Decenniets bästa svenska rollspel - Top 10

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,864
Location
Värnhem, Malmö
Måns;n339596 said:
Lider även av en lite seg utgivning.
Visst gör det. Mitt tämligen kvalificerade intryck är att en hel del av skribenterna är supernördiga perfektionister, vilket gör sitt för takten.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,083
Location
Ereb Altor
entomophobiac;n339599 said:
Symbaroum var ju tänkt att vara ett Drakar och demoner, och osar väldigt mycket av just detta. Det träffar samma nerv, även om det är en gedigen produkt som också står på egna ben.

EON och Western är båda gamla klassiker bland svenska rollspel. För många som växte upp i sluttampen eller efterdyningarna av Äventyrsspel verkar rentav EON vara spelet en minns snarare än Drakar och demoner.

Svärdets sång såldes till stor del på Gullikssons bilder och Erik Granströms cred från arbetet med Drakar och demoner.

Ser dock att Hjältarnas tid poppat upp på listan, och det har jag ingen koll på alls, så då får det bli tre spel som är undantag istället för två. Följde aldrig det spelet så väldigt osäker på hur det såldes in när det kom eller vilket rykte det har idag.

Jag vet att du inte håller med mig om det här men ur mitt perspektiv är svenska rollspel väldigt mycket förankrade i nostalgivurm — i synnerhet i sin marknadsföring. Hur coola och även innovativa produkter många av dem ändå är under den ytan.
Alla fantasyspel har drag av DoD i sig, för de var först. Men få spel är en direkt fortsättning av det. Eon och Western ges fortfarande ut av samma människor så det känns sjukt märkligt att mena att de bygget på gamla varumärken när det snarast handlar om kontinuitet. Det är två helt olika saker. Varumärken som är gamla är inte nostalgiska. De är gamla. Volvo grundades 1960. Är XC50 eller vad de nu heter en nostalgisk produkt? Det blir ett helt skevt perspektiv som inte håller alls.

Svärdets sång bygger på Nisses bilder ja, men du sa gamla varumärken. Erik har gott renommé men att kalla honom ett nostalgiskt varumärke är ju lite konstigt. En verksam författare som skriver nytt kan väl inte vara ett nostalgiskt varumärke?

Jag tror att du har en poäng men du irrar in dig i blindgångar. Som jag närmast tjatat om på sistone:

ALL KULTUR BYGGER PÅ TIDIGARE VERK/YTTRINGAR.

Hur stor del som krävs för att det ska kallas nytt är naturligtvis subjektivt men jag tycker du har en oerhört oförlåtande syn på bakåtblickande, oavsett hur och varför den sker.
 

luddwig

Lawful evil
Joined
30 Jan 2013
Messages
5,843
entomophobiac;n339599 said:
Symbaroum var ju tänkt att vara ett Drakar och demoner, och osar väldigt mycket av just detta. Det träffar samma nerv, även om det är en gedigen produkt som också står på egna ben.
Jag vet att Järnringen ser Symbaroum som sitt Drakar och Demoner men personligen har jag väldigt svårt att se Symbaroum som ett spel förankrat i nostalgi. Symbaroum har ett nytt regelsystem, en ny spelsvärld, nya bilder och en väldigt annorlunda känsla (med reservation för att jag inte lästa mer än grundboken). Visst, det är ett traditionellt rollspel i en traditionell fantasymiljö, men där slutar likheterna. Då tycker jag att det är lättare att se spår av DoD i Hjältarnas tid då HT uppenbart är en utveckling av BRP.
 

Henke

Avdankad Konventsarkeolog
Joined
8 Mar 2009
Messages
4,480
Location
Kullavik
Svarte Faraonen;n339594 said:
Min gissning är att Eons rykte om sig som att vara regeltungt och insnöat gör att det är ett spel som fler personer undviker, men att de som spelar det tenderar att vara mer inbitna. :)
Det där är exakt så jag resonerat. Jag tycker namnet är tråkigt, jag får en känsla av mellan-mjölk av settingen och reglerna känns... ja .. omodernt krångliga...

