Nu kan du basha precis alla.
En spelare säger "Nu ska jag ta en armbrytning om pengar, jag går fram till första bästa dvärg och utmanar honom". Nu kan jag som spelledare:
1) Slå exakt efter reglerna vad han har i styrka.
2) Säga ett värde.
Om det senare inträffar blir kommer spelarna säga "Men seriöst? Kul att du slumpar" och titta ironiskt på mig. Jag, och mina spelare föredrar alltså alternativ 1.
Jag kan förstå att man vill ha med lite slumpmässighet i sitt spel, men för mig bakar jag in det i själva färdighetsslaget.
Alltså, du föreslog en metod där du slumpade fram egenskapen med 14+1T6 för att få trovärdiga rollpersoner: Sådana som placerar sig på den övre halvan av de möjliga resultaten. Det betyder att du, om du skulle spela en BRP-verison där man tar fram slutsumman genom GE+T20 (vi antar det för matematikens skull. Principen är densamma även med EONs OB-tärningar), skulle kunna få armbrytningsresultat mellan 16-40. Typiskt bra och trovärdiga resultat med tanke på omständigheterna. Men, för en spelledarperson som bara kommer slå ett enda slag i hela spelsessionen, för honom kan spelarna aldrig avgöra om han får resultatet 37 för att han har grundegenskapen: 20 och slog 17, eller om det var vice versa.
Jag som höftar fram grundegenskapsvärdet 18, jag kommer få slutresultat mellan 19-38. Slutresultatet blir alltså ungefär detsamma som i ditt fall, men jag behöver bara slå ett enda slag medan du måste slå två. Så länge som personen bara slår en eller ett par slag i ett äventyr så spelar det ingen som helst roll vilken av dessa två metoder man använder.
(Om rollpersonerna skulle vilja bli vän med spelledarpersonen och ta med sig honom på sina äventyr, då (men först då) tar jag och gör honom till en riktig karaktär med riktiga värden. Om han slog exceptionellt bra i armbrytningen så ger jag honom ett lite högre STY-värde än jag först tänkt, och vice versa. Resultatet av min metod blir densamma som av din, men det går alltså ett tärningsslag snabbare)
Fast okej, jag vet att vissa spelare är allergiska mot den typen av godtycklighet (och många spelledare kan tycka att det blir roligare att spelleda när de får vara mer opartiska, så jag kan förstå din och dina spelares inställning också.) Det enda jag kan rekommendera, det är att du fortsätter spela precis som du gör nu, fast när det gäller den här typen av spelledarpersoner som bara kommer slå ett enda slag i hela äventyret, baka in den där bonusen direkt i egenskapsslaget.
Alltså, istället för att först slå fram en kvinnlig armbryterskas styrka med 2T6+1 och sedan slå ett armbrytningsslag, langa på 2T6 och en +1 direkt i armbrytningsslaget (det går i EON, right?). Om du dessutom använder tärningar i en särskild färg för egenskapen, då kan du extrahera själva egenskapsvärdet om du av någon anledning skulle behöva använda spelledarpersonen ytterligare.
Då får du alla fördelar med ditt system och behöver ändå bara slå ett enda slag. Då finns det absolut inget,
inget sätt för en kille som jag att leta efter brister i ditt system.
Jag skulle använda nivåerna 1T6+2 (=usel), 2T6+1 (=dålig), 3T6 (=normal), 2T6+6 (=bra) och 1T6+12 (=elit) för precis alla situationer, inte bara för kvinnors styrka. Alltså, en gammal gubbes uppmärksamhet: Usel eller Dålig. En lönnmördares smidighet: Bra eller Elit, osv.
Då kan du dessutom få med allt det här andra som vi pratat om i den här tråden, om akademikerbarns fördel i INT, om fattiga trälars brist i FYS, osv. Då kan ingen,
ingen på forumet dissa din spelfilosofi öht.
Då äger du fett, och kan retorikbasha precis alla som hackat på dig i den här tråden.
Dessutom får man inte glömma att en kvinna, utan att ha högre värden, ändå har en stor fördel gent emot mannen. Så är det här på jorden och så även i mina rollspelsvärldar.
Absolut. Alla fördelar en person kan ha i ett rollspel behöver ju inte uttryckas med siffror. Det är bra att du tar upp detta.
/Rising