Nekromanti Demiurgens väsen
- Thread starter Pale Imp
- Start date
terje
xenomorf mystiker
Kabbala och Qlippoth - länkar
Här finns lite gosaker att ta till sig av.
Kabbala och livets träd:
http://www.kheper.net/topics/Kabbalah/Kabbalah.htm
Qlippoth, dödens träd:
http://www.luckymojo.com/avidyana/plebe/l.qliphoth.fn
Här finns lite gosaker att ta till sig av.
Kabbala och livets träd:
http://www.kheper.net/topics/Kabbalah/Kabbalah.htm
Qlippoth, dödens träd:
http://www.luckymojo.com/avidyana/plebe/l.qliphoth.fn
After the end...
Jo, efter "apokalypsen" med rivandet av illusioner o.dyl. återstår kanske inte så mycket. Om illusionerna rasar och människan återfår sin gudomlighet lär väl resultatet bli något i stil med Nietzsches blonda bestar, vilket skulle vara rätt ointressant ur rollspelssynpunkt. Men om nu Demi-Jörgens citadells öppnande skulle innebära något annat? Hur kul är det att glo på honom när han ligger i sin sarkofag och sover egentligen (om han nu inte är stendöd förstås)? Nycklarna kan, som Imp säger, dyka upp i förbifarten någon gång. Deras inneboende egenskaper kanske ställer till med knas och förändrar illusionen, eller så är de mäktiga krafter som jagar dem farliga att umgås med. "Nycklarna" bör knappast ges någon förklaring annat än att de är märkliga föremål. Slutet på en kampanj kanske kan hinta att de är en del av något större, alltså inte något med ett värde i sig självt... Jag kan faktiskt se en viss charm i en kampanj som kopplar samman Kult, Riddarfalken från Malta och Foucaults Pendel. Med Ninth Gate-soundtracket blandat med dyster jazz som bakgrundsmusik. Fallna änglar i en desperat jakt på den enda kvarvarande illusionen om frälsning, vars sista flammande försök riskerar att även dräpa de stackars oskyldiga rollpersonerna som inte har någon aning om vad de givit sig in i... Hm. Igår såg jag både "The man who wasn't there" och delar av "Casablanca". Kan ha bidragit till lusten att köra Kult i svartvitt kanske.
Jo, efter "apokalypsen" med rivandet av illusioner o.dyl. återstår kanske inte så mycket. Om illusionerna rasar och människan återfår sin gudomlighet lär väl resultatet bli något i stil med Nietzsches blonda bestar, vilket skulle vara rätt ointressant ur rollspelssynpunkt. Men om nu Demi-Jörgens citadells öppnande skulle innebära något annat? Hur kul är det att glo på honom när han ligger i sin sarkofag och sover egentligen (om han nu inte är stendöd förstås)? Nycklarna kan, som Imp säger, dyka upp i förbifarten någon gång. Deras inneboende egenskaper kanske ställer till med knas och förändrar illusionen, eller så är de mäktiga krafter som jagar dem farliga att umgås med. "Nycklarna" bör knappast ges någon förklaring annat än att de är märkliga föremål. Slutet på en kampanj kanske kan hinta att de är en del av något större, alltså inte något med ett värde i sig självt... Jag kan faktiskt se en viss charm i en kampanj som kopplar samman Kult, Riddarfalken från Malta och Foucaults Pendel. Med Ninth Gate-soundtracket blandat med dyster jazz som bakgrundsmusik. Fallna änglar i en desperat jakt på den enda kvarvarande illusionen om frälsning, vars sista flammande försök riskerar att även dräpa de stackars oskyldiga rollpersonerna som inte har någon aning om vad de givit sig in i... Hm. Igår såg jag både "The man who wasn't there" och delar av "Casablanca". Kan ha bidragit till lusten att köra Kult i svartvitt kanske.
Crowleys kabbala
Tack för länkarna, det föreföll dock aningen tillkrånglat... Aleister Crowleys kabbalatolkning har fått mycket kritik av t.ex. Scholem som nog är en vettigare auktoritet (så vitt jag vet, vilket är rätt ovidkommande). Jag önskar att jag var hemma vid mitt eget länkbibliotek nu, för jag vill minnas att jag har en ganska bra kabbalasida som förklarar qlippoth mer samlat.
