DoD Designtankar

[Mogger]

Delvis ja, vilket är poängen - man behöver se till reglerna som helhet och hur spelet flyter över tid. En enskild regel är svår att utvärdera utan sitt sammanhang.
Med det sagt kan förstås vissa Brytvärden säkert justeras innan spelet är helt färdigt.

Det är jag helt med på, men det gäller också hur regler, enskilda eller som helhet, påverkar spelvärldens faktiska fysiska lagar.

Jag tillhör de som tycker att reglerna ska följa spelvärlden och ser hellre att taktik och spänning i strider odyl kommer ur settingens/storyns kontext.

Det är ju ett annat designparadigm och är inte bättre eller sämre utan vill bara förklara vilket perspektiv jag har.

Är också medveten om att det är mer fruktbart att se spelet utifrån vad det försöker göra snarare än vad jag vill att det ska göra

Så detta är egentligen mest bara lite öppen diskussion.

 

[Paal]

Delvis ja, vilket är poängen - man behöver se till reglerna som helhet och hur spelet flyter över tid. En enskild regel är svår att utvärdera utan sitt sammanhang.
Med det sagt kan förstås vissa Brytvärden säkert justeras innan spelet är helt färdigt.

Är det inte tänkt att man ska kunna reparera sina vapen alls? Antingen själv genom att vässa det, böja till det, eller vira om ett fäste på nytt (detta kanske kan ske under ett längre pass vila?) eller genom att betala bysmeden några mynt för att återställa det?

 

[Anarchclown]

Tror att historikern menade att det var i stort sett omöjligt att göra svärd med konsekvent kvalitet innan 1700-talet, och om du lyckades få tag på ett svärd som höll länge blev du i stort sett legendarisk.

Nej.

 

[TomasFriaLigan]

Är det inte tänkt att man ska kunna reparera sina vapen alls? Antingen själv genom att vässa det, böja till det, eller vira om ett fäste på nytt (detta kanske kan ske under ett längre pass vila?) eller genom att betala bysmeden några mynt för att återställa det?

Jo, vapen går absolut att laga.

 

[Gerkub]

Nej.

Okej. Inga belägg eller argument?

 

[Anarchclown]

Jo, vapen går absolut att laga.

Det utgick jag faktiskt ifrån att man kunde. Det skulle vara väldans konstigt annars. "Nej vapnet är inte trasigt utan ger bara nackdel, men det går inte att laga heller"...

 

[Oldtimer]

Det är ju det där med namngivning också...
"Vad händer om mitt svärd tar skada över sitt Brytvärde? Jag antar att det bryts."

 

[Anarchclown]

Okej. Inga belägg eller argument?

1. Jag skrev i flera inlägg varför det är ett osant påstående och tråden handlar inte om medeltida vapens tålighet.
2. Det du har är en länk till en snubbe som säger något på internet. Om du kan hitta faktiska medeltida källor som beskriver att deras vapen gjorda i stål (som de visste hur man gjorde enligt wikipedia och allting jag någonsin lärt mig av HEMA-utövare, historiestudier och faktiska erfarenheter av att slå pinnar och andra föremål mot varandra) gick av hela tiden så kan jag komma med flera argument. Men svaret är fortfarande. Fjäderstål går att göra av det stål som finns tillgängligt i Europa. Fjäderstål funkar inte så.

 

[JohanL]

Tror att historikern menade att det var i stort sett omöjligt att göra svärd med konsekvent kvalitet innan 1700-talet, och om du lyckades få tag på ett svärd som höll länge blev du i stort sett legendarisk.

Svärd är en förbrukningsvara. De nöts ut, eggen skadas med hack, man tar bort material permanent när man slipar dem, och så vidare. Om någon vördnadsfullt visar upp ett urgammal svärd kan man dra slutsatsen att det inte använts mycket.

Matt Easton berättar hur de testade att sätta på ringbrynja på ett griskadaver och bankade på det med svärd en stund, och de hade rejält skadade eggar efteråt. På samma vis är det bara i vissa speciella stilar man parerar med vapnets flatsida - annars lever man med att svärdet tar skada, till slut måste man ju skaffa ett nytt ändå!

(Damaskering antas för övrigt ha att göra med att kompensera för det dåliga stålet - viker man och bankar ut så att man får många lager sprider man åtminstone ut defekterna. Det indiska wootz-stålet var det enda som höll riktigt hög kvalitet.)

