Vimes
Sillkung
- Joined
- 15 Jun 2000
- Messages
- 12,237
En sådan liten frekvensskillnad tyder väl om något på ett vacklande bruk och att alla som tror att det ena eller det andra är "korrekt" har jäkligt fel.
Datorspel eller dataspel?
- Thread starter Rickard
- Start date
Björn den gode
Swashbuckler
Hade jag haft read-access till den bakomliggande databasen så hade jag gärna gett dom siffrorna också, nu känns det för krångligt
Men alltså, det är väl så ”rs” uttalas i standardsvenska? Knappt någon utanför Finland uttalar väl ett r som föregår s? ”Rs” i standardsvenska uttalas med sje-ljud. Eller missförstår jag?
nano
Diehard, death or glory Toad
- Joined
- 25 Apr 2019
- Messages
- 574
Dataspel är talspråk medan Datorspel är skriftspråk.
På kanslisvenska heter det Tävlingsinriktad sysselsättning, för en eller flera individer, som utövas enligt bestämda algoritmer bestående av instruktioner som styr och beskriver de operationer som ska utföras, och som visualiseras via en bildskärm med hjälp av en automatisk databearbetande beräkningsmaskin såsom ett arkadkabinett eller dylikt elektroniskt verktyg.
På kanslisvenska heter det Tävlingsinriktad sysselsättning, för en eller flera individer, som utövas enligt bestämda algoritmer bestående av instruktioner som styr och beskriver de operationer som ska utföras, och som visualiseras via en bildskärm med hjälp av en automatisk databearbetande beräkningsmaskin såsom ett arkadkabinett eller dylikt elektroniskt verktyg.
Gerkub
Gelékub
- Joined
- 8 Mar 2021
- Messages
- 1,525
Jag tror jag bara hört Stockholmare säga det så? Jag är skåning och skorrar, men det händer att R sväljs då och då om det snackas lite slarvigt.
Just det, skånskan uttalar nog generellt r före s. Men jag antog nog att man aldrig gör det i standardsvenska. Roade mig med att lyssna på uttalen i ”Svensk ordbok”-appen från Svenska akademien.
r-s uttalas separat
Datorspel
Bärsärk
Varsam
Klarsignal
Klarspråk
r-s uttalas ”sh”
Orsak
Fors
Bärs
Farsot
Arsel
Persisk
Person
Sparsmakad
Varse
Förstudie
Ersätta
Korsar
Allvarsam
Jag hittar inte riktigt något mönster, och då är det ändå samma människa som gör alla uttalen. De som har ett r-ljud är i minoritet, och det är endast tydliga sammansättningar. Men andra tydliga sammansättningar (för-studie) har sje-ljud.
Man Mountainman
Storsvagåret
Ja, detta fenomen kallas "supradentalisering" och förekommer i alla svenska dialekter utom de sydliga. Samma sak händer med r före n, d, t och l: r:et försvinner och den efterföljande konsonanten byter artikulationsställe från övre tandraden till längre upp i gommen.
Tror inte din svenska ordbok-app speglar något verkligt förekommande mönster. Jag hade i alla fall sagt "bäshärk", "vasham", ""klashignal", "klashpråk" osv.
Gerkub
Gelékub
- Joined
- 8 Mar 2021
- Messages
- 1,525
och finlandssvenska?
Tack, kände inte till namnet på det! Jag hade också supradentaliserat alla orden, men fann det intressant att appens talare inte gjorde det konsekvent. Känns som att det finns ett kontinuum här. Två olika realiseringar av ett fonem som är utbytbara. Gissar att det på något sätt är skriftspråket som lite "håller tillbaka" en fonetisk förändring som annars är fullständig. När man ska tala in ett exempel i en app vill man tala tydligt, och då kanske man kan råka förlita sig mer på skriftspråket och den här typen av "fel" smyger sig in. Lite som när folk uttalar alla bokstäverna i ord som "är", "dag" eller "jag".
Ja, visst förekommer väl inte detta i östsvenska dialekter? Har jag för mig.
Man Mountainman
Storsvagåret
Det har du rätt i.
