Nekromanti Din favorit till Drakar och Demoner - berätta

[Magnus Seter]

Hej!

Jag gör en liten undersökning och vill gärna höra era berättelser om just den Drakar och Demoner-grej som är favoriten.

Det kan vara en regel, det kan vara en regelbox, ett äventyr eller en SLP. Vad som helst, bara det är från Drakar och Demoner, så som ni har spelat det.

Min favorit-grej är när den svarta lådan med Elric på omslaget dök upp leksaksbutiken. Den känslan har få rollspel överträffat (WFRP och CoC är två sådana).

/Magnus

 

[Ram]

När jag fick Drakar och Demoner Expert i julklapp. Jag fick både den där känslan att det fanns så otroligt mycket nya saker och sätt att spela och framför allt att jag verkligen lyfte mitt spel flera nivåer med nya coola regler och ny magi med magiskolor och massor med nya besvärjelser.

 

[Bifur]

När jag fick/köpte Ereb Altor-lådan. Hade allt det sammanhang jag saknat med de tidigare friare äventyren (bristerna förstod jag inte förrän senare) och inte lyckats skapa själv med min begränsade fantasi

 

[Dimfrost]

Stormbringer-omslaget. Synd att ingen version av spelet egentligen har supportat att spela sådant.

 

[DanielSchenström]

Min favoritgrej med Drakar och Demoner är några av illustratörerna, Mikael Gullbrandsen, Håkan Ackegård, den okända personen som ritade de fotorealistiska illustrationerna i Trakorien (?)-boxarna.

 

[DeBracy]

Det var nog kombinationen av omslagsbilden och namnet som fick mig nyfiken över huvud taget. Så det är nog det bästa med Drakar och Demoner som jag spelat det.

(Just nu, dagsfärskt så är det de tidiga versionerna och rollspelsarkeologin som jag har trevligast med. Kolla in kombinationen av gruppinitiativ för förflyttning och sedan SMI går först i slagväxlingen som finns i reglerna för turordning i versionerna från -84 och -85 till exempel, eller den valfria regeln om att slå en T20 under sin KP för att inte falla till marken och ha ont som finns i urversionen från 1982!)

 

[luddwig]

Min favorit är Gigant-boxen. När det begav sig hade vi oerhört roligt med länsreglerna. Jag har dock inte spelat med dem eller ens läst dem sedan 80-talet så jag kan inte säga hur de stått sig över tid.

 

[Rangertheman]

Det var en fantastisk, ny värld som öppnade sig när jag spelade Sarkath Hans gravvalv på juldagen 1984. Min morbror var spelledare. Jag hade fått DoD 2.0 i julklapp dagen innan.

 

[Gurgeh]

Troligen när jag först fick bläddra i Drakar och Demoner Expert: mer av allt, bilder på vapen, massa spännande yrken och färdigheter, kroppsdelar som kan bli avhuggna och ett gäng olika sorters magiker som man kunde spela.

I efterhand är det Kristalltjuren som är bäst. Det må vara rälsat till stor del, men det finns så många kul saker att titta på bredvid rälsen att det inte spelar någon roll. Och huvuddelen utspelar sig i Bythos där rollpersonerna kan springa runt precis hur de vill.

 

[Paal]

Jag tror monsterböckerna var favoriterna, även monsterboxen när den kom. Bilderna, texterna och regelfaktan i kombination. Underbart!

 

[Voldstagg13]

'Rösten från forntiden', det äventyret gick så mycket fram och tillbaka mellan framgång och katastrof (för oss), och så var väl vår spelgrupp i precis rätt form just då för vi hade fruktansvärt roligt med det!

 

[Vimes]

Marsklandet!

 

[Basenanji]

Oh! Jag ser att Vimes är tillbaka och blir glad!

Mer on topic: jag blev ur-glad av Expert-bpxen. Ville göra nya droger, älskade träffområden och Magiskolorna! Mmm...

Sedan kommer jag ju alltid älska Granströms olika bidrag. Förstås. Men det väl alla här?

 

[Henke]

Svavelvinterboxen!

Det mystiskt laddade namnet "Svavelvinter". Den smutsgula lådans färg. Stämningsbilden (med den maskprydde Malek Mangus, Blatifagus, mannen med baskern och horndemonen). Den isolerade polarön. Bröderna Mogger. Junkern Hildur. Spelemannen Moska. Alla härliga komplikationer som kan uppstå kopplat till äventyren. Den monokelprydde Blatifagus. Cruri. Dolken Demens. Drakfällan och dess flödesschema. Demonsvärdet Ebharing, Järntornet. Shagul. Det underliga slutet.

Allvarligt talat så använder jag Kmordahelgedomen som fokuspunkt när jag har svårt att sova. Stycket från boken när Silvia Miranda träder ner i dödsriket är på något underligt sätt så rogivande att jag brukar somna.

 

[P.eLL.e]

Oh! Jag ser att Vimes är tillbaka och blir glad!

Mer on topic: jag blev ur-glad av Expert-bpxen. Ville göra nya droger, älskade träffområden och Magiskolorna! Mmm...

Sedan kommer jag ju alltid älska Granströms olika bidrag. Förstås. Men det väl alla här?

Lustigt nog idag från just honom, han är tillbaka i rollspelens värld iom Gullikssonspelet: http://erik-granstrom.blogspot.se/2017/01/tillbaka-till-rotterna.html?m=1

 

[Mogger]

Ankor.

 

[Grisodlar'n]

Jag har nog inte någon direkt favorit, utan det var mer en rad produkter som släpptes under några magiska år. Det som blev mest lusläst var nog Expertreglerna med alla de nya färdigheterna, stridsreglerna och magiskolorna. Detta tätt följt av Kandra och monsterböckerna. Men jag måste också nämna Döda skogen, Maktens portar och Rösten från forntiden. Äventyren kom att bli mallar för mina egna äventyr.

 

[Minimoni]

Rent nostalgiskt så är det allt före Ereb-Altor och allt med Ereb-Altor som får mig att gå igång. Vi spelade då med DoD 91 reglerna om jag minns rätt, men vi blandade nog lite som vi ville och en del regler förstod jag säkert inte heller när jag började som 14 åring.

Dock är det allt med Chronopia som jag älskar mest! Jag älskar Ereb och Trudvang, men Chronopia med alla sina svagheter är ändock det som jag upplever som bäst än idag. Till skillnad från många så gillar jag alla böcker som tillkom efter grundboken till Chronopia, varenda en av dem. Så Chronopia i all sin prakt är det från DoD som jag förälskat mig mest i.

 

[Robert E. Howard]

Lindskiarner i Ivanhoemodulen. Förbannat märkligt och awesome folkslag.

 

[Leon]

Inga större överraskningar på min topplista:
- svavelvinter
- marsklandet
- Trakorien
- Oraklet fyra ögon
- Kandra