OBS! Detta är enbart en känsla. Jag har inte läst eller spelat spelet (förmodligen pga av just känslan ovan). När jag sedan hör att man tex skall släppa en hel hög med magiböcker så känner jag någonstans vatten på min kvarn.
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,864
Location
Värnhem, Malmö
Henke;n339613 said:
Det där är exakt så jag resonerat. Jag tycker namnet är tråkigt, jag får en känsla av mellan-mjölk av settingen och reglerna känns... ja .. omodernt krångliga...

OBS! Detta är enbart en känsla. Jag har inte läst eller spelat spelet (förmodligen pga av just känslan ovan). När jag sedan hör att man tex skall släppa en hel hög med magiböcker så känner jag någonstans vatten på min kvarn.
Jag skulle säga att Eon 4 har löst det mesta med det där. Reglerna är modernare, och settingen har blivit mer distinkt. Jag får intrycket att 90-talets Eonutgivning i mångt och mycket präglades av att det var en tid då det inte fanns så många aktiva svenska fantasyrollspel, så man gjorde rätt generisk fantasy som skulle tilltala många. Nu när det finns många breda fantasyrollspel tillåter man sig att ta ut svängarna mer.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,083
Location
Ereb Altor
entomophobiac;n339610 said:
Du stavade “jag håller inte med, men du har en poäng” fel.
Min poäng är alltså du hoppar mellan ämnen och använder termer märkligt som gör att din poäng (som finns där) försvinner. Sedan är det sant att jag inte håller med. För enligt dina definitioner så är även Coriolis i allra högsta grad en nostalgiprodukt då det är en nyutgåva av ett gammalt spel hos ett nytt förlag.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,083
Location
Ereb Altor
Svarte Faraonen;n339615 said:
Jag skulle säga att Eon 4 har löst det mesta med det där. Reglerna är modernare, och settingen har blivit mer distinkt. Jag får intrycket att 90-talets Eonutgivning i mångt och mycket präglades av att det var en tid då det inte fanns så många aktiva svenska fantasyrollspel, så man gjorde rätt generisk fantasy som skulle tilltala många. Nu när det finns många breda fantasyrollspel tillåter man sig att ta ut svängarna mer.
Ja, håller med. Det var rejält hypat vid släpp men tyvärr har man inte lyckats hålla jämna steg med FL. Av förklarliga skäl. FL håller en sjuk utgivningshastighet! :)
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,949
Location
Uppsala
Måns;n339618 said:
Min poäng är alltså du hoppar mellan ämnen och använder termer märkligt som gör att din poäng (som finns där) försvinner. Sedan är det sant att jag inte håller med. För enligt dina definitioner så är även Coriolis i allra högsta grad en nostalgiprodukt då det är en nyutgåva av ett gammalt spel hos ett nytt förlag.
Ska jag berätta vad din avsikt är också, eller är det reserverat för dig? Ha en trevlig fortsatt söndag istället. Det här leder ingenstans.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,083
Location
Ereb Altor
Svarte Faraonen;n339593 said:
När jag räknar ihop de båda alternativen för Eon och Western och tar bort dubblerade namn får jag 71 unika personer som spelat Eon IV och 64 som spelat Western IV. Den justerade tio-i-topp-listan för spelade svenska rollspel blir då:
1. Mutant: år Noll
2. Coriolis
3. Symbaroum
4. Ur Varselklotet
5. Svärdets sång
6. Eon IV
7. Western IV
8. Kult: Divinity Lost
9. Svavelvinter
10. Äventyr
Gemensamt för top 5 är även stort äventyrsutbud och levande produktlinje. Det ska nog inte underskattas

