Nekromanti Den hårda SLP:n

[Basenanji]

Ok, rollpersonerna har nått slutet.
De har besegrat alla menlösa medhjälpare, hatchlings och assistenter.

De har hittat ringen, nyckeln, det magiska svärdet och slutligen huset där den slemme kultisten tänker frambesvärja Den Yttersta Domen.

Precis innan slutstriden yppar de inblande något.

Vad?

Just det, vad är din coolaste oneliner för att ge den fräcka striden sin perfekta inramning?
Själv är jag hopplös på det här området- det som jag gillar att höra skurken/protagonisterna säga, det brukar alla i spelgänget lägga sig ner på golvet och garva åt.
Och det kan jag väl bjuda på...i fem minuter åtminstone.

Hjälp mig, hitta på coola saker man säger till varandra i stridens hetta.

Min son (fem år) sa iofs något rätt coolt som han tycker att hjälten ska säga till skurken:
"Kompis, dags att säga adjö till livet!"
Om ni undrar så kan jag berätta att vi leker rätt mycket superhjältelekar. Jag är oftast Docto Octopus.

//Basenanji

 

[MongoMan]

"Kompis, dags att säga adjö till livet!"

Tja, det är väl just sådant som skurkarna säger om man har en förkärlek för denna spelstil. Ett tips, titta på spindelmannen eller liknande superhjälteserier, de torde vara "god" inspiration.

Min son (fem år)

Jäklar vad många på forumet som har massa söner, verkar inte helt fel.

 

[Nightowl]

Det beror väl lite på vad hjältarna säger?

Jag menar, har inte Staffan fortfarande citatet från M. Bison (från den sunkiga Street Fighter filmen) som signatur? Iallafall, en av hjältinnorna berättar för Bison att han lät döda hennes far och nu ska hon hämnas, och hennes första ord är "Minns ni..." så han svarar typ: "Tyvärr, jag minns inte. Jag beordrar folks död varenda dag, inte kan jag minnas alla jag låtit ha ihjäl. För dig var det den viktigaste dagen någonsin när Bison välsignade er by med sin uppmärksamhet... för mig var det torsdag". Men det kan man ju inte planera att man ska säga (ja, eller något dylikt) om man inte vet att hjälten ska anklaga en för att ha dödat hans far?

I en Call of Cthulhu-kampanj vi spelade konfronterade vi en person vi tycket var misstänkt i Kairo. Han hade en stor grupp av stora och brutala livvakter med sig, och de betedde sig hotfullt, så en av karaktärerna blev nervös. Han drog en pistol och satte den i ansiktet på den Misstänkte, och då började förstås vakterna röra på sig. "Kom inte närmare för då skjuter jag!" skrek han, men det struntade dom i... så han sköt.

Varpå den Misstänkte borstade bort lite av sin hjärnsubstans från kavajen och helt stillsamt sa: "Ni vill visst döda mig?". Det var jättetufft, men allvarligt, hade inte killen fått panik och skjutit honom... vad hade SL gjort då?

Enklast att få koola kommentarer från skurkarna är kanske att spelarna faktiskt vill tala med dem utan att skjuta först, av nån anledning. Då får de ju åtminstone en chans att säga något. Jag har kört "Before I kill you, Mr Bond..." scener i flera spel, där rollpersonerna är fångar eller dylikt, eller är i en social scen där de inte kan döda skurken på fläcken, och konversationen brukar bli lite livligare då. Men hur gör man om det är en hotande strid?

Erik, ställd

 

[Rickard]

Coola one-liners är inget man kan tvinga fram.. Det kommer naturligt.. Det är som med skämtandet.. Man kan liksom inte börja skämta hippt som happt utan någon träning som om det vore en naturbegåvning.. För att bättre på skämtandet så kan man kolla på komediserier, läsa roliga historier, roliga strippar med mera.. Man kommer att se ett mönster i hur man kan frambringa humor och bättrar på associationsförmågan för just den sortens humor..