Man Mountainman
Storsvagåret
Så är det nog. Det är ju (OT nu, men) lite lustigt med svenska, att vi liksom inte har någon institutionaliserad skillnad mellan skrift- och talspråk på samma sätt som engelska, franska osv. Typ, när mina utländska kollegor har lärt sig svenska så har de av allt att döma inte fått lära sig att "-g"-et i "jag" är stumt i normalt talspråk, på samma sätt med -t i "varit", -r i "har" och många liknande saker. Så de pratar alltid överartikulerat och konstigt.
Dimfrost
Special Circumstances
Fast är det inte så för alla språk? Att man lär sig hur språk faktiskt talas genom att lyssna, inte genom att plugga in regler? Om man verkligen är intresserad av att få ett bra uttal måste man väl lyssna mycket, i olika sammanhang. I och för sig med feedback så man får reda på vad som görs fel.
Ja, min flickvän blir galen ver att det är så svårt att hitta fonetiken för svenska ord. Att vi inte indikerar uttalet annat än var betoningen ligger. Alla exemplen i Svenska akademiens ordboksapp indikerar uttal, men skriver "rs" som om man uttalar dem separat. Vi liksom låtsas ("låssas") att alla bokstäverna uttalas. Och vi har väl över tid gått över till att uttala bokstäverna mer och mer. Vi säger "Gustav Vasa" med hårt 'g', och inte "Gösta" som jag har för mig att man sade förr, och "A-ugust" istället för "Ågust" Strindberg.
Man Mountainman
Storsvagåret
Nja, när man lär sig franska till exempel instrueras man ju väldigt tydligt i vilka konsonanter som är stumma när osv.
Allt låter sig väl inte formaliseras som regler, men mycket gör det.
Dimfrost
Special Circumstances
Jag menar att man lär sig regler, men det hindrar en inte från att tala styltigt och överdrivet artikulerat. För att få till ett naturligt uttal och någon form av flyt måste man öva och lyssna massor. Det kan man inte riktigt förvänta sig att någon ska förklara för en.
Jag håller med @Man Mountainman här. Det är en tydlig skillnad mellan svenska och andra språk. Svensk fonetik är otroligt dåligt känd och dokumenterad och vi låtsas ("låssas") liksom som att vi uttalar alla bokstäverna på ett sätt man inte gör i andra språk jag studerat. Japanska är nog det närmaste exemplet, där man låtsas som om man har ett helt fonetiskt skriftsystem i hiragana och katakana, och det finns ett gäng uttalsregler som det är otroligt svårt att lära sig, för de är endast studerade av lingvister och dyker inte upp i läroböcker.
Det är en skillnad mellan detta och att få ett "naturligt flyt". Det handlar om konsekventa regler och uttal som bara inte dokumenteras och lärs ut. Som att man inte uttalar 'g' i ord som slutar på -gt. Eller i japanska att u och i mellan oljudade konsonanter inte uttalas.
Det är en skillnad mellan detta och att få ett "naturligt flyt". Det handlar om konsekventa regler och uttal som bara inte dokumenteras och lärs ut. Som att man inte uttalar 'g' i ord som slutar på -gt. Eller i japanska att u och i mellan oljudade konsonanter inte uttalas.
Svarte Faraonen
Sumer is icumen in
Det här är något som i äldre tid betecknades som "skollärarsvenska" bland de som redan hade tillgång till de bildade klassernas sociolekt, och förlöjligades som ett tydligt tecken på någon som läst sig till att prata "korrekt". Den uppåtsträvande tjänstemannaklassen som uttalade varenda bokstav i "statsminister", "matsäck", "Södermanland" och "midsommar" framstod därvid som hyperkorrekt och prudentlig på ett sätt som passade illa i de finare salongerna. Man kan väl likna det med att skåningar som i ett missriktat försök att verka mindre provinsiella lagt sig till med främre R – eller gjort sig "spanska i flabben", som det heter – missaktats från alla håll.
SAOL påstår även att ordet åldersrasism finns, när det korrekta ordet är åldersdiskriminering. Rasism är ju negativ särbehandling pga etnisk bakgrund, så det har inget med ålder att göra och ska därför inte kopplas till annan negativ särbehandling.
SAOB hänvisar dock ordet åldersrasism till just åldersdiskriminering och även ålderism.
SAOL har fel och SAOB har rätt. SAOL är helt enkelt en källa med osäkra fakta.
Last edited: