Nekromanti Det postmoderna rollspelet

[Weatherman]

Re: Förklaringar

För är det inte så att det ofta finns en risk att ett äventyr sätts i sank så fort rollpersonerna bestämmer sig att göra något som radikalt skiljer sig från sl:s intentioner?

Det beror helt på hur man som SL ser på sitt spelande. Om man absolut inte vill improvisera och anser att spelarna "förstör" när de hittar på något oväntat kan jag bara beklaga. Jag, som Sl, anser att det förhöjer när spelarna får äventyret att ta oväntade vändningar. Uppmuntrar in facto mina spelare till min nästa kampanj (Gondica) att, om de vill, diskutera planer utan att jag hör för att få till ett överaskningsmoment för mig som SL.

Jag vill på något vis hitta ett sätt där sådana situationer inte behöver uppkomma, utan där spelarna fritt kan röra sig från äventyr till äventyr

Lite improvisationsvilja från SL är någ den bästa boten (om man inte vill ägna sitt liv åt i princip bygga upp en komplett värld från scratch).

weatherman

 

[DanielSchenström]

Re: Förklaringar

Det finns ju givetvis en anledning varför linjära äventyr skrivs. De är enklare att göra som spelkonstruktör. Men det finns givetvis en massa äventyr som inte är fullt så linjära. Min spelgrupp har en aversion mot äventyren äventyrsspel gav ut till DoD och då främst Svavelvinter, Femte Konfluxen, Oraklets fyra som vi upplevede som horribelt styrda. Mer öppna äventyr efterlyses inte av alla men de finns, spelledare gör dem. Det hänger ofta samman med hur bra koll man har på världen. Vissa, inkluderande mig själv ogillar improvisation utan förbereder hellre vad som ska hända för det känns som man har bättre koll. (Med 26 kampanjer eller vad det nu är så är det också nödvändigt). Har man en eller ett litet antal kampanjer så kan man givetvis lättare ha sådan god kolla att man bara kan släppa ner spelarna och sedan låta allt hända oplanerat beroende på vad RP tar sig till. Jag har kampanjer som på sina ställen varit så, jag har startat upp kampanjen med ett äventyr men sedan är RP sina egna lyckors smeder, vart de vill gå bestämmer de, men vad som händer med dem på vägen eller där bestämmer jag. Helt statiska äventyr eller kampanjer blir fruktansvärt tråkigt. Fria kampanjer kräver dock sin spelledare, trots allt improv så ska det väl fortfarande vara sammanhängande vilket innebär mycket antecknande. men man lär sig ofta efter ett atg att ligga steget före, och ta de tillfällen som ges, lunch, godishandlarpauser och mellan spelningarna till att förbereda och tänka efter.

 

[Kitzune]

Reina kampanjer

Med 26 kampanjer eller vad det nu är så är det också nödvändigt

Nu är det andra gången jag ser dig påpeka detta, vilket gör
att jag inte kan hålla mig ifrån att fråga följande:

1. Vilka rollspel är detta?
2. Hur klarar du av att ha dessa kampanjer igång?
3. Hur länge har den längsta respektive mest nystartade hållit på?
4. Är det olika grupper du spelar med?
5. Har du allmänna tips?

/Alexander Gyhlesten - Nicke nyfiken

 

[Nightowl]

Re: Förklaringar

<blockquote><font size=1>Svar till:</font><hr>

Lite improvisationsvilja från SL är någ den bästa boten (om man inte vill ägna sitt liv åt i princip bygga upp en komplett värld från scratch).

<hr></blockquote>



Allmänt amen i kyrkan. När jag inte sysslar med konventsäventyr (Nightowl gör konventsäventyr = Harlan Ellison skriver episoder till Star Trek, ungefär.) är det så jag resonerar, och en av orsakerna att jag hatar scenarier med förberedda slutscener (t.ex.) är att jag alltid blir SL, och <big>jag vill inte veta slutet i förväg!!!</big>

Kanske dags att ta upp idén om ett mer eller mindre SL-löst rollspel igen...

NIghtowl

 

[Flash Back]

Projekt INKA

Projekt INKA som driv här på rollspel.nu har vad jag förstått sådana flexibla rollspelsvärldar som mål. En mötesplats där man skall kunna diskutera händelser och platser i världen. Nu är jag inte speciellt insatt, men projektet verkar vara lite stillastående för tillfället. Det har i alla fall inte skett någon uppdatering på ett tag. Hursomhelst tycker jag att det verkar vara en god i det, och det verkar gå i samma linje som dina tankar.

Rätta mig om jag har fel.