Likaså kan du träna på att dra iväg one-liners.. Ta och börja läsa lite quotes från filmer.. Du kommer att lära dig hur man ska tänka när man ska dra en one-liner.. Själv kan jag hjärtligt rekommendera The Long Kiss Good Night, som jag klassar som världen bästa one-linerfilm.. Internet Movie Database rekommenderas, eftersom de har en egen citatavdelning för varje film..

Själv är jag inte så himla bra på just one-liners.. Fast det var en gång när vi spelade Mutant Chronicles.. Vår cyberuppgraderade kille sparkade in dörren till en gigantisk lägenhet.. Dörren for genom hallen och gled 20 meter in i lägenheten och jag utbrast; "Ursäkta att vi stör, men det var öppet."

Annars så finns det en liten diskussion om hur spelledaren ska agera han/hon vill att slutbossen ska hålla ett kort tal för rollpersonerna innan de skjuter ner personen..

/Han som har den konstiga ovanan att skriva one-linsers hela tiden

 

[Rising]

Hjälp mig, hitta på coola saker man säger till varandra i stridens hetta.

Problemet med coola repliker är att det oftast är comebacksen som är ballast. Alltså motrepliken.

Jag brukar därför servera lägen åt mina spelare. Repliker som är enkla att svara på. Typ: "Ni flinar nu, men efter att ni har gjort bekantskap med mina stridskunskaper så kommer ni att gråta."

Liksom, utan att ens tänka efter kommer jag på svarsalternativen "Du, jag är tårögd redan nu, och det är bara efter att ha stiftat bekantskap med din andedräkt" eller "Ja, nu på ålderns höst så börjar mina ögon alltid att rinna när jag håller på att somna" eller "är dina stridskunskaper så tragiska?"

Eller någonting med slutklämmen "...så kommer jag att gråta av skratt!" Det finns hur många möjligheter som helst, och även om de ser tunna ut i skrift så brukar det låta rätt hårt när man säger sånt under pågående spel.

Allting som kan tolkas på olika sätt eller som kan vändas är lämpligt som serveringar. Typ "Med era sista andetag kommer ni att förbanna dagen då ni väckte min vrede!" (vilket ju enkelt kontras med "Jaha? Med dina sista andetag kommer du att förbanna dagen då fu blä bla bli..." eller "jag förbannar redan dagen då jag väckte din mamma - genom att blä bla bli" eller "Vilket sammanträffande. Din förlossningsläkare förbannar dagen då han blä bla bli" whatever.)

Nå. Problemet med de flesta serveringar är att de låter rätt muppas i sig. Så om du har ett problem med strattsalvor från spelarna så är det här inte riktigt rätt väg att gå. Jag brukar undvika den här sortens spelledarpersoner som skall säga sådana här hårda, onda kommentarer. Det brukar bli bättre med svala gentlemannamässigheter såsom "You seem a decent fellow, I hate to kill you."

Det går att servera ens medspelare på det sättet också. När vi provspelade Flux så lät jag exempelvis en antagonist säga: "Cirrusmoln på himlen, en sval bris från lundarnas äppelträd, fågelkvitter i luften... Du kunde inte ha valt en bättre dag för att dö, dyre bror."

...varpå svaret förstås blev: "Jo då. Jag har valt dagen för att överleva." Sedan fortsatte han: "Jag vill att du ska veta att jag in i det längsta önskat kunna göra det valet åt oss båda," varpå jag svarade:

"Jag vet. Du har alltid önskat åt oss båda. Mor och fars välsignelser, släktens respekt, arvklenoderna, inträde på Arken, Erycas hjärta... Men det är alltid du som fått det du önskat åt oss båda, och jag har alltid nekats det jag velat ha för att jag tvingats tävla emot dig. Den här gången är det jag som gjort valet, och jag har valt döden. Åt oss båda, om det så må vara!"

