Okej, men...
... hade du någon hjälp av min idé med kardinalsdygderna/dödssynderna? En bra idé är ju t.ex. att låta en av nycklarna vara "svärdet" - typ Excalibur eller Durendal (från Rolandssången) - eller varför inte båda i ett? Ett svärd kan ju t.ex. både representera tapperhet och vrede, och innehålla båda dessa essenser av Demiurgen. Sådär kan man ju fortsätta. Svärdet behöver f.ö. inte vara ett svärd, eller ens ha en fast eller bestämd form. Det är kanske nästan intressantare om föremålen har en mer flytande, metamorfosisk karaktär. Att svärdet används vid flera magiska ritualer kan ju betyda något. Kanske räcker det med att föra med sig tapperhet och vrede för att öppna det lås som styr detta duala par, kanske krävs det en specifik inkarnation av dessa principer i en person tillhörande en särskild rörelse. Kanske kan "svärdet" ha förvandlats till en människa genom sina metamorfoser? Det är bara att leka ordentligt, verkligheten är mjuk och formbar som bekant.
Vad är då syftet med att använda nycklarna om inte att placera dem i ett sammanhang av "lösning"? Varför finns nycklarna - jo, för att öppna citadellet. Om nycklarna dyker upp lär de även föra med sig någon som vill öppna citadellet, alternativt föda en metaintrig där rp:na blir en del av (eller ett led i) en dylik plan. Det måste inte vara fel, det kan t.o.m. vara riktigt intressant (kom igen, metafysisk skattjakt och deckarintrig! jag är helt med dig!). Min invändning var bara att det blir rätt trist att göra det i Kult. Kult känns mer skitigt och low down. Det finns liksom ingen lösning, allt är kört. Friheten är i det närmaste ouppnåelig, och frågan är om rivandet av illusionerna någonsin kan föra något gott med sig.