 

[JohanL]

Svärd är en förbrukningsvara. De nöts ut, eggen skadas med hack, man tar bort material permanent när man slipar dem, och så vidare. Om någon vördnadsfullt visar upp ett urgammal svärd kan man dra slutsatsen att det inte använts mycket.

Även om sköldar är ännu mycket mer en förbrukningsvara - kom ihåg det där med att man fick tre sköldar var i vikingaduell? Om en sköld håller mer än en strid, kunde man ha gjort den lättare i stället!

 

[Anarchclown]

Svärd är en förbrukningsvara. De nöts ut, eggen skadas med hack, man tar bort material permanent när man slipar dem, och så vidare. Om någon vördnadsfullt visar upp ett urgammal svärd kan man dra slutsatsen att det inte använts mycket.

Matt Easton berättar hur de testade att sätta på ringbrynja på ett griskadaver och bankade på det med svärd en stund, och de hade rejält skadade eggar efteråt. På samma vis är det bara i vissa speciella stilar man parerar med vapnets flatsida - annars lever man med att svärdet tar skada, till slut måste man ju skaffa ett nytt ändå!

(Damaskering antas för övrigt ha att göra med att kompensera för det dåliga stålet - viker man och bankar ut så att man får många lager sprider man åtminstone ut defekterna. Det indiska wootz-stålet var det enda som höll riktigt hög kvalitet.)

Med risk för att spåra ur en aning till.

Det som beskrivs som damaskering idag är för övrigt inte det som var Damaskus steel på medeltiden, bara för att totalt förvirra den som bara läser rudimentärt om det. Damaskering idag är laminatsmide där man manipulerar kolhalten i saker genom att vika den och ha sig. Dvs det som man gjorde med tex vikingasvärd eller katanas. Damaskusklingor från den tidsperioden då man först pratade om det var dock Woots steel som är något helt annat. Det man använde på medeltiden (DVS perioden efter vikingatiden) är dock ingen av de metoderna utan då kunde man just skapa uniforma föremål i stål som flexar och inte böjer sig vilket sedan var förutsättningen för värjan.

 

[Leon]

Jag tycker att en lätt böjning, glipa i hjaltet eller hack i eggen efter en parad låter rimligt, och funkar bra med att man får en Nackdel. Sen är det nog bra om man enkelt kan fixa vapnet mellan striderna - kanske i samband med en kort vila eller liknande.

På sätt och vis blir det ju som ett Tillstånd mot just den vapenfärdigheten.

Vad gäller Sköld så funkar ju inte det här riktigt - Sköld har ingen egen färdighet, och används bara vid försvar. Så här känns det rimligare att skölden helt går sönder och inte längre kan användas. Eventuellt kan den fortfarande repareras.

På det här viset får man fortfarande upplägget med vapen som håller (om än med skavanker) och sköldar som splittras under DoD23s nuvarande regler (som jag förstått dem från snabbstart, APs etc)

 

[Gerkub]

1. Jag skrev i flera inlägg varför det är ett osant påstående och tråden handlar inte om medeltida vapens tålighet.
2. Det du har är en länk till en snubbe som säger något på internet. Om du kan hitta faktiska medeltida källor som beskriver att deras vapen gjorda i stål (som de visste hur man gjorde enligt wikipedia och allting jag någonsin lärt mig av HEMA-utövare, historiestudier och faktiska erfarenheter av att slå pinnar och andra föremål mot varandra) gick av hela tiden så kan jag komma med flera argument. Men svaret är fortfarande. Fjäderstål går att göra av det stål som finns tillgängligt i Europa. Fjäderstål funkar inte så.

Jag upplevde inte riktigt att jag fick svar om den historiska utvecklingen. Även om det är samma uppfinning och samma fjäderstål verkar det inte ha blivit mer vanligt i Europa förrän på 1700-talet? Om det är samma sak som crucible steel?

(Edit: nej, det är inte samma sak. Verkar vara väldigt svårt att hitta historisk information om fjäderstål på internet. Förutom att vissa killar online verkar väldigt säkra på att det knappt användes i Europa på medeltiden? Men du har rätt att det här är inte en tråd om stål, jag blev bara nyfiken.)

Det är klart att en kille på internet kan ha fel, men samtidigt tycker jag inte att det låter orimligt att i ett förmodernt samhälle kunde kvaliteten på saker skifta väldigt mycket. Sen verkar det i spelet, om man får tro Thomas, som att det inte är så skiftande som det kan se ut som på pappret.