"Du har aldrig förlorat mot mig, bror. Du har förlorat mot dig själv. Ditt hat vet inga gränser. Mor och far såg det, lärarna på Arken såg det, och Eryca såg det tydligast av alla," vilket i sig var en typisk servering åt mig. Självklart nappade jag på betet och valde den självklara motrepliken:

"...och nu, sist av alla, så ska äntligen du få se det!"

Det ser säkert såpalarvigt ut, men det kändes helt rätt när vi väl körde. Så, servera ett bra läge åt dina spelare och låt dem få stå för någon av de uppenbara motreplikerna man kan göra. Om de är för skrattsugna så väljer du helt enkelt en lite lågmäldare servering.

 

[solvebring]

Hm, ja det finns endel roliga ting när det gäller detta. Något man skulle kunna säga i ett inte allt för seriöst krogslagmål etc. "Jag skall ge dig en högerkrok! En sådan så du flyger iväg och måste begära landningstillstånd!". Ett omgjort citat som min farsa sa då han skämtade med mig och mina polare en rollspelskväll, "Om ni inte kan hålla tyst inatt så jag får sova, skall jag slänga ut er, slänga er smågrabbar så ni kommer att bli tvungna att begära landningstillstånd." Det tyckte vi var kul, och det skulle kunna användas i en mindre seriös situation. Sedan finns det ju lite mer rakt på sak-grejer som man kan använda. "Jag har vissa känslor av att din existens kommer att tyna." "Tyvärr min vän, ta det inte personligt, men jag tror jag kommer att bli tvungen att döda dig." "Ta det inte personligt, att döda är mitt levebröd" - om det skulle vara en lönnmördare, prisjagare etc. skulle även kunna vara ett allmänt psyko, "Känn ära, jag dödar nämligen bara för nöjes skull".

Inläggen på denna tråd känns på ett vis inte superseriösa och inte något som direkt blir en het välskriven diskution, men den är rätt kul och intressant på sina ställen. Skojigt ämne!

 

[GlueBall_UBBT]

Mina slp brukar ha den fula ovanan att agera istället för att snacka. I alla fall de som är antagonister. De riktiga talarna är istället protagonisterna, som med diverse halvlöjliga kommentarer förgyller rollpersonernas närvaro. Det kan vara
"Efter det här skall jag hem och aldrig mera lämna mamma." vilket får en rolig men ändå seriös tvist om slp:n är en vapenbärande veteran som fruktar för sitt liv inför den slutgiltliga striden mot rollpersonernas fiender.

Dessutom har jag en förkärlek för att förlöjliga de antagonister jag ställer emot mina spelare. Jag visar minsan inte upp någon überskurk som memorerat hela Bonniers "Citatboken" utan låter dem oplanerat kasta ur sig kommentarer som "Nu är din sista stund kommen Dalarion!" i ett försök att uttrycka deras känslor i den rungande striden.

Annars har vi min senaste replik tillhörande en schaman och spåman som med mycket stor tur lyckades blockera ett armborstlod med sin stav.
"Ty det var förutsett..." sa han. Varpå spelarna la ner sina vapen för att förhandla om en frilejd ur stammens område.

 

[solvebring]

Hm, detta låter ungefär som mig när jag spelar också. Det jag slängde in innan var som man ser bara lite citatsnack etc. som skulle kunna passa hittan och dittan i mindre seriösa fall. De som är något att vara rädd för handlar istället för att snacka - kanske kan någon liten hånande kommentar slinka in då Rp förgäves strider på men blir nedtryckta i skorna. De som snackar för mycket är oftast de som bara rör sig med tomma hot, då det gäller att gå från allt storsnack till handling ger de sig illa kvickt av, helst obemärkt eller under en värdelös bortförklaring som bara förlöjligar. Att skippa kommentarer och filmcitat funkar nog bättre, bättre att visa grymhet och skicklighet genom handling gent emot fienden än att snacka en massa struntprat som varken bevisar ditt eller datt. En rasande attack under 100% bestämdhet och utan fuktan, pang på, väcker mer tankar och konsekvenser hos Rp än kommentarer som "Nu har du satt din sista potatis Valdemar!"