Säkert en orsak till Westerns höga position med. Spelet har massvis av både gamla och nya äventyr.
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,864
Location
Värnhem, Malmö
Måns;n339619 said:
Ja, håller med. Det var rejält hypat vid släpp men tyvärr har man inte lyckats hålla jämna steg med FL. Av förklarliga skäl. FL håller en sjuk utgivningshastighet! :)
Det är väl en beklaglig följd av tendensen att ge ut mastodontmoduler som gärna grottar ner sig i och har kopplingar till 20+ år av lore, plus rejäla utbyggnader av regelsystemet.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,083
Location
Ereb Altor
Svarte Faraonen;n339625 said:
Det är väl en beklaglig följd av tendensen att ge ut mastodontmoduler som gärna grottar ner sig i och har kopplingar till 20+ år av lore, plus rejäla utbyggnader av regelsystemet.
Ja, och det är synd för Eons metaplot förtjänar en fet kampanj och den hade kunnat bli sjukt cool!
 

Rangertheman

Myrmidon
Joined
15 Dec 2015
Messages
3,586
luddwig;n339612 said:
Jag vet att Järnringen ser Symbaroum som sitt Drakar och Demoner men personligen har jag väldigt svårt att se Symbaroum som ett spel förankrat i nostalgi. Symbaroum har ett nytt regelsystem, en ny spelsvärld, nya bilder och en väldigt annorlunda känsla (med reservation för att jag inte lästa mer än grundboken). Visst, det är ett traditionellt rollspel i en traditionell fantasymiljö, men där slutar likheterna. Då tycker jag att det är lättare att se spår av DoD i Hjältarnas tid då HT uppenbart är en utveckling av BRP.
Precis! Symbaroum är baserat på hur Järnringen-folket spelade DoD, inte på själva spelet.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,669
Måns;n339576 said:
och när vi för några år sedan röstade om bästa svenska spel någonsin så vann DoD (Äspels versioner pre Chronopia).
Nej, det gjorde det faktiskt inte (jag gjorde statistiken den gången så det är sparat!). Topp-3 på wrnu var:
1. Eon (1-4)
2. Kult
3. Mutant Undergångens Arvtagare

Parallellt drog RedMoon igång en på FB, och visst där hamnade utgåvor av DoD högt, men vann bara om man slår ihop alla utgåvor fram till Chronopia (kanske var det vad du tänkte på Måns?). Topp-3:
1. Kult
2. DoD Expert
3. Mutant Undergångens Arvtagare
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,083
Location
Ereb Altor
Bifur;n339662 said:
Nej, det gjorde det faktiskt inte (jag gjorde statistiken den gången så det är sparat!). Topp-3 på wrnu var:
1. Eon (1-4)
2. Kult
3. Mutant Undergångens Arvtagare

Parallellt drog RedMoon igång en på FB, och visst där hamnade utgåvor av DoD högt, men vann bara om man slår ihop alla utgåvor fram till Chronopia (kanske var det vad du tänkte på Måns?). Topp-3:
1. Kult
2. DoD Expert
3. Mutant Undergångens Arvtagare
Just ja. Det var FB-omröstningen jag syftade på.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,083
Location
Ereb Altor
Rangertheman;n339648 said:
Precis! Symbaroum är baserat på hur Järnringen-folket spelade DoD, inte på själva spelet.
Ja, det är ju den här typen av nyanser som går förlorade när man klumpar ihop allt man tycker ser ungefär likadant ut (som att jag skakande på huvudet kallar all hiphop för "knepig pratmusik...Stäng är du snäll" :) ). Har man följt Äspel så vet man att Nargur behandlades styvmoderligt och knappt förärades en ens övergripande beskrivning :) Samt att stämning, stil, innehåll och upplägg är väsensskilt. Och det var väl också först långt senare som Järnringen förklarade att det baserades på ungdomens äventyr i Erebs vita fläckar?
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,669
Jag skulle annars kategorisera spelen på 10-talets topp-10 så här (mina rubriker på kategorierna kan så klart diskuteras men de är inte huvudpoängen).

Helt nya spel
Symbaroum - Ny produkt utan särskilt tydliga förankringar i tidigare utgivning.