 

[Targon]

Låter spännande! Ska kolla upp saken [NT]

/images/icons/smile.gif

 

[DanielSchenström]

Reina kampanjer

1. AD&D, D&D (4:e), nya D&D, Dangerous Journeys, Top Secret, Gamma World, Vampire, Marvel Super Heroes, Castle Falkenstein, Tales from the Floating vagabond, Judge Dredd, Boot Hill, TORG, Courts of Alcairthonn. (Men det är ju inte 26 spel? Nej, i AD&D, Gamma World och andra har jag flera kampanjer.) En någorlunda uppdaterad lista finns på www.griffindesign.org/games.html

2. Att ha dem i gång är inget problem, att avsluta dem är.

3. Den äldsta är 15 år, den nyaste ett halvår gammal. Om man räknar hur länge det hållt på om man räknar de år som de blivit spelade så har den äldsta kampanjen spelats 6år dock.

4. Olika grupper ur samma urval (11 spelare att välja mellan, största gruppen är väl 7 pers).

5. För guds skull, starta inte lika många kampanjer som jag har, då tar det år och dar att avsluta dem. Under mina 15 år har jag avslutat 8 stycken och planerna är att avsluta dem allt eftersom.

 

[Tippis]

Klockan går

[color:6495ed]> ...vanliga moduläventyr som ofta kan vara fruktansvärt linjära. Det är det jag vill komma ifrån och försöka hitta lösningar som erbjuder fler vägar... </font color=6495ed>

Den metod jag funnit fungera bäst om man vill hålla sig till "modulformatet", dvs ett one-shot äventyr som kan klaras av inom ett par möten och där man vill komma undan den vanliga linjäritet, är att införa en helt annan linjäritet.

Man skapar helt enkelt (hmm...) en tidslinje för "bovarnas plan", en för händelser i världen, och väver samman dem. Med fördel kan man låta bovarnas plan påverkas av händelser i värden, så att deras ursprungliga plan spricker och de gör en ny efter ett par dagar. Till detta för man ungefärliga responstider på de generella handlingar spelarna kan tänkas hitta på.

Spöar spelarna upp en i bovgänget? Bovarna letar i två dagar för att hämnas.
Gömmer sig spelarna? Det tar en dag extra.
Gör spelarna mycket väsen av sig? Ett bakhåll kommer inom ett par timmar.
Vid vilken punkt ger bovarna upp? Deras mål kanske försvinner efter fyra dagar, utan spelarnas inblandning, så om spelargruppen uppehåller bovarna tillräckligt länge kanske de ger upp och försvinner.

På detta sätt kommer man dessutom undan den vanliga "slutscenen", eftersom den kan komma när som helst då spelarna och bovarna befinner sig på samma plats och tröttnar på att stöta på varandra.

Man kan även komma åt den synnerligen ovanliga "ignorance is bliss"-situationen, där spelarna ytterst kort tangerar bovarnas tidslinje, inte fattar vinken och spelar vidare på ett annat håll. Man tar i så fall snabbt fram nästa äventyr och har genast fått lite bakgrundsbrus som man kan meddela via radio/tv/rykten/whatever, eller ger tillfälle för att spela lite fritid - spelare A och B går på shoppingrunda, och kanske tangerar den tänkta tidslinjen eftersom bovarnas framfart har skapat trafikstockningar eller annat kaos på sta'n, och ordningsmakten griper och förhör hej vilt. Fritidsspelande ger också ofta den största möjligheten till riktigt ROLLspel, och bör belönas därefter.

Blir det tråkigt, kan ju dessutom SL alltid fuska - se till att spelarna råkar befinna sig i händelsernas centrum just den dag bovarna gör sitt slutgiltiga drag...

 

[Targon]

Re: Klockan går

Nja, tackar för tipset (eller tippiset? /images/icons/clown.gif), men jag är inte helt övertygad om det märkvärdiga i att hålla reda på tiden. Det bör man väl som sl göra i vilket fall som helst. Saker och ting kan inte hända när som helst, utan varje spelare måste följa någon form av kronologisk logik.

Att låta spelarna ovetande tangera bovarnas tidslinje kan säkert vara kul...för sl som därmed kan få tillfälle att skratta lite fånigt i mjugg. Eller är det jag som är seg i huvudet så här på eftermiddagen efter en präktig grekisk lunch? Jag förstår helt enkelt inte riktigt vad du menar med det sista. /images/icons/blush.gif

 

[Rickard]

one-shot

"dvs ett one-shot äventyr som kan klaras av inom ett par möten..."
'rsäkta mig. Jag kanske har missuppfattat det men "one-shot"-äventyr är väl såda som man hinner spela på en kväll? Vanliga äventyr är såna som tar några spelkvällar och kampanjer tar några spelmånader.

/[color:448800]Han</font color=448800> som sade "one-night" om enkvällsäventyr innan han hörde den andra termen

 

[Targon]

Blä Blä! [nt]

/images/icons/tongue.gif

Känner mig väldigt mogen idag.

 

[Tippis]

Re: Klockan går

Jo, klart SL skall hålla tiden... (oplanerad pik till en viss SL, som alltid kommer 2 timmar för sent)...

Nej det som är "märkvärdigt" är väl det att det enda som egentligen beskrivs i äventyret är just en tidslinje, de viktigaste karaktärerna, och kanske - ett mycket osäkert kanske - några av platserna som figurerar i tidslinje, och som SL är detta sedan det enda hjälpmedel man har. När man har vant sig märker man också att en väl förberedd tidslinje är det enda man behöver.


