Jag spelledde Bläck igår, bland annat med Lexx och Genesis och tänkte delge lite kommentarer som kom upp efter spelomgången. Tyvärr drog icke-forumitdelen av spelgruppen under spelsessionen så jag har inte fått deras kommentarer än. Vi var från början sex personer som spelade.
Rollpersonerna borde skapas efter kartan så att när man gjort klart rollpersonerna är det bara att KÖRA! Presentationen gjorde vi under spelets gång när hjälten tog klev in i handlingen.
Akterna är vettiga (kommer till det senare) men jag körde med fem bläck istället för fyra så de blev lite långa. I första akten slog jag som en gud dessutom, så jag höll på att döda rollpersonerna. Har för mig att två spelare hade två bläck kvar (jag hade endast röda glasstenar så det var BLOD istället).
Egenskaperna blir lite tjatiga efter ett tag. Att offra föremål är ballt men det gör att rollpersonen endast blir snävare, vilket gör att egenskaperna blir ännu mer tjatiga. Eftersom pacingmekanismen för akterna gör att miljön och motståndet ändras inom en lagom tid får spelarna inte kreativitetsbrist men man begränsas ändå av att ha få egenskaper. Det kom fram ett förslag under spelmötet att man kunde få byta ut egenskaper och föremål. Kanske till en kostnad av bläck? Kanske under akt-byten? Man köper ju liksom temporära fördelar - det hade kunnat följa samma mekanik för att ersätta gamla egenskaper med nya.
Vi körde med att när spelledaren lade utmaningen sade han också vilket värde som motståndet använde och som spelaren var tvungen att slå emot. Annars hade det blivit lite för enformigt om spelarna alltid använder sina bästa värden, för en påhittig spelare kan alltid motivera sitt bästa värde då värdena är rejält breda. Däremot fick spelarna välja vilka egenskaper de använde när de anföll utmaningen.
När det blev lika visste vi inte hur vi skulle göra men vi körde med att både spelaren och motståndet förlorade ett bläck. Rollpersonen lyckas men till ett pris... Jag antar att spelledarens slag egentligen anger en svårighetsgrad som rollpersonen måste uppnå för att lyckas.
Det var jättejobbigt för mig som spelledare att få beskriva hälften av alla slag. Jag tror mest att det beror på att jag inte är van att få beskriva på det sättet, utan att jag har ett annat tillvägagångssätt när jag beskriver. Jag vill nog ha något tips på vilken tankebana man ska använda sig av som spelledare.
Jag fann det väldigt lätt att sätta ut stats på utmaningar genom att tänka "Vad är den sämst på?", "Vad är den bäst på?" och "Vad blev över?".
Vi hade en kort diskussion om awesome!-regeln, om endast en spelare fick ge ett bläck eller om flera fick ge ett bläck var. Vi körde på den senare principen.
I de vandödas land var den onde Rama-tep härskare (eller vad han nu hette). För att komma undan från hans ständiga översyn tog hjältarna kontrollen över den mystiska dimman som ständigt svepte över riket och i dimmans döljande dis tog de riktning för att befria godheten, som Rama-tep en gång spärrat in. Spelet slutade i en episk strid mot Rama-tep i hans egen mardrömsvärld. Boken med denna historia förblev dock namnlös.
/Han som daltade lite med sina spelare ibland