Hjältarnas Tid - Visst finns det en referens bakåt till äldre BRP-spel, och ursprungsversionen från Järn kanske kan säga vara den första i Sverige som gjorde ett nytt "stort" spel med bas i BRP på länge och gjorde en grej av det, men annars ser jag få länkar till andra varumärken. (Sedan är det ett tydligt nybörjarspel precis som DoD var en gång men det är inget unikt på det viset.)

Helt nya spel med bas i en känd förlaga
Svavelvinter - Spelet är ju i stort grundat på romanerna. De har så klart i sin tur stora likheter med de gamla DoD-äventyren men det finns rätt lite i spelet som ger en bas för att ta upp Konfluxkampanjen i Ereb Altor igen (även om det så klart är möjligt), utan inriktningen är en helt annan.

Ur Varselklotet - Har givetvis dragit stor nytta av Stålenhags popularitet i allmänhet, precis som Svavelvinter gjort med Granströms romaner. Närheten i tid gör det också lite mer tydligt att man rider på vägen av konstböckernas framgång.

Gamla men förnyade spel
Eon IV och Western IV - I dessa fall handlar det om spel som egentligen aldrig dött (även om utgivningen tidvis varit på sparlåga) och där de senaste utgåvorna bara är ännu ett led i en kontinuerlig process (lite som CoC 7). I den mån de bygger på tidigare framgång gör de det utifrån vad de själva byggt upp. (Här spelar det så klart in att utgivningen görs av samma personer som startade dem, hade det inte varit så kanske de hade upplevts annorlunda.)

Nya spel med starka länkar till äldre spel
Svärdets Sång - Som påpekats har detta sålts in rätt hårt med Gullikssons gamla bilder vilket gör att det för mig får ett delvis nostalgiskt drag, det kan kanske också sägas söka efter den känsla som gamla DoD framkallade hos många. Samtidigt gör i grund och botten spelet något ganska nytt, både genom sin presentation och implicita spelstil, genom att ha en mycket mer utmejslad spelvärld och genom att ändra på flera av konventionerna från ex. DoD. Högst personligt, men för mig gör det att Svärdets sång snarare konkurrerar med exempelvis om Symbaroum eller Warhammer om utrymme i fantasyspåret. Skulle jag vilja ägna mig åt renodlat retrospelande skulle jag än så länge antagligen plocka upp DoD 1987.

Nyutgåvor av kända spel
De här tre spelen hamnar här men på rätt olika grunder.

Coriolis - Det är så klart en nyutgåva, samtidigt framstår det för mig som att det fanns rätt lite att bygga på. Coriolis var väl knappast någon succé när Järnringen skapade det, även om det fick en rätt hängiven men liten bas. Så rent tekniskt hamnar det här men ur min synvinkel framstår det som att Fria Ligan är de som populariserat det snarare än att de vunnit särskilt mycket på att plocka upp det gamla varumärket (annat än att det i grunden var ett bra koncept).

Mutant: År Noll - Återigen, detta är självklart en nyutgåva och lär ha dragit en del nytta av av att vara "Mutant", men jag tror nog populariteten, både som bäst och mest spelat, ligger på ett annat plan. Medan MUA i jämförelse i stor utsträckning tog det gamla om stöpte om det i en liknande (men i min mening bättre) form gör M0 något nytt. Det är möjligt att det finns vibbar i det som fanns i Mutant 1984 men i så fall spelade jag inte det tillräckligt mycket för att uppfatta dem. Hade jag köpt M0 av nostalgiska skäl hade jag nog blivit besviken... (Kommande Hindenburg är däremot en annan grej.)

