Nekromanti Detta Twitter...

[ripperdoc]

Mikrobloggandet är överallt, om man får tro nätgurus. Facebook-status, Twitter, Friendfeed, etc. I USA verkar hela befolkningen, inklusive Obama, vara på Twitter. Men jag har sett väldigt lite användning i Sverige, och har själv svårt att se nyttan utöver att det är en ny grej att testa.

Hur mycekt folk där ute tweetar och mikrobloggar? Om ni gör det - vad lockar? Om inte, vad hindrar er? Någon som ser det som en seriös kommunikationsplattform? Kommer det att stanna?

 

[Christoffer]

Jag mikrobloggar via Twitter. Började på uppdrag av min utbildning, men fortsätter nog även efter. Vad jag gillar? Vette tusan, det är ett rätt anspråkslöst och avslappnat sätt att kommunicera och hålla sig uppdaterad på. Om det kommit för att stanna? Med all sannolikhet i någon form, men om man ens kommer se vart eventuellt barnbarn till twitter härstammar från kan diskuteras. Men tja, jag gillar. Det enda jag är fundersam över är vilket språk det skall twittras på....

 

[Eksem]

Stort på Götgatan, det där Twitter. Det enda folk använde Facebook till utom att skryta med sin feta friendlist var statusuppdateringarna, så det är en ren, tja, statusgrej. Att visa vilka balla grejjer man pysslar med för tillfället. Att korta vägen dit och skära bort allt det där som hipstrarna inte ville ha egentligen är ett framgångsrecept, tro mig.

 

[krank]

Jag använder twitter för att hålla mig uppdaterad om uppdateringar av Ubuntu EEE, och ibland skriver jag nåt. har dock inte hittat någon klient jag gillar, och jag skulle vilja kunna twittra i mobilen. Nu kan jag ju bara skriva när jag sitter vid en dator. Och det är så hiskeligt dyrt att internet-mobila om man inte gör det jättemycket så det lönar sig med nåt av de där feta abonnemangen...

Jag ser det inte som någon seriös kommunikationsplattform, i och med att det till 90% är helt onödig skitinformation som kommuniceras. "nu går jag och bajsar"- nivån liksom. Då tror jag mer på RSS i kombination med bloggar om man faktiskt har nåt att uppdatera folk om på riktigt.

 

[ripperdoc]

Fast du misstar dig nog om du generaliserar Twitter som "nu går jag och bajsar", det är en smått oförtjänt stämpel. Fullt med folk i USA menar på allvar att de slutat använda forum och IM-system till förmån för Twitter. Folk börjar följa kända bloggare på Twitter istället för bloggen och håller diskussionerna via Twitter. Och man gör som du, håller sig uppdaterade om olika ämnen.

Alla de som skriver menlösa statusmeddelanden ser man aldrig på Twitter (även om de finns där), eftersom man bara ser info från dem man följer eller det man söker på.

Att skriva bloggposter fram och tillbaka är krävande, så jag förstår vitsen med att gå över till något så direkt som Twitter. De flesta i USA har för övrigt Twitter via SMS i mobilen, så det är verkligen direkt kommunikation.

Den potentialen jag ser med Twitter (eller kanske mer med Friendfeed som har fler funktioner) är att bygga upp små intressegrupper som delar med sig av nyheter och tips. Typ, "kolla in den här filmen/länken".

 

[krank]

Fullt med folk i USA menar på allvar att de slutat använda forum och IM-system till förmån för Twitter.

Det där begriper jag inte. Eller ja, möjligen om man jämför med de groteskt bloatade programmen typ MSN Messenger eller ICQ etc, men annars ser jag inte poängen riktigt. Jag tycker verkligen inte att Twitter duger för att ersätta t.ex forum.

Folk börjar följa kända bloggare på Twitter istället för bloggen

För mig som älskar text är det där obegripligt; läser jag vill jag läsa något ordentligt, och det finns inte plats i ett twittermeddelande...

Å andra sidan brukar de flesta kända bloggare skriva bloggar som för mig är av samma intresse som typ "nu går jag och bajsar"- meddelanden.

Att skriva bloggposter fram och tillbaka är krävande, så jag förstår vitsen med att gå över till något så direkt som Twitter. De flesta i USA har för övrigt Twitter via SMS i mobilen, så det är verkligen direkt kommunikation.

