Det gamla övergivna mentalsjukhuset

[PAX]

Funderar på en klassisk plats att använda i ett skräckäventyr. Det gamla övergivna mentalsjukhuset. Men vad hände där och vad behöver utredas? Förslag mottages gärna.

 

[Magnus Seter]

• Hemliga experiment med alternativa behandlingsmetoder.
• Förvaring av för myndigheten besvärliga personer som fått en fejkad diagnos och spärrats in.
• Allt psykiska lidande har tagit fysisk form i källaren, vilket har varit överläkarens mål hela tiden, så han har istället för att vårda försökt maximera lidandet hos de intagna
• Medicin som inte är okej att använda har dumpats här till ett billigt pris, och använts för att "lugna" de intagna, vilka har tagit psykisk skada av detta.

 

[afUttermark]

Två barn har försvunnit där, men vid eftersökningar visar det sig att två läkarbarn försvann där för 15 år sedan och att två barn till en patient försvann där för trettio år sedan.

 

[PAX]

Något som passar in Cthulhu Mythos kanske?

 

[TobiasEkwall]

Om man får blåsa in sin egen trumpet så kan jag ju tipsa om Barnaröster:

Utanfrid

Läs recensioner (och spoilers) av Utan frid

www.utanfrid.se

Om inte annat så finns det en autentisk karta över mentalsjukhuset i Brattby

 

[anth]

För att det ska bli personligt:
Någon nära rollpersonerna har varit inlagd på sjukhuset.
Ex. en rollpersons mor var inlagd medan hon var gravid och experiment utfördes, d.v.s. på rollpersonen.

 

[Magnus Seter]

• Överläkaren har en samling statyetter som han köpte under en resa i Sydamerika och en tripp till Påskön. En av dem avbildar Cthulhu, och öppnar upp en psykisk länk mellan mentalpatienterna och Cthulhu själv. Man kan spåra hur rapporter om den psykisk ohälsan (bland annat genom dokumenterade mardrömmar och hallucinationer) mer och mer nämner R'lyeh med tillhörande attribut: vatten, stora djup, ruiner, havsvarelser, Deep Ones, Fader Dagon och Moder Hydra och till sist Cthulhu själv. Så investigatorerna kan komma dit för att undersöka varför folk mår mycket sämre, sen upptäcka alla vittnesmål om R'lyeh, och sen koppla ihop tidpunkten för det med överläkarens återkomst från sin resa och till sist med statyetten som han har i nått skåp så att inte rollpersonerna ser den det första de gör.

Hmmm ... "överläkare" som skurk verkar vara ett tacksamt tema.

EDIT: Fan, ovanstående skulle jag vilja skriva, faktiskt!

 

[Khan]

Ingenting. Det är en tragiskt övergiven ruin som inte har något mystiskt eller övernaturligt alls kring sig.

Men det är en plats proppfull med lokal mytbildning, och det är hit de lokala tonåringarna brukar utmana varandra att gå nära. Ibland har de fester på gårdsplanen, långt bort från föräldrarnas ögon. De skrämmer varandra med spökhistorier om allt hemskt som (inte) hänt här inne, och fler än en har skrämts till panik av mörkret och skuggorna inne i dess korridorer när de undersöker platsen.

Ibland kommer urban explorers till platsen och undersöker, och de älskar att ta kort på de övergivna åttiotalskontoren, ofta med stolar, skrivbord och Freud-soffor kvar. Det spär förstås på den lokala mytbildningen. Och ungdomarna sprider det vidare.

Men egentligen är det bara det gamla vanliga. Budgeten gick inte ihop, så det lades ner när landstinget skulle effektivisera.

 

[Gabrielle de Bourg]

Om du vill ha verklig inspiration:

Massgrav med patienter – "historisk skymf"

Jag är nog också lite inne på det förslag @Khan gav annars. Övergivna mentalsjukhus är liksom så enormt klyschigt och gjort, med allt från allehanda experiment och mörka hemligheter. Och tyvärr var också gammal mentalvård långt från trevlig, med allt från insulininjektioner till lobotomi, till misogyna diagnoser som hysteri. Därför skulle jag säga att du skulle kunna låta mentalvården i sig vara historiskt korrekt, det är skräck nog, men att platsen i sig snarare blir en röd sill.

Eller om du verkligen vill skrämma skiten ur folk, låt rollpersonerna få uppleva den i första hand…

 

[entomophobiac]

Det har egentligen lagts ned och är till synes övergivet men drivs vidare med en minimumpersonal för att hålla en enda fånge: en gammal krumryggad kvinna som sitter inlåst i isolation helt ensam i hela byggnaden förutom den lilla personalen. Finns inga papper på henne, och allt är mörkat av myndigheterna.

