Det enda jag ogillar är att det känns som om det är bättre att förlora initiativet, för att missa som anfallare genererar ett anfall den inte kan försvara sig emot.
I en duell: om Ankan hugger Bärsärken och Ankan missar får Bärsärken göra ett hugg som Ankan inte får försvara sig emot.
Bärsärken får alltså mer information genom att agera senare, då den får reda på huruvida Ankan lyckas eller inte.
Yes, i dueller blir detta är en avvägning, som Marco också är inne på. Om ankan vinner initiativet
kan det vara smart att byta initiativ och låta Bärsärken slå först, eftersom ifall Bärsärkens anfall missar får Ankan en attack som Bärsärken inte kan försvara sig mot.
Men Ankan tar ju då även risken att Bärsärken träffar och slår ut Ankan först. Parader kan ju misslyckas. Och Bärsärken kan även hitta på något helt annat än Ankan tänkt sig. Så det beror lite på.
Sen förändras situationen också ännu mer i större strider, med fler än två deltagare, vilket ju är det vanliga. Då är det ännu större risk att vara sist, eftersom man då står inför flera fiender som man inte vet vad kommer att hitta på.
Detta diskuteras i de kompletta reglerna, som även innehåller hjälteförmågor och beredskapshandlingar. Utdrag:
[TEXTRUTA]TAKTIK I NÄRSTRID
För att nå framgång i närstrid är det viktigt att inse att din mest dyrbara resurs är dina handlingar – du har bara en per Runda, inräknat även reaktiva handlingar som att ducka och parera.
Om flera rollpersoner som slåss tillsammans är det ofta mycket effektivt att flera angriper samma fiende, då denne bara kan parera eller ducka en gång, och sedan är mycket sårbar för fler attacker. Men glöm inte att du själv blottar dig för angrepp när du har utfört din handling. Hjälteförmågorna Defensiv och Hal som en ål ökar markant din förmåga att kunna motstå flera fiender samtidigt.
I envig mot en fiende som är jämnstark med dig själv kan det vara klokt att avvakta och låta fienden angripa först. Om dennes anfall missar behöver du inte parera eller ducka, och du kan sedan gå till motanfall utan att fienden kan skydda sig. Nackdelen med denna taktik är förstås att du överlåter initiativet till fienden, som kan välja en helt annan handling än du tänkt dig.
Om fienden använder denna taktik mot dig och avvaktar för att låta dig angripa först finns det en drastisk motåtgärd – du kan göra dig Beredd och välja “jag anfaller den fiende som anfaller mig” som beredskapshandling. Om fienden väljer att angripa dig utförs era attacker samtidigt, utan att någon av er har möjlighet att parera eller ducka.
