Får väl bidra jag med..
Första gången var nog i fyran.. Eller femman..
Min nya klasskompis Robin, och numera min trognaste rollspelskompanjon, hade spelat mutant. På en rast så berättade han hur kul det var.. Nej vänta, det började nog tidigare än så.. Tidigt i fyran lekte vi "Stalin-leken" med mig som SL. Namnet kom av att min kompis Josef kallade sig för Stalin, och började tjata om hur Stalin betedde sig, eller hur det nu var.. Iallafall, jag sa förutsättningarna: "Du är presidenten i ett land" eller "Du är en pojke som bor i Rom", och spelaren sa vad han vill göra. Jag svarade, oftast lite skruvat.. ("Jag spionerar på fiendelandet!" "Ok, du får planerna för det här! *bygger med sanden* En hamburgare! Haha!")
Antingen så kom det först, eller så var det Robins "mutant-äventyr" en rast i skolan.. Vill ni höra sagan?
Jo, Robin hade spelat mutant med sina vänner, och hade lite koll på hur det gick till. Man fick välja en "gubbe", man kan vara lite alltmöjligt, sa han och ritade upp en gubbe med röntgenöga-implantat. "Man kan vara honom, eller en mutant.. Eller någon annan". Vi valde gubben med ögat alla tre. Robin berättar: "Ni vaknar i en taxi utan att minnas något. En gubbe kommer och knackar på rutan. Det är er chef, som säger att ni får snabba på med uppdraget" Sedan hamnade vi i mitten av en eldstrid mellan två gatugäng. Vi sprang helt enkelt och sköt ner det ena gänget, ställde oss där dom stod förut, och sköt ner det andra gänget.. /images/icons/laugh.gif (Inga tärningar)
Vi improviserade ihop en serie äventyr under sommaren med utgångspunkt från "Ärans väg" som Josef (Spelar inte rollspel nu längre dock..) hade råkat få tag på. Jag var en jediriddare, Josef var en dödsängel, Joel en reptilman.. /images/icons/laugh.gif
Sedan hade Josef även fått tag på "Monsterboken", och nu spelade vi lite mer strukturerat. Lite. Man valde en "gubbe" ur monsterboken, Josef visste vad förkortningarna stod för, men inte hur man använde dom. Så varje gång jag skulle göra något med smidighet slog jag smidighetskombinationen för min kattman.. /images/icons/laugh.gif Vi använde tärningar nu för första gången. Men man lyckades ändå alltid.. /images/icons/laugh.gif
Josef improviserade från "Ärans väg", och vi spelade den igen.. Aaah, jag minns med glädje "Fulhetsfontänen" som minskade ens Karisma ("Du borde nog inte dricka ur den" "Okej, jag smakar bara istället" "Okej, du får -1 i Karisma" "Va, jag smakade ju bara!") där min kattman och Robins anka hade vattenkrig. 0 i Karisma..
Och köket med orcher som hackade upp människor, och mat på bordet, ("Den kanske är förtrollad! Är det nåt speciellt med den? Är den mystisk?!" "Nej, det är vanliga Mamma Scans köttbullar!) djävulshunden som jag tämjde, men som SL tröttnade på ("Den trillar på en spik och dör!")
Ahhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh.. Nostalgi! /images/icons/laugh.gif