Vem är den här kvinnan? Varför är personalen rädd för henne? Varför flyttar de henne inte till en mer hälsosam institution, där det finns andra fångar?

Etc.

 

[chrull]

Mentalsjukhuset och vad som hände där är inte grejen. Grejen är vad folk har gjort i dess ruiner. Så lite som Gabi säger så är det en röd firre. Istället handlar det om vad de där black metal-gänget gjorde vid sin musikvideo-inspelning, deras mässande och skådespelade ritual hade lett till det hemska var den än utfördes, men de behövde en "ball" plats att göra det på, och det blev såklart traktens nedlagda mentalsjukhus barnen på skolan i närheten berättar spökhistorier om.

 

[Khan]

Eller om du verkligen vill skrämma skiten ur folk, låt rollpersonerna få uppleva den i första hand…

Det nya släppet till World of Darkness -> Psychoanalyst: the Freudians.

 

[dancodan]

Om man får blåsa in sin egen trumpet så kan jag ju tipsa om Barnaröster:

Utanfrid

Läs recensioner (och spoilers) av Utan frid

www.utanfrid.se

Om inte annat så finns det en autentisk karta över mentalsjukhuset i Brattby

Detta låter ju intressant. Det måste jag kolla på.


Mina förslag till idéer för ett mentalsjukhus är ganska bristfälligt. Allting har ju redan gjorts vilket medför att jag sågar alla mina initiala idéer (tex torterade barn, ouppklarade försvinnanden, ekande skratt och avlägsna röster från tidigare patienter, en administratör som använder platsen för sina egna begär osv). Men om det är den typen av äventyr du vill spela så skall jag försöka vara behjälplig.

Klassikern. Ett klyschigt förslag:
Platsen har tidigare använts för sjuka experiment på barn i ett försök att bota mentala sjukdomar. Experimenten gick ut på att utsätta barnen för isolering och mörker (instängda i ett kolsvart rum). Detta gjorde såklart att barnen mådde sämre vilket ledde till att de blev mer utåtagerande. Detta sågs som ett framsteg då man ansåg att sjukdomen började visualiseras och kunde således enklare botas. I nästa fas försökte man med fysisk smärta i form av avlägsnande av hud, naglar och tänder. Detta för att endast smärta i sin renaste form kunde döda sjukdomen eller "demonen" som bodde i deras själar. Barnen överlevde sällan processen och myndigheten stängde tillslut ned avdelningen.
Denna avdelning finns dock kvar, bakom en falsk vägg i källaren. Från samma källare vittnar många i personalen att de ibland hör barnskrik och obehagliga röster som samtalar.
Här kan man ju sedan virka in valfria händelser. Antingen så är platsen hemsökt av dessa barn som fått sätta livet till. De kanske kidnappar vuxna sjukvårdare och torterar dem nere i mörkret bakom den falska väggen. Kanske ger de sig på andra barn på mentalsjukhuset för att dessa barn skall uppleva samma smärta och sorg som de upplevt. Kanske inträffar endast slumpmässiga olyckor som är svåra att förklara?
Patienter och/eller personal på mentalsjukhuset kan uppvisa symptomen som barnen genomlidit. De drömmer mardrömmar om att vara instängda i ett kallt, kolsvart mörker. Kanske börjar patienterna uppvisa andra symptom på sina mentala sjukdomar och blir mer utåtagerande (våldsamma). En patient eller person ur personalen hittas med en sax i handen på badrummet där hen skär av sin egen hud eller så har hen ryckt bort alla naglar från ena handen.
Rollpersonerna kan drömma om att de tittar i badrumsspegeln och plötsligt börjar de tappa tänder (En vinkning till tandborttagningen på barnen).
En klassiker är kanske att ha en spegel i korridoren där man i mörkret kan skymta barn som står med tandlösa leenden och stirrar längre bort i korridoren. Kanske ligger de fastspända i en säng, har en tvångsjacka på sig, kanske är det någon som blöder igenom sin pyjamas eftersom huden och naglarna är bortskalade.
Om man vill eskalera händelserna och göra det mer blodigt så kanske en hälsena kan skäras av när rollpersonerna står vid en säng (Hello jurkyrkogården). Självklart finner rollpersonerna ingen under sängen.
Rollpersonerna kan hitta en sjuksköterska inlåst i en mörk garderob, likblek och död. Hennes sista ögonblick syns i hennes vita, stelnande ansikte. En blick av vild panik.
Vid närmre undersökning så ser man att någon ristat henne över ryggen och börjat skala bort hennes hud. Trots att kläderna är kvar och intakta.