Tack för länkarna, det föreföll dock aningen tillkrånglat... Aleister Crowleys kabbalatolkning har fått mycket kritik av t.ex. Scholem som nog är en vettigare auktoritet (så vitt jag vet, vilket är rätt ovidkommande). Jag önskar att jag var hemma vid mitt eget länkbibliotek nu, för jag vill minnas att jag har en ganska bra kabbalasida som förklarar qlippoth mer samlat.
Lottomannen_UBBT
Veteran
Re: After the end...
Ja, se måndagar.
/Lars, uttråkad, väntar på kvällens spelande.
Vet inte varför, men den omskrivningen fick mig i princip att lägga mig ner och asgarva...kunderna i butiken undrar nog över min mentala balans...
Ja, se måndagar.
/Lars, uttråkad, väntar på kvällens spelande.
Material
Om jag inte minns helt fel så omnämns "den tatuerade pojken" i Mörkrets Legioner som en nyckel, eller var det så att han hade en karta till en av nycklarna?
Tycker heller inte att en titt i citadellet nödvändigtvis skulle vara spelförstörande. I egenskap av begränsade icke-uppvaknade människor har de sannolikt inte en chans att förstå vad de finner därinne. Kanske orsakar de en mindre katastrof i illusionen utan att för den skull förändra de premisser den bygger på?
Om jag inte minns helt fel så omnämns "den tatuerade pojken" i Mörkrets Legioner som en nyckel, eller var det så att han hade en karta till en av nycklarna?
Tycker heller inte att en titt i citadellet nödvändigtvis skulle vara spelförstörande. I egenskap av begränsade icke-uppvaknade människor har de sannolikt inte en chans att förstå vad de finner därinne. Kanske orsakar de en mindre katastrof i illusionen utan att för den skull förändra de premisser den bygger på?
Troberg
Sinister eater
- Joined
- 27 Jun 2001
- Messages
- 17,659
Förstörande beskrivningar
Efter att ha följt denna tråd och sett försöken att rationalisera och systematisera kults verklighet slog plötsligt en sak mig.
Bör man överhuvudtaget försöka sig på det. Vi är enligt Kults världsbild fast i illusionen, ouppvaknade och oupplysta. Vi kan alltså inte förstå Kults verklighet. Våra försök att beskriva och rationalisera den kan inte bli annat än en blek kopia, på samma sätt som exempelvis 'Schindler's list' bara kan ge en glimt om hur det var i koncentrationslägren, men ingen riktig insikt. Genom att rationalisera och kartlägga förringar vi spelets verklighet.
Kanske det är bättre gå på övergripande teman, symboler och känslor, utan att detaljkartlägga samband och förutsättningar, något som ändå är långt bortom en vanlig människas fattningsförmåga?
Gör det något om vi uppfattar det som inkonsekvent, svårfattbart och förvirrande? Är det inte precis så en ouppvaknad människa ska uppfatta det?
Är demiurgens nycklar ens begripliga för oss? Är de fysiska föremål? Personer? Handlingar? Koncept? Frånvaro av något? Tankar? Händelser? Symboler? Eller något helt annat?
För en ouppvaknad så är illusionen enda verkligheten. Spelets verklighet är lika otrolig, lika ofattbar och lika mystisk som en dator är för en myra som kryper i den. Myran kanske kan se datorn, den kanske får stötar här och var, den kanske kan smaka och lukta på den, kanske kan höra den och åka karusell på fläktarna, men kan den greppa vad det är och hur den funkar? Inte en chans. (Även om jag har haft vissa ideer om att man med hjälp av tryckteknik skulle kunna preparera kretskort med feromoner och på så sätt dressera myror till att montera komponenter.)
På samma sätt så saknar en ouppvaknad förmågan att greppa verkligheten. De känner bara illusionen, allt de relaterar till är illusionen, allt de förstår är illusionen. Om de skulle råka få en skymt av verkligheten så räcker deras referensramar inte till, de är oförmögna att tolka intrycken på ett meningsfullt sätt. De kan få glimtar som är begripliga, symboler de kan relatera till, men helheten och sanningen att deras verklighet är en illusion och att verkligheten är något mycket mörkare ligger bortom deras fattningsförmåga. Det krävs en uppvaknad för detta, och de uppvaknade är knappast längre människor i den bemärkelse man normalt sett använder ordet.