Om spelarna bara tangerar bovarnas tidslinje och missar själva storyn, kan man som SL få mer ur det hela än att man skrattar åt det spelarna missar.
Man kan dels använda det spelarna inte upplever för att "liva upp" världen omkring dom, och visa att det händer saker som dom tydligen inte har med att göra. Dels kan man ta till en massa roliga cineastiska specialgrepp där man använder just den del spelarna missar.

Kanske kan de spela bovarna i den scen spelarna kom för sent till? Bara för att spelarnas egna rollpersoner inte var med betyder inte det att man inte kan spela scenen.

...eller missförstod jag vilken del det var du missförstod? /images/icons/hairy.gif

 

[Tippis]

Lexikonkalabalik

Hmmm kanske dags att ge ut ett rollspelslexikon, så man vet vad man pratar om....

Med one-shot menar jag ett äventyr som inte är tänkt att påverka spelarna eller rollpersonerna nämnvärt (förutom att de kan bli hackade/malda/sprängda/sålda, vilket ändå är normalfallet /images/icons/tonguea.gif), på samma sätt som i Simpsons, oavsett hur många avsnitt det än visas, är allt som vanligt i slutet i alla fall. Ett one-shot äventyr är inte kopplat på något sätt till ett annat one-shot äventyr, utom eventuellt med undantag för de medverkande.

Motsatsen skulle vara kampanj, där man under en längre tid arbetar sig igenom en hop länkade äventyr som efter mycket tandagnisslan radikalt har ändrat på rollpersonernas värld (inre eller yttre).

 

[DanielSchenström]

Re: Lexikonkalabalik

One-shot; engångsäventyr. Spelas en gång och aldrig igen, aldrig del av en kampanj.

 

[DanielSchenström]

Re: Klockan går

Tro det eller ej men det finns en massa äventyr där tiden inte spelar någon roll. SLP och monster sitter i sin lokal ända tills rollpersonerna dyker upp och de blir aktiverade. Statiskt och härligt

 

[Dilandau]

Reina kampanjer

Blir det inte väldigt hattigt med alla dessa kampanjer? Hur ofta byter ni kampanj? Sen måste väl en stor del av dem vara "skräpkampanjer" där folk inte lägger ner så mycket energi, medan bara ett fåtal är "heta" kampanjer, så att säga? Eller?

 

[Tippis]

Re: Klockan går

Äsch... nu ska du inte komma här och störa med vad som är roligt. Jag försöker ju göra reklam här ju... ju! sådeså! /images/icons/tonguea.gif

Naturligtvis krävs det horder av sinnesslöa monster som bara väntar på att bli hackebiff bara för att de blivit slöa av allt väntande och inte hinner reagera på när hjälten kommer hjulande in i rummet [heroiska fanfarer!!!], men vill man undvika "det gamla vanliga" tycker jag (personligen, dvs jag alltså) att man skall köpa min finfina idé...


"Allt kan säljas med mördande reklam, kom och köp, konserverad orch...."

 

[DanielSchenström]

Re: Klockan går

Givetvis är det en bra idé, precis som andra sätt att låta bli att få ett statiskt äventyr. "Ja, vi slog ihjäl kungen i landet men det kommer inte ha några konsekvenser förän vi gör något åt det" )

 

[DanielSchenström]

Reina kampanjer

Nej det blir inte hattigt, utan det blir mycket i taget av en och samma kampanj tills man finner ett bra ställa att breaka på.

Engagemanget från min och spelarnas sida varierar rätt stort från säg Gamma World och Tales from the Floating Vagabond där jag kört enbart köpta äventyr. Men det är kul ändå eftersom syftet med dem är hjärnlöst röj, bisarra situationer, lustiga varelser och sådant.

På andra sidan av skalan finns an del av AD&Dkampanjerna där spelarnas rollpersoner har livsmål, ansvar bortom sin egen överlevnad och sätter fart på händelser lika mycket som händelser får tag på dem.

De flesta ligger mitt emellan, en blandning av köpta äventyr och egna där det finns utrymme för personerna bortom "äventyrande."

Det finns inget bestämt tillfälle då vi byter kampanjer utan det är antingen när jag tröttnat på fantasy och vill köra något annat, ett äventyr är klart, eller spelarna är sugna på omväxling, eller en sådan sak som att jag blivit inspirerad att köra något.

"Heta" skulle jag kalla de kampanjer som är aktiva för tillfället, eller som jag arbetar mycket med just nu. Välutvecklade skulle jag kalla dem. Skräp skulle jag inte kalla någon av mina kampanjer. Mindre seriösa, eller helt oseriös. Skräp betyder dåligt för mig.

 

[Kalil]

Re: Skeptisk

Jag tycker det låter som om postmodernismen mest är en förevändning att visa alla fina ord man fått lära sig på litt-vet programmet /images/icons/wink.gif.

/Kalil