Jag personligen hade nog kört något där man hittar avlidna, svåridentifierade kroppar på mentalsjukhuset. Samtliga offer har fått ansiktet och fingrarna avrivna. (Om DNA finns, tex i nutid så tar det någon vecka för labbet att få fram svar medan RP undersöker). Man misstänker först de intagna men undrar vilka offren är. (Är de personal, andra intagna.. ingen verkar vara rapporterad försvunnen). Rollpersonerna går igenom processen med att försöka förhöra sinnessjuka människor som vrider och vänder på verklighetsförankringen i sina utsagor. Något som kan få rollpersonerna på villovägar och misstänka andra intaga. Sedan hade jag kanske placerat mer lik i det hemska oanvända pannrummet nere i källaren, kastat anklagelser mot administrationen på mentalsjukhuset och talat om tidigare experiment som utförts på sjukhuset (Vilket endast är osanna rykten). Fått rollpersonerna att jaga spöken för att i ett senare skede visa på att mentalsjukhuset är endast en avdumpningsplats av lik av en seriemördare som inte själv har någon anknytning till mentalsjukhuset. Han har endast lyckats komma över ett av passerkorten och tyckte i sin diaboliska plan att mentalsjukhus-likdumpning var en rolig ide. (Eller så har han en koppling till någon i administrationen och detta är hans plan på hämnd för en tidigare oförrätt. Kanske köpte personalchefen det sista exemplaret av New York Times vid tunnelbanestationen). Äventyret hade senare ändrat form till en deckare där man jagar seriemördaren genom staden och följer de ledtrådar som han placerat ut. För att i slutscenen stå på ett hustak med seriemördaren väljandes mellan två dåliga alternativ (Rädda sonen och låta seriemördaren gå fri, fånga seriemördaren och låta sonen falla handlöst till marken 50 meter ner eller liknande).
Twisten i det hela skulle då vara att rollpersonerna tror att det är ett klassiskt mentalsjukhus-scenario men det tar senare form som en klassiskt kriminaldrama.
Vet inte om det passar ditt skräckäventyr dock. Då hade jag kanske gjort om det till att seriemördaren är medlem i en kult som offrar folk för att tillbedja någon gammal sjöfarargud, Cthulu-style.
Hade det varit KULT; Divinity lost ni spelade så hade jag haft en mörkare och mer vuxen setting.

Jag vet inte om detta gav några idéer. Det kanske endast blev en vägg av text.
Saker att slänga in på ett mentalsjukhus kanske hjälper bättre:

• En gammal grammofonspelare som spelar samma låt dag efter dag (En glad sång från 40-talet som snabbt kommer bli uttjatad och illavarslande)
• En medicintant som ser helvetiskt ond ut, men är egentligen bara bitter. Hon glider runt och ger patienter deras dagliga sprutor utan att säga ett ord.
• Rassliga galler och sprucken färg på väggarna. Sjukhuset lider av en hårt åtstramad budget och håller sakta på att falla samman.
• Slitna rum, blodiga sängkläder, avföring i hinkar. Allt ger ett sunkigt och vanvårdat intryck.
• Vakter som gärna powertrippar på intagna som inte gör som de blir tillsagda, övrig tid spelar vakterna kort och dricker öl i det sunkiga personalrummet.
• En övertrevlig sjukhusdirektör som verkar ha allt att dölja. Med sin vaxade, spetsiga mustasch och sitt tandblekta leende gör han allt för att försöka bli av med rollpersonerna.
• En källare med isoleringsceller för de mest sjuka. De får sällan besök och har utvecklat en närmas djurisk sida. De slänger sig mot dörrarna när de hör personer närma sig.
• Illavarslande ljud på nätterna. Skratt, skrik, gråt ekar långt bort i korridorerna. Någon springer på övervåningen. En dörr slås upp.
• Ett gammalt förvaringsarkiv med tidningsartiklar som vittnar om tidigare vanförhållanden, experiment, mord eller liknande
• En galen person som visar sig berätta sanningar dolda i obskyra gåtor
• En skepnad i nattens mörker som står och stirrar på rollpersonerna. När rollpersonerna undersöker går skepnaden bakom ett hörn och försvinner.
• Mardrömmar, Rollpersonerna börjar få mardrömmar om sjukhuset. De ser sig själva ligga fastspärrade i sängar, inlåsta i madrasserade rum, få utstå elchocker, misshandlas av vakter eller lämnas ensamma i mörkret med endast ljuder från krafsande råttor som sällskap.
• Ett rossligt högtalarsystem som annonserar varje måltid, rast på utegården och läggdags. Samma högtalarsystem kan senare användas för att ge ifrån sig viskande röster, bortglömda klagorop eller för att tilltala rollpersonerna direkt från "andra sidan".
• Glöm inte gallerförsedda fönster som stirrar ut över ett kolsvart, regnigt landskap på utsidan.
  