Lyckas man som spelledare skapa en logisk och konsekvent bild av spelets verklighet så har man skapat något som är för enkelt. Även om bara spelledaren vet det så lyser det genom. Kults verklighet är obegriplig för alla ouppvaknade människor, även om de råkar vara spelledare.
Efter att ha följt denna tråd och sett försöken att rationalisera och systematisera kults verklighet slog plötsligt en sak mig.
Bör man överhuvudtaget försöka sig på det. Vi är enligt Kults världsbild fast i illusionen, ouppvaknade och oupplysta. Vi kan alltså inte förstå Kults verklighet. Våra försök att beskriva och rationalisera den kan inte bli annat än en blek kopia, på samma sätt som exempelvis 'Schindler's list' bara kan ge en glimt om hur det var i koncentrationslägren, men ingen riktig insikt. Genom att rationalisera och kartlägga förringar vi spelets verklighet.
Kanske det är bättre gå på övergripande teman, symboler och känslor, utan att detaljkartlägga samband och förutsättningar, något som ändå är långt bortom en vanlig människas fattningsförmåga?
Gör det något om vi uppfattar det som inkonsekvent, svårfattbart och förvirrande? Är det inte precis så en ouppvaknad människa ska uppfatta det?
Är demiurgens nycklar ens begripliga för oss? Är de fysiska föremål? Personer? Handlingar? Koncept? Frånvaro av något? Tankar? Händelser? Symboler? Eller något helt annat?
För en ouppvaknad så är illusionen enda verkligheten. Spelets verklighet är lika otrolig, lika ofattbar och lika mystisk som en dator är för en myra som kryper i den. Myran kanske kan se datorn, den kanske får stötar här och var, den kanske kan smaka och lukta på den, kanske kan höra den och åka karusell på fläktarna, men kan den greppa vad det är och hur den funkar? Inte en chans. (Även om jag har haft vissa ideer om att man med hjälp av tryckteknik skulle kunna preparera kretskort med feromoner och på så sätt dressera myror till att montera komponenter.)
På samma sätt så saknar en ouppvaknad förmågan att greppa verkligheten. De känner bara illusionen, allt de relaterar till är illusionen, allt de förstår är illusionen. Om de skulle råka få en skymt av verkligheten så räcker deras referensramar inte till, de är oförmögna att tolka intrycken på ett meningsfullt sätt. De kan få glimtar som är begripliga, symboler de kan relatera till, men helheten och sanningen att deras verklighet är en illusion och att verkligheten är något mycket mörkare ligger bortom deras fattningsförmåga. Det krävs en uppvaknad för detta, och de uppvaknade är knappast längre människor i den bemärkelse man normalt sett använder ordet.
Lyckas man som spelledare skapa en logisk och konsekvent bild av spelets verklighet så har man skapat något som är för enkelt. Även om bara spelledaren vet det så lyser det genom. Kults verklighet är obegriplig för alla ouppvaknade människor, även om de råkar vara spelledare.
Primas Antonio
Veteran
gnosticismen är en samlingsbeteckning
"Jo, jag tycker om idén. Jag kommer förmodligen att använda den, om än lite omarbetat sedan jag läst på lite mer om genostisismen och hur Demiurgen beskrivs där"
Du lär bli besviken, gnosticismen är ingen enhetlig lära utan ett samlingsnamn på en uppsjö olika läror där fräslning erhålls genom gnosis=rätt kunskap. Demiurgen förekommer i vissa, men ej alla. Om du gillar Demiurgen föreslår jag Basiledes eller Markions läror (båda från 100-talet e.Kr)
"Jo, jag tycker om idén. Jag kommer förmodligen att använda den, om än lite omarbetat sedan jag läst på lite mer om genostisismen och hur Demiurgen beskrivs där"
Du lär bli besviken, gnosticismen är ingen enhetlig lära utan ett samlingsnamn på en uppsjö olika läror där fräslning erhålls genom gnosis=rätt kunskap. Demiurgen förekommer i vissa, men ej alla. Om du gillar Demiurgen föreslår jag Basiledes eller Markions läror (båda från 100-talet e.Kr)