Jag ser bara inte fördelen. Jag tycker att det är något enormt upphaussat - vad man än säger så är twitter mest ett system för att lämna korta meddelanden till alla som bryr sig; och eftersom jag inte är särdeles intresserad av korta meddelanden så blir det liksom bara poänglöst...

Den potentialen jag ser med Twitter (eller kanske mer med Friendfeed som har fler funktioner) är att bygga upp små intressegrupper som delar med sig av nyheter och tips. Typ, "kolla in den här filmen/länken".

Friendfeed hatar jag innerligt; men mest för att den äter uppmärksamhet och ligger och frålstör i din signatur. Din är den enda signaturbilden jag blockerar just nu, just för att den är så groteskt stor och störande.

Sen får jag säga att jag inte riktigt står ut med den där typen av "kolla in den här...". Jag har kultur att konsumera så jag skulle kunna ta med mig allt jag har att se och höra till en öde ö i fem år och ändå inte behöva spendera en enda sekund utan att se på en film eller lyssna på musik. Jag har inte problemet "jag får alldeles för få tips om filmer/länkar". Om jag mot förmodan hittar en länk jag vill dela med mig av till någon (och det alltid någon, som i en specifik mottagare) så finns MSN, ICQ och framförallt IRC.


Jag anser helt enkelt att twitter och dess groteska missbildade kusin-syskon är en idé som har potential, men inte så stor potential som vissa tycks se.

 

[ripperdoc]

Angående storleken på meddelandet: hålla uppdateringstakten hög (precis som IM) och faktumet att med ökad mängd informationskällor måste man minska mängden information per källa. Om man ska hålla koll på 100 personer kan man inte läsa deras bloggar, men man kan läsa deras statusfeeds (och klicka in på deras bloggar vid behov).

Sedan insåg jag hela tiden att du inte skulle ha mycket till övers för ny teknik, och du har nu gett mig vettiga anledningar till varför du inte gillar det.

Men jag ser att folk använder det flitigt, har nytta av det, men jag har bara svårt att se hur jag skulle ha nytta av det. Jakten fortsätter sålunda. Tack för ditt bidrag

(Jag får väl ta det som en komplimang att du blockar min signatur )

 

[krank]

Angående storleken på meddelandet: hålla uppdateringstakten hög (precis som IM) och faktumet att med ökad mängd informationskällor måste man minska mängden information per källa. Om man ska hålla koll på 100 personer kan man inte läsa deras bloggar, men man kan läsa deras statusfeeds (och klicka in på deras bloggar vid behov).

Problemet är att oavsett uppdateringstakt så går det knappast att skriva riktiga texter på det viset; det blir mest lösryckta popcorn-snippets.

Sedan insåg jag hela tiden att du inte skulle ha mycket till övers för ny teknik, och du har nu gett mig vettiga anledningar till varför du inte gillar det.

Jag gillar ny teknik, men jag gillar bara bra ny teknik. Jag ser ingen anledning att gilla något bara för att det är nytt. Twitter lyckas med att både vara för klumpigt och för smalt, därför tummen ner. Liknande grejer som del av en bredare tjänst är en annan sak; t.ex tycker jag att facebook, oavsett övriga problem, har en trevlig funktion i den där "uppdateringar"-grejen. Men att gå in på en sida bara för att skriva sånt? Eller ännu värre, ha ett helt separat program öppet? För mig känns det oerhört klumpigt.

I och för sig ser jag nu efter en snabb googlesökning att det går att få integrerat i Firefox, och då blir det en lite annan sak.

Överlag är jag skeptisk till "Web 2.0". Jag tror att det till stor del är en fluga. och kom nu för fan inte med att "det trodde man om internet också" eller nåt lika hjärndött; det finns mängder med saker folk trodde var flugor och som faktiskt var det.

I övrigt är net 2.0 samma sak som vanliga internet, förutom att det finns ännu fler idioter som utbyter tråkiga länkar, menlösa youtubeklipp på katter och gnäller på varandras kommentarer. Grejen med "the social web" är att de allra flesta människorna på nätet är oerhörda fårskallar som man helst inte vill ha med att göra.

 

[Dilandau]

Angående microbloggande kan min inställning sammanfattas med orden "Fan vet".