Kult: Divinity Lost - Detta är det enda spel som jag uppfattar som en renodlad omstart. Jag ska vara ärlig att säga att jag inte läst spelet men jag har spelat det några gånger och det framstår som likt mina minnen av det gamla. Man har t.o.m. gjort gett ut flera av de gamla kampanjerna på nytt. Jag uppfattar inte heller att man ändrat spelvärlden på något avgörande plan, även om så klart det finns ett annat fokus i och med den nya mekaniken.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
18,083
Location
Ereb Altor
Håller helt med Bifur Och här kan man även lyfta fram helt andra kvalitéer. Kult (exempelvis) må vara renodlad omstart, men den är modern och genomarbetat och försöker inte bara vinna billiga poänger på känt varumärke. Naturligtvis hjälper det (precis som att det skrivs av duktiga författare och släpps av ett förlag med bra track record) men det är ju så det funkar. Jag kan inte se att det nostalgivurm pga av det. För mig är Kult ett spel i samma andra som Apocalypse World (kanske för att jag följt det från när det faktiskt var ett AW-hack) som har betydligt mer gemensamt med 2000-talets indiespel än 1990-talets Äspelsdominans. Och då blir jag lite ledsen när man inte förmår se dessa rätt markanta skillnaderna utan bara stirrar sig blind på ett varumärke och en (inbillad) marknadsföringsbudget.
 

Bifur

Veteran
Joined
28 Dec 2015
Messages
5,669
Jo, det här med marknadsföring framstår för mig som något som ekonomiskt är obefintligt vad gäller svenska förlag, i alla fall om vi pratar om att köpa reklamplats. Innan jag började hänga här noterade jag nya spel först när jag såg dem på SF-bokhandeln.

Men jag här säkert dålig koll. Skaparna kan så klart ha en närvaro på olika forum (som detta) och välja att närvara på olika konvent men därutöver? Boken i de fåtaliga spelbutikernas hyllor och någon artikel i Fenix? Närvaron vid andra mässor (Bokmässan, Scifi-world, ComicCon) kostar säkert pengar men hur mycket? Mitt intryck är att det är mer den egna tiden och engagemanget det hänger på än något annat. Och uppmärksamhet för något länkat men mer mainstream (som Stålenhags böcker) betyder mer än vad ett svenskt förlag kan åstadkomma på egen hand. (Fast Fria Ligans internationella åtaganden kan så klart ändrat på det här, Alien kanske har fått någon marknadsföringspott från licensägaren?)
 

Fiktionslek

Suldokar's Wake Whitehack Oktoberlandet
Joined
23 Aug 2006
Messages
1,422
Bifur;n339678 said:
Jo, det här med marknadsföring framstår för mig som något som ekonomiskt är obefintligt vad gäller svenska förlag, i alla fall om vi pratar om att köpa reklamplats. Innan jag började hänga här noterade jag nya spel först när jag såg dem på SF-bokhandeln.

Men jag här säkert dålig koll. Skaparna kan så klart ha en närvaro på olika forum (som detta) och välja att närvara på olika konvent men därutöver? Boken i de fåtaliga spelbutikernas hyllor och någon artikel i Fenix? Närvaron vid andra mässor (Bokmässan, Scifi-world, ComicCon) kostar säkert pengar men hur mycket? Mitt intryck är att det är mer den egna tiden och engagemanget det hänger på än något annat. Och uppmärksamhet för något länkat men mer mainstream (som Stålenhags böcker) betyder mer än vad ett svenskt förlag kan åstadkomma på egen hand. (Fast Fria Ligans internationella åtaganden kan så klart ändrat på det här, Alien kanske har fått någon marknadsföringspott från licensägaren?)
Om jag skulle försöka marknadsföra ett spel i Sverige skulle jag t.ex. vilja skaffa två-tre stora vepor med hållare till konvent, köpa helsida i Fenix i ett par nummer, skaffa t-shirtar som jag och medsäljare kan gå runt i, trycka påsar för folk att lägga böcker i, trycka flyers att dela ut/hänga med i lådor/be SF-bok ha liggande, låta göra video till en kickstarter (grafik och ljud) och kanske rentav försöka ha ett representationstillfälle av något slag med relevant branschfolk (typ releaseparty). Det skulle förvåna mig om inte poster av den här sorten fanns med i förlagens budgetar. Det skulle också förvåna mig om kostnaderna var så pass låga att enskilda indiemakare hade råd med dem.

Hälsar

Christian
 
Top