De övergivnas t-shirt

Franz said:
Det är rätt intressant att ena halvan av deltagarna tråden talar om att göra sams med Didi medan den andra halvan talar om att trolla henne 🙂
Click to expand...
Ja, jag tycker väl att en skara vuxna människor kan hålla lite högre höjd än att vilja "hämnas" på vad som ändå verkar vara en rätt beskedlig 70+-tant som utöver en märklig hangup kring rollspel faktiskt verkar ha vettiga värderingar och synsätt? Däremot hade ju en t-shirt med fotot från omslaget varit kul. Det sanna grävjobbet skulle ju dock också involvera att dessutom hitta killen från fotot – vad gör han idag? Blev han varse om att han fick bli bokstavlig omslagspojke för en mängd märkliga konspirationsteorier om rollspel?
 
En t-shirt med omslaget går ju dessutom alldeles utmärkt att trycka upp till sig själv för en struntsumma. Då slipper ju hela grejen bli nån slags trollning mot en person vars ”brott” är att ha skrivit en skitdålig bok för 26 år sedan och som uppenbarligen vill bli lämnad ifred.
 
Svarte Faraonen said:
Ja, jag tycker väl att en skara vuxna människor kan hålla lite högre höjd än att vilja "hämnas" på vad som ändå verkar vara en rätt beskedlig 70+-tant som utöver en märklig hangup kring rollspel faktiskt verkar ha vettiga värderingar och synsätt? Däremot hade ju en t-shirt med fotot från omslaget varit kul. Det sanna grävjobbet skulle ju dock också involvera att dessutom hitta killen från fotot – vad gör han idag? Blev han varse om att han fick bli bokstavlig omslagspojke för en mängd märkliga konspirationsteorier om rollspel?
Click to expand...

Menar du att det är värre än att ha en t-shirt med Siewert Öholm på? Det hade jag också kunnat tänka mig.

Vad gäller boken De övergivnas armé, så skulle ju en t-shirt även funka som marknadsföring. Jag tror inte att det är särskilt många som verkligen hatar författarna. Det blir ju ett skämt gjort med viss kärlek. De ville väl men det blev fel. Ungefär som med Siewert och hans moralpanik kring WASP.
 
Last edited:
Oscar Silferstjerna said:
Menar du att det är värre än att ha en t-shirt med Siewert Öholm på? Det hade jag också kunnat tänka mig.
Click to expand...
Jag skulle kunna tänka mig båda! Sedan tror jag Siewert ligger avsevärt längre från mig värderingsmässigt än Didi gör – som har påtalats verkar hon vara en person med sunda och humanistiska synsätt i allmänhet, som bara har en bisarr hangup på rollspel.
 
Svarte Faraonen said:
Jag skulle kunna tänka mig båda! Sedan tror jag Siewert ligger avsevärt längre från mig värderingsmässigt än Didi gör – som har påtalats verkar hon vara en person med sunda och humanistiska synsätt i allmänhet, som bara har en bisarr hangup på rollspel.
Click to expand...

Ja, hans stil har väl inte åldrats så väl. Men jag gillar att han försonades med Tegner. Det är få som ber om ursäkt offentligt. Många har ju dessutom haft stor glädje av hårdrock.
 
Last edited:
Ulfgeir said:
Enda berättigande boken (och det "utbildningsmategial" polisen hade om rollspel och lajv, som väl hon och Björn låg bakom) har, är väl som ett av flera objekt på museum över vanföreställningar och moralpanik. Andra entries vore dansbaneeländet, rockmusik, videovåld, rejvkommissionen. I övrig bör boken och dess författare hamna i historiens glömska.
Click to expand...

Den går också att använda i att lära ut källkritik.
Bland stötter jag på människor (och på gymnasiet hade lärare) som var av åsikten att står det i en bok utgiven av ett stort seröst förlag så är det sant.
Man kan lita på böcker, tillskillnad ifrån internet.

Då är böcker som den ett bra exempel på att man behöver vara lika källkritisk till böcker som man är internet och allt annat
 
ceruleanfive said:
eller kanske någon helt annanstans (hos förlaget eller hos Didi själv) om särskilda avtal har ingåtts kring bilden och omslaget. Enda sättet att få reda på det är att höra med upphovspersonerna och/eller tidningen, förlaget, och Didi.
Click to expand...

Förlaget lär troligtvis inte ha rättigheter längre. I de flesta fall återgår rättigheterna till upphovspersonen 5-7 år efter verket inte längre varit i tryck. Den bästa att kolla med då är fotografen.

Sedan kan det vara så att bilden köpts in från en annan part och då kan fotografen ha ett annat avtal med den parten.Inom mycket stockmaterial kan det t ex vara så att man mer eller mindre upplåter rättigheterna för all framtid. Men i t ex pressfall (typ tidningar) kan det vara ganska fri upphovsrätt för att just användas i pressammanhang.
 
Det var för övrigt ny information för mig att bilden föreställer en vampyrlajvare. Jag har alltid trott att bilden föreställde en rollspelare som med list och ränker lurat in sig i samhällets toppskikt för att störta det. Att frisyren och piercingen skulle ses symboliskt. Läste nog in lite mer djup i bilden än vad som fanns där 😄
 
Lukas said:
Den går också att använda i att lära ut källkritik.
Bland stötter jag på människor (och på gymnasiet hade lärare) som var av åsikten att står det i en bok utgiven av ett stort seröst förlag så är det sant.
Man kan lita på böcker, tillskillnad ifrån internet.

