Jag anser mig inte ha någon uttömmande definition på vad en demon
är - jag tror inte de existerar i verkligheten, så de är väl vad påhittaren anser lämpligt.
Några uppskattade demoner kan jag dock leverera:
Elric!/Stormbringer: Eftersom den "högre" magin i de här spelen i stort sett går ut på att frammana demoner som antingen levander verktyg eller bundsförvanter. Det blir ganska ball när varenda trollformel är en SLP som man måste käfta med.
Agone: Ett spel där demoner liknar den traditionella bilden av behornade killar som bor i ett "helvete"... fast inte riktigt. Demonerna är en förvisad grupp av väsenden som bor i Abyss, som rent fysiskt ligger nere i underjorden. Det är en mörk, kuslig, och framförallt fruktansvärt TRIST plats. Demoner är därför själaglada när de blir frammanade; de vet att magikern är tvungna att GE dem något för att få hjälp av dem, och det finns så mycket SKOJ i det dödligas värld. Demoner är inte onda per se - det finns genuin ondska i Agones värld, men demonerna är inte nödvändigtvis på dess sida. Däremot har de överhuvudtaget inga hämningar, och det demonerna begär i lön är därför ofta saker som får de dödliga att rysa ("jag undrar hur knaperstekt spädbarn smakar, EGENTLIGEN?"). Demonologi är inte så mycket magi som ett intrikat system av sedvänjor för när demoner får lämna Abyss; det finns bokstavliga "djävulsadvokater" som utses av Abyss bland mer städade och pålitliga demonologer, och håller koll på att saker och ting går Rätt till (dvs att Abyss härskare inte blir arga och stoppar det lukrativa demonflödet).
Lace&Steel: I L&S skiljer man på "djävlar" och "demoner". Djävlar är fallna änglar, Satan & Co; de är transcendenta frestare och illvilliga naturmakter som dyker upp både historier, och, faktiskt, i spelets verklighet. Demoner, däremot, är människors onda sidor. En demonolog lär sig att manifestera den där sidan som en massa av virvlande svart slemkött, med drag av benrangel, drakar, djävlar, insekter... whatever, de uppenbarar ens inre kloak av elände, och ser ut därefter. De är mäktiga väsenden, nästan helt osårbara, och bra att ha som mördare, tjuvar, spioner, grovarbetare och dylikt. L&S mäter rollpersonernas förhållande till andra personer genom "Ties", och ju mer Ties man har som består av hat, fruktan, avund och andra negativa känslor, desto mäktigare blir ens demon. Det här har nackdelen att om man skickar ut sin demon att mörda sin rival om den väna fröken Antoinettes gunst, så blir demonen svagare när man väl slagit ihjäl honom... Demonologer lär sig att odla sitt har och förakt för andra människor för att hålla sina demoner starka.
Ars Magica: Demoner är främst inspirerade av genuina medeltida sådana. Deras främsta intresse är att få människor att synda utan att göra bot eller bättring; då hamnar de i helvetet och så får de tortera deras själar i evighet. Mer fysiskt otyg får de flesta människor att springa in i kyrkans famn och så var flera månaders arbete förstört! Därför är de subtila luringar.
Erik