit större än nu samtidigt som andra säger att rollspel bara säljer en bråkdel av vad som gjorts förr.

Jag tar några siffror ut minnet (jag är osäker på källorna men gissar att det är främst Finna dolda ting och Äventyrsspel-boken).
- DoD (alla regelversionerna antar jag fram till 91an, kanske inklusive den) ska ha sålt i runt 100 000 ex. Inte i var fjärde hushåll kanske men i jämförelse är det (som vi ska se) väldigt mycket.
- Eon som var det största spelet på 90-talet sålde väl i något 10 000-tal, och gavs väl inte (?) ut av några heltidsanställda.
- MUA som var nr. 1 (eller det kanske Riotminds DoD var?) på 00-talet ska ha sålt i några 1000-tal ex.
- Idag har det mest framgångsrika svenska spelet på Kickstarter (Flodskörden) 5600 backare internationellt. Jag kan inte uppskatta hur stor andel av försäljningen det är men gissningsvis en försvarlig bit. Även om vi antar att det bara är 1/3-del så talar vi om Eon-nivå totalt.

Så om rollspel är större än någonsin är det nog inte i Sverige man menar och antagligen inte i ekonomiska termer. (Med reservationen att DnD verkar spela i en helt egen liga.) Däremot kan det tänkas att det syftar på att det är fler spelare än någonsin (fast jag vet inte om det stämmer), att det finns en större utgivning med högre produktionsvärden än förr och möjligen att hobbyn på sätt och vis är mer mainstream (än fortfarande smal) än tidigare. Men ur svenskt perspektiv handlar ett sådant påstående nog mer om en reaktion på hobbyn erbarmliga tillstånd för 10 år sedan och det faktum att det nu faktiskt finns svenska spel som slår internationellt.

 

[Bifur]

Jag har för mig att ligisterna själva fakturerar bolaget för sitt jobb – precis som jag som frilansare gör.

Om deras kundtjänst- och PR-personal är anställd eller ej vet jag faktiskt inte.

Även om det säkert finns ett gäng i Sverige som lever på rollspel tvivlar jag på att de i antal kommer särskilt nära mängden som hade Äventyrsspel med kringverksamhet som försörjning när de var som störst.

 

[Grisodlar'n]

USA kanske är en smula större än Sverige, Chaosium vs. ÄS. Dessutom är kopplingen till Lovecraft/Call of Cthulhu större än bara rollspelet, ÄS rollspel var ju aldrig mer än sina äventyr.

Nej, men när det senare Paradox satt på rättigheterna till alla ÄS produkter OCH Conan-rättigheterna så var det ju rätt stort. Vad var det som hindrade Paradox och Hollywood-Malmberg från att blåsa liv i den döende svenska rollspelshobbyn? Han borde ju ha haft råd att anställa sina gamla vänner på nytt för one last kick at the can? Tänk om Drakar och Demoner med spelvärlden Ereb Altor hade gjort comeback men med alla de gamla fina uvarna från förr (Undhagen, Blixt, Granström, Strandberg, Arfert & Co)? Det hade varit STORT.

 

[ceruleanfive]

Jag tänker även att förväntningarna på rollspel har skjutit i höjden. Det är inga billiga amatörproduktioner som pumpas ut av de stora förlagen – färginlagor med tokfräscha illustrationer och formgivare av högsta klass, bland annat. Det gör ju rimligen att det inte blir lika mycket över.

 

[Dante]

Vad var det som hindrade Paradox och Hollywood-Malmberg från att blåsa liv i den döende svenska rollspelshobbyn? Han borde ju ha haft råd att anställa sina gamla vänner på nytt för one last kick at the can?

Jag tänker att om man precis haft ett företag som gått omkull så vill man kanske inte ge sig på att försöka göra exakt samma sak en gång till.

Under de sista åren på nittiotalet var rollspel som fritidssyssla dessutom nästan helt ute. Både i USA där TSR hade stora svårigheter och här i Sverige.

 

[Minimoni]

Nej, men när det senare Paradox satt på rättigheterna till alla ÄS produkter OCH Conan-rättigheterna så var det ju rätt stort. Vad var det som hindrade Paradox och Hollywood-Malmberg från att blåsa liv i den döende svenska rollspelshobbyn? Han borde ju ha haft råd att anställa sina gamla vänner på nytt för one last kick at the can? Tänk om Drakar och Demoner med spelvärlden Ereb Altor hade gjort comeback men med alla de gamla fina uvarna från förr (Undhagen, Blixt, Granström, Strandberg, Arfert & Co)? Det hade varit STORT.

Stort och häftigt, ja det håller jag med om. Men eftersom det inte hänt så lär det ligga flera faktorer bakom just varför. Dels lär det för Paradox vara lönsammare och mindre krångel att licensiera ut produkterna till andra tillverkare men även om så inte vore fallet så tror jag att ”de gamla uvarna” kanske kan ha gått förbi DoD. De kan helt enkelt ha börjat göra saker som de själva tycker är roligare, vilket jag verkligen hoppas och tror när det gäller våra medforumiter Herr Blixt och Herr Arfert.

 

[Grisodlar'n]

Jag tänker även att förväntningarna på rollspel har skjutit i höjden. Det är inga billiga amatörproduktioner som pumpas ut av de stora förlagen – färginlagor med tokfräscha illustrationer och formgivare av högsta klass, bland annat. Det gör ju rimligen att det inte blir lika mycket över.

Jo, färgtryck kostar ju extra, naturligtvis. Å andra sidan finns det ju pdf för det riktigt snåla eller miljömedvetna bolaget. Det var ju lite kinkigare med den saken 1987.

Däremot tycker jag att illustrationerna i många nya rollspel kan vara förbryllande fula, trots att det är så kallade proffs som är inblandade. Jag tvivlar inte en sekund på att Nisse, Kayat, Arfert och resten skulle kunna hålla en högre klass med tanke på dagens teknik med Wacom-brädor, Photoshop och allt vad det heter.