  

 

[PAX]

Tackar för god input.

 

[Magnus Seter]

Klyschigt kan vara bra också. Eller åtminstone roande. Tänker på Dungeon of Doom som vi arrade på konvent: alla som gick in visste att de skulle få dumma monster och fällor som dödade deras rollpersoner så snabbt som möjligt. Det var jättekul men klyschigt.

Mansions of Madness, brädspelet från FFG, är klyschigt men spännande.

Så var inte rädd för klyschor! Omfamna dem och dra dem till sin spets!

 

[Anthrox]

Det finns en ö utanför Italien att hämta inspiration från: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Poveglia

 

[TobiasEkwall]

Ingenting. Det är en tragiskt övergiven ruin som inte har något mystiskt eller övernaturligt alls kring sig.

Men det är en plats proppfull med lokal mytbildning, och det är hit de lokala tonåringarna brukar utmana varandra att gå nära. Ibland har de fester på gårdsplanen, långt bort från föräldrarnas ögon. De skrämmer varandra med spökhistorier om allt hemskt som (inte) hänt här inne, och fler än en har skrämts till panik av mörkret och skuggorna inne i dess korridorer när de undersöker platsen.

Ibland kommer urban explorers till platsen och undersöker, och de älskar att ta kort på de övergivna åttiotalskontoren, ofta med stolar, skrivbord och Freud-soffor kvar. Det spär förstås på den lokala mytbildningen. Och ungdomarna sprider det vidare.

Men egentligen är det bara det gamla vanliga. Budgeten gick inte ihop, så det lades ner när landstinget skulle effektivisera.

Det inträffade ju ett tragikomiskt misshandelsfall inne i den fruktansvärt nedgångna och övergivna Brattbyvårdhem för några år sedan där två gäng med spökjagande urbanexplorers drabbade samman och slogs. Som jag förstod det så hade de lyckats skrämma upp varandra så pass att de började fightas.

De hade ju kunna gå göra någonting intressant av. Det finns ingenting övernaturligt bland de taggade väggarna bara fulla ungdomar som beväpnat sig med stolsben för att kunna jaga bort inbillade zombis och spöken. Men man kan höra deras fotsteg eka i korridorerna och de stänger av sina ficklampor om man kommer för nära för att gömma sig. Ibland hör man hur panikskrik när de skrämmer upp varandra över någonting som skulle kunna vara en gast om det inte var för att det är en gammal klädhängare.

 

[anth]

Det inträffade ju ett tragikomiskt misshandelsfall inne i den fruktansvärt nedgångna och övergivna Brattbyvårdhem för några år sedan där två gäng med spökjagande urbanexplorers drabbade samman och slogs.

Haha. jag trodde du skämtade.

Men icke:

Besökte spökhus – blev grovt misshandlade

Ungdomsgängets spökhusbesök utanför Umeå slutade med att två personer blev grov misshandlade. Nu döms två 20-åriga män sedan de slagit och sparkat det liggande offren.

www.svt.se

 

[Frederik J. Jensen]

Verkligheten är bra inspiration:

"År 1922 startade Christian Keller på ön en anstalt för sinnesslöa och omyndigförklarade kvinnor, där de drev eget lantbruk och var isolerade från övriga världen. Anstalten stängdes 1961."

Her placerade Danmark "…den klasse af let åndssvage kvinder, hvis erotik frembyder en væsentlig fare i det frie samfund for udbredelse af kønssygdomme"

 

[TobiasEkwall]

Haha. jag trodde du skämtade.

Men icke:

Besökte spökhus – blev grovt misshandlade

Ungdomsgängets spökhusbesök utanför Umeå slutade med att två personer blev grov misshandlade. Nu döms två 20-åriga män sedan de slagit och sparkat det liggande offren.

www.svt.se

Nej, nej det är äkta verklighet