 

[Jocke]

Jag förstår ingenting av det här - det är väll spännande att vapen kan skadas!

 

[Mogger]

Jag förstår ingenting av det här - det är väll spännande att vapen kan skadas!

Problemet, för mig, är att vapen är gjorda för att användas, IRL. Ja, de skadas men när de är så bräckliga att det är en bättre taktik att låta sig träffas så faller min "inre teater" ihop.

 

[Fenhorn]

Vissa vapen har låga BV för att de kanske inte är gjorda att parera med, men man kan om man verkligen behöver det. Ett kortsvärdet har ett högre BV, BV9 (och en skada på 1T10). Vid en duell mellan två kortsvärdskämpar så blir det ju bara 10% chans att vapnet skadas vid en parad och som sagt, man kan ju använda vapnet fastän det är skadat. Jag antar att det inte är speciellt svårt, dyrt eller tidskrävande att reparera skadade vapen heller (om man tittar på hur lång tid andra saker i spelet tar).

 

[TomasFriaLigan]

Problemet, för mig, är att vapen är gjorda för att användas, IRL. Ja, de skadas men när de är så bräckliga att det är en bättre taktik att låta sig träffas så faller min "inre teater" ihop.

Fast så är det ju inte. Om du parerar riskerar ditt vapen att skadas ja (och så har det ju varit i DoD sedan Hedenhös), men du själv slipper ta skada. Vad som är en "bättre taktik" beror helt på situationen. Det är helt riktigt att det inte alltid är det bättre valet att parera - om det vore så skulle ju inget intressant val finnas att göra.

 

[JohanL]

Fast så är det ju inte. Om du parerar riskerar ditt vapen att skadas ja (och så har det ju varit i DoD sedan Hedenhös), men du själv slipper ta skada. Vad som är en "bättre taktik" beror helt på situationen. Det är helt riktigt att det inte alltid är det bättre valet att parera - om det vore så skulle ju inget intressant val finnas att göra.

Jag tänker så här: Alla (eller i alla fall de flesta) rollpersoner kommer att ha någon form av defensiv strategi (alla i quickstartern har en, även om magikerns är dyr). Men det funkar inte att ha "jag parerar med vapen" som sin normala strategi, eftersom de går sönder så lätt. Och mycket riktigt har ingen av rollpersonerna i quickstartern det som sin defensiva strategi. Det är inte hela världen eftersom man alltid kan ha en annan, men det innebär att man inte gärna kan försvara sig genom att bara fäktas duktigt, så någon sorts svärdsmästare som försvarar sig med svärdet blir svårt att göra (om det inte stöds av specialförmågor vi inte sett ännu).

 

[Mogger]

Fast så är det ju inte. Om du parerar riskerar ditt vapen att skadas ja (och så har det ju varit i DoD sedan Hedenhös), men du själv slipper ta skada. Vad som är en "bättre taktik" beror helt på situationen. Det är helt riktigt att det inte alltid är det bättre valet att parera - om det vore så skulle ju inget intressant val finnas att göra.

Det här handlar enbart om personliga preferenser. Men jag tror egentligen att jag har redogjort för dem tillräckligt. Såklart finns det inget spelsystem som löser allt som alla vill och det är heller inte det jag kräver. Jag är övertygad om att systemet funkar som ni vill och ger intressanta val. Bara vädrar lite åsikter. Det blir ju enkelt för mig att lösa med lite husregler

 

[TomasFriaLigan]

Jag tänker så här: Alla (eller i alla fall de flesta) rollpersoner kommer att ha någon form av defensiv strategi (alla i quickstartern har en, även om magikerns är dyr). Men det funkar inte att ha "jag parerar med vapen" som sin normala strategi, eftersom de går sönder så lätt. Och mycket riktigt har ingen av rollpersonerna i quickstartern det som sin defensiva strategi. Det är inte hela världen eftersom man alltid kan ha en annan, men det innebär att man inte gärna kan försvara sig genom att bara fäktas duktigt, så någon sorts svärdsmästare som försvarar sig med svärdet blir svårt att göra (om det inte stöds av specialförmågor vi inte sett ännu).

Om man vill göra en defensiv krigare som är bra på att parera så går det. Vissa vapen, och sköldar, har relativt höga Brytvärden och skadas inte i första taget. Och som du själv nosar på så finns det i det kompletta spelet hjälteförmågor som stärker en rollpersons försvarsmåga, exempelvis genom extra gratisparader och annat.