 

[Rising]

En rasande attack under 100% bestämdhet och utan fuktan, pang på, väcker mer tankar och konsekvenser hos Rp än kommentarer som "Nu har du satt din sista potatis Valdemar!"

Det är bra att använda handlingar istället för ord, men vissa skurkar kan vara mycket farligare som personer än som motståndare i strid. Jokern är ett bra exempel på det. Joker är inte på långa vägar en lika tuff motståndare i fysisk strid som Killer Croc; monstret som bara rusar på och kör 100% strid, pang på, men det är ändå så att Batman har mer problem med Jokern eftersom Jokern vet vilka knappar han skall trycka på för att Batman ska börja tvivla på sig själv. Ett exempel: En galning på Arkham Asylum säger "ta av honom masken! Jag vill se hans ansikte!" och Jokern svarar "var inte dum, det där är hans ansikte!"

Genom att bara köra på strid, pang på, så blir det ingen skillnad på olika antagonister, men genom att göra deras personlighet farlig så kan man utmejsla dem tydligare och få dem att skilja sig mer från varandra.

Jag tycker personligen att man ska etablera varje skurk på ett tydligt sätt så att man verkligen får en bra presentation av vad det är för en lirare man har ställts emot, däremot behövs det inte göras med oneliners. Jag lät en trollkonung i Trudvang, när han såg rollpersonerna, plötsligt kasta ifrån sig den trollflicka han hade i sitt knä så att hon föll ner på golvet, fastän han därefter ställde ner sitt stop med mjöd varsamt på bordet framför sig innan han reste sig upp, kammade bort skummet från sitt skägg och sträckte sig efter sin skäggyxa. Lixom "hupp! överfallen i mitt eget hem!? Bort med fruntimret, fort som fan, men det vore onödigt att spilla något av mitt dyrbara mjöd, och man har alltid tillräckligt med tid för att göra sig fin inför en strid!" Jag behövde inte säga någon replik, rollpersonerna förstod ändå vad det var för lirare de hade konfronterat.

 

[solvebring]

Ja, men nu pratade jag bara ur det fall att det var fysisk strid etc. Men om det är andra fall skall man dock gärna presentera skurken tycker jag. Många gånger har en skurk betett sig så självsäkert, kallt och "farligt" så att Rp trott han denne varit rent av gudamäktig och livsfarlig, bara för att hans beteende visat och spelat på detta, i själva verket har det bara varit en stor bluff, mäktig i hjärna och mun, men egentligen inget att frukta. Ofta kan fiendens kontakter spela in också, har verkar röra sig i maktens korridorer, och det skrämmer.

 

[liftarn]

Sedan kan man ju också lägga till dödsrosslingar hos elakingen som t.ex. "Det är inte över ännu" eller "I'll be back".

 

[Johan K]

Ooohh, det har ju blivit en & anann kul kommentar genom tiderna...
Dock är det en som jag fortfarande kommer ihåg..
Tror bestämmt det var i Oraklets 4 ögon, där min karaktär av nån anledning blivit förolämpad av en häxa, då han väser fram: Hur vill du dö ??
men som så ofta, sådana här meningar, onliners & liknande saker känns ofta lösryckta & förloar lite av poängen.. Men i sammanhanget så är det förbannat roliga !

 

[Storuggla]

"Precis innan slutstriden yppar de inblande något.

Vad?"

"Jag ser att ni spelar poker. Vet ni vilket mitt favoritkort är? Knekt, för det är... nä, kunge... damhelvete!" – varvid talaren drar sin hagelbrakare och avlossar en salva. Han ville syfta på att en dam är kort 12, och kalibern var 12 gauge men kom av sig...
Ja, det är den känslan som perverterar de flesta av mina rollspelsminnen. I mina kampanjer är karaktärerna ganska hårda utanför striderna, men de brukar förlora all coolhet när det blir dags att brottas naken med en stor sparthan eller utväxla blyfragment med en småbuse.
Jag gillar det, det gör strid på något sätt mindre matinéfilmsmässig och mer... kaotisk. I alla fall som jag uppfattat det, så ni behöver inte grilla mig levande för att ni tycker något annat.


