Nekromanti Din favorit till Drakar och Demoner - berätta

[cogitare]

Chronopia äger helt enkelt!!!

Cog.

 

[Jocke]

Magiboxen (som jag inte äger, märkligt nog) är den grej som gjorde mest intryck på mig. En hel bok med bara olika ideer om hur magi fungerar! Citat ur fantasy som jag ännu inte fattat hur man fick tag på! En lista på filmer och böcker där man fick sitta själv och från namnen gissa på vad de handlade om! Tarotkort! Pentagram! Oändligt många magiskolor! Sinkadus tävlignen "vad säger magikern till dvärgen?"

 

[Arioch]

Drakar och Demoner Expert, när jag äntligen fick den så klev vårt spelande från att gå runt och hacka monster i grottor till att faktiskt skapa en karaktär med personlighet, och vi hade många intressanta äventyr där bara karaktärspelandet mellan rollpersonerna var den bra biten. Mycket var att Expert tillförde så mycket nya regler, magi, och nya yrken att det breddade synen på hur och vad man kunde spela.
(Endast WFRP har överträffat allt i DoD då det var en helt komplett bok, med regler, värld etc. i ett enda spel)

 

[Skarpskytten]

I flera år var varje ny sak lite häftigare och lite bättre den än innan. Vi (jag och mitt gäng) var tio - tolv år, helt okritiska, världen var ännu magisk, och vi hade inga krav eller referensramar. Skelettet på omslaget till första lådan, tombolan och putsdemonen i Spindelkonungens pyramid, Elric-bilden på andra lådan, de (karate-)sparkande skeletten och schakrutefällan i Dimön, de patrullerande skeletten och pelarfällan i Skelettbyns hemlighet, trollbron och omslaget och ormarna i Tvilling Bergen, fallgropen i Sarath Hans gravvalv, Monsteboken med alla fräcka bilder av Nils Gulliksson ... Jag kan ännu känna lukten när jag öppnade Expertlådan julafton 1985 och där fanns mer än vad jag kunde drömma om: fler färdigheter, träffområden, erfarenhetssystemet. Detta var mer realistiskt, och alltså bättre; nu spelade vi som experter. Minnet sviktar efter alla dessa år, men jag tror att denna känsla höll i sig till och med Mörkrets hjärta, alltså en bit in 1986. Sedan började jag få krav, och jag kan inte minnas att jag kände så inför Rösten från forntiden som kom senare samma år eller något av det som följde.

 

[Klaatu]

No words are needed!