Då är böcker som den ett bra exempel på att man behöver vara lika källkritisk till böcker som man är internet och allt annat
Click to expand...

Det är sant. Det är ett vettigt användningsområde. Personligen hade jag dock nog hellre använt något annat material som inte varit orsak till problem.
 
Svarte Faraonen said:
Det sanna grävjobbet skulle ju dock också involvera att dessutom hitta killen från fotot – vad gör han idag? Blev han varse om att han fick bli bokstavlig omslagspojke för en mängd märkliga konspirationsteorier om rollspel?
Click to expand...

Om det nu stämmer att det är samma bild som jag tror mig ha sett i Sydsvenskan på 90-talet så är jag rätt säker på att killen nämndes med namn.
Jag flyttade till Lund hösten -94 för att plugga och artikeln publicerades någonstans från den tidpunkten och högst 3 år framåt (för sedan flyttade jag igen), men jag skulle gissa att det var inom det tidigare halvan av den tidsperioden.
Jag köpte papperstidningen såvitt jag minns bara för den artikeln. Hade sparat urklippet om jag vetat!

Så om någon är riktigt riktigt intresserad kan en sökning bland Sydsvenskans artiklar publicerade under den tidsperioden ge resultat.
Tycker dock att en ska hålla i åtanke att personen på bilden kanske inte vill bli en publik person och att det i så fall ska respekteras.
 
Peter var behjälplig. Jag fick veta följande:
Bilden togs i samband med ett vampyrlajv, och rättigheterna ägs av Sydsvenskan. Förlaget använde den utan att fråga den avbildade killen om lov, vilket internt verkar ha gett upphov till en del etiska diskussioner. Tyvärr visste han inte exakt när den publicerades i Sydsvenskan – någon gång 1996 eller 1997.
 
Svarte Faraonen said:
Peter var behjälplig. Jag fick veta följande:
Bilden togs i samband med ett vampyrlajv, och rättigheterna ägs av Sydsvenskan. Förlaget använde den utan att fråga den avbildade killen om lov, vilket internt verkar ha gett upphov till en del etiska diskussioner. Tyvärr visste han inte exakt när den publicerades i Sydsvenskan – någon gång 1996 eller 1997.
Click to expand...

Alltså, en liten del av mig blir jävligt förbannad över den här skenheligheten som uppvisas från Didis sida. "Den har vi stulit hederligt, gör ni samma ska ni se på fan!" Läste fel.
 
Last edited:
Mogger said:
Alltså, en liten del av mig blir jävligt förbannad över den här skenheligheten som uppvisas från Didis sida. "Den har vi stulit hederligt, gör ni samma ska ni se på fan!"
Click to expand...
Nja, de stal den inte, utan betalade för rätten att använda den – däremot var det kanske inte så schysst att inte fråga killen, även om han juridiskt sett inte hade något att säga till om.
 
Okej, vem tar på sig detektivarbetet att luska ut vem killen är? Hur många vampyrlajv arrades 96/97?
 
Svarte Faraonen said:
Nja, de stal den inte, utan betalade för rätten att använda den – däremot var det kanske inte så schysst att inte fråga killen, även om han juridiskt sett inte hade något att säga till om.
Click to expand...
Om fotot ursprungligen användes till en artikel måste han väl ha haft något att säga till om ifall det plötsligt skulle användas till andra produkter?
 
Svarte Faraonen said:
Jag tror inte det finns något sådant skydd, riktigt. Motivet räknas inte som upphovsperson.
Click to expand...

Precis. Norstedts har betalat för att använda fotot och fotografens namn finns med i boken. Så långt är det okej. Hade fotot föreställt exempelvis en brevlåda eller en person som ingen kunde känna igen, så hade vi inte diskuterat detta.

Men här har någon, förmodligen mot sin vilja, fått fungera som ett illustrativt exempel på en påstått farlig hobby. Det är nog inte (?) olagligt, men det är inte särskilt schysst. Den här killen klädde ut sig, träffade en fotograf från Sydsvenskan (rimligen med förespeglingen att han skulle synas i tidningen) men hamnade senare också i ett helt annat sammanhang. Jag förstår om han blev förbannad. Det hade jag blivit. Trycker någon upp en t-shirt är det självklart bra att prata även med honom först. 25 år senare är han kanske, till skillnad från Didi, mest road av det hela? Han lär i alla fall ha något att säga om saken.

För övrigt: det finns alldeles uppenbart en story i allt detta. Någon på Norstedts som väljer att ge ut en kritisk bok om rollspel, de två grävande frilansjournalisterna (var de väl?) som skrev boken och rollspelarna som fick oönskad och alldeles orimligt konstig och kritisk uppmärksamhet. Jag har åtminstone inte just nu tid och ork att skriva något om detta, men någon annan kanske har det? Det hade också varit en kul (men antagligen svårfixad) panel på något konvent - Didi, vampyrlajvaren och ytterligare någon (förläggaren kanske?). Diskussionen borde bli laddad, bisarr, intressant och helt oförutsägbar.
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top