Storuggla, toppluveketchupsutdelare

 

[Snurgla]

Det beror mycket på vad skurken är ute efter. När du kommit så långt som till slutstriden, så bör de veta ganska väl vem han/hon är, och en viktig detalj är att kommentaren skall resonera väl med vad spelarna vet om honom/henne. Om det är en mordgalen orkbarbar, bör han förmodligen helst ryta till med något i stil med "Jag skall äta era hjärtan", "Jag skall njuta av att döda er", eller varför inte klassikern "RHAAAAGH!!! GRUK KROSSA!!!". Andra skurkar kan unna sig lite fler stavelser. =) En manipulatör bör försöka fortsätta manipulera dem även i den situationen, t.ex.: "Jag är säker på att ni har massor av anklagelser att anföra, men innan ni börjar vill jag bara fråga om ni vet att alven faktiskt var den som dödade Kelder?" Detta behöver ju faktiskt inte vara sant, men det kan vara ett sätt att vinna lite tid. Eftersom skurken ofta är ensam mot flera hjältar, kan ett bra sätt vara att försöka utmana en av hjältarna på envig. Är han inte hedervärd, kan han ju alltid ge order till sin gömda magiker att hjälpa honom. En mer hedervärd skurk kan säga något som "Det är beklagligt att ni kom hit när ni gjorde, nu kan jag inte låta er komma levande härifrån" eller "Äntligen skall jag få chansen att mäta min skicklighet mot din."

Överhuvudtaget blir situationen olika beroende på vad skurken vill göra: Förnedra, vinna tid, eller något annat. En av mina mest uppskattade skurkar började i denna situation berätta om sina storvulna planer för världsherravälde, och avslutade med ett rungande "Ni har kommit för sent för att stoppa mig! MWAHAHAHAHAAAA!!!" Jag antar att det visar att man inte skall vara för rädd för klichéer.

 

[Jaggernaut]

Jag citerar furst Nids (lord Foul) sluttal från 'Krönikan Thomas om Covenant, den Klentrogne' (The Chronicles of Thomas Covenant the Unbeliever). Jag tyckte det var coolt men det är inte precis ett sådant tal som man bara slänger in i rollspel bara sådär. Jag är så ond att jag läste den svenska översättningen så det är därifrån jag citerar.

När furst Nid var fullt synlig lade han armarna i kors över bröstet och sade: ”Nåväl, nu ser ni mig alltså sådan jag verkligen är, krypare.” Det fanns inte minsta antydan till rädsla eller uppgivenhet i hans tonfall. ”Inbillar ni er fortfarande att ni kan bli min herre och mästare? Dåre! Jag växte ifrån er ynkliga visdom och era löjliga idéer långt innan er värld trampat ur barnskorna. Och det kan jag säga er rent ut krypare – ett Förakt som mitt är erfarenhetens och insiktens sanna frukt. Med tiden kommer ni att känna och uppträda precis som jag, Ni kommer att alltmer fyllas av förakt för era medvarelser – för den ynkliga illvilja och själviskhet som de givit sådana vilseledande beteckningar som kärlek och tro och hopp och lojalitet. Ni kommer att lära er inse att det är lättare att hålla dem i tukt och förmaning än att överse med saker och ting – både lättare och bättre. Och ni kommer att handla därefter. Men ni kommer ändå bara att bli en dålig imitation av mig – ni kommer att bli en föraktare utan modet att förakta. Så fortsätt bara, krypare. Förstör allt mitt verk om ni känner att ni måste – dräp mig om ni kan – men gör åtminstone äntligen slut på detta! Jag är trött på er ömkliga missuppfattning.”

 

[Troberg]

ett Förakt som mitt är erfarenhetens och insiktens sanna frukt.

Ha! Är inte det vad jag sagt hela tiden!