Nekromanti Diskussion om husregler

[Robert Jonsson]

Jag ser den viktigaste agenda definerade gruppen inte är konstuktärer utan den faktiska spelgruppen och att rollspelsprodukter är redskap för att ta fram den spelupplevelse gruppen stävar efter. Att alltså systemet och produkten kan mixas och twekas och misshandlas bort oigenkännerlighet av spelgruppen.

Jag tror det är Krille som brukar säga: "När jag köper ett rollspel vill jag att de ska vara hela, inte trasiga. Om jag behöver husregla, så är de trasiga."

När man köper ett rollspel vill jag att det ska stödja det sätt att spela som det utger sig för (vilket oftast är vad konstruktören har i åtanke). Om inte spelet gör det, är det trasigt. Då måste jag skapa husregler för att reparera det, och då har spelet misslyckas i min mening. Jag håller med andra ord med Mikael här.

Om jag vill ha sönder spelet och göra något annat med det kan man oftast göra det ändå. Det är dock betydligt mer jobb att laga ett ofärdigt eller dåligt fokuserat spel för att passa det den ska göra.

Och man måste inte modifiera ett spel heller för den delen. Man kan helt enkelt köra ett annat rollspel som är ute efter det man vill ha.

 

[w176]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Jag föredrar också fokuserade och kompletta spel som erbjuder en specifisk upplevelese. Men oavsett vad den upplevelsen är kommer man som spelgrupp välja att byta någon liten nyans, skifta temperaturen någon grad och spela spelet som man vill spela det.

Tex, jag ville spelleda Dark Heresy men med toner av mörk gansterkommedie som pulp fiction, snatch, lock stock and two smoking barrels m.m.

Här skulle det om vi helt och hållet slumpat karaktärer inom universat ramar varit svårt att fånga den upplevelse vi var ute efter.

Eller så kanske vi på ett annat sätt skulle fått en gruppsammansättning om vi slumpat som förhåller sig till genren på ett annat sätt än när man gemensamt snackar igenom saker och väljer roller.

Som sagt.

När man letar efter något specifiskt är slumpen inget bra verktyg. Vet man vad man vill ha och detta inte är slump (slump som utmaning, slump som relism, slump som variation, slump som expriment är ju också väldigt specifika agendor) så är slump ett verktyg som ofta driver en bort från den agenda man är sugen på.

 

[solvebring]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Om jag behöver husregla, så är de trasiga."

I det fallet existerar i så fall inte ett enda helt spel i min värld. Det finns ju inte ett rollspel som man inte behöver eller vill ändra något i.

 

[Robert Jonsson]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Du får fråga Krille exakt hur han menade. Men om du frågar mig, så håller jag inte med dig. Alls.

Liksom, visst man kan ägna tid och dagar till att peta och pilla med reglerna. Jag gjorde det själv förr i tiden med Drakar och Demoner. De flesta börjar i den änden - man tycker man behöver lägga till saker för att si eller så ska täckas in.

Ju mer tid vuxenlivet kräver av en, desto mindre tid får man att lägga på sådant mickel. Då blir man mindre kräsen också. Det finns gott om spel idag som vi spelar omoddat i vår spelgrupp, till exempel D&D 4.0 och (new) World of Darkness.

Så nej, jag håller inte alls med dig om vad du skrev i ditt inlägg Sölvebring.

 

[Robert Jonsson]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Tja, i ditt Dark Heresy-exempel så skulle jag just säga att ni köpt ett spel och sen försöker göra något annat med den. Som om man försöker använda salt istället för socker då man bakar en kaka. Klart smaken skär sig, liksom.

Slump kan mycket väl användas för en specifik känsla, lika bra som om man bestämmer själv. Det handlar helt enkelt om skillnaden mellan bra och dåligt designade regler.

Slumpen däremot kanske passar dåligt om man vill ändra den specifika känslan till någonting annat. Men då använder man också spelet till något annat än det var designat för.

 

[Telash]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Vissa föredrar helt enkelt slumpmässigt skapande, andra direkta val.

Så man kan ju som spelmakare ge båda alternativen, så får spelarna/spelledaren själv välja vad de föredrar.

Själv funderar jag på att, till Kontinuums expansion, skapa ett bastardsystem, där man vanligtvis skapar efter slump, men sedan har ett viss antal poäng som man kan utnyttja för att ändra det man inte är nöjd med.
Det skulle ge möjligheten till att slumpa fram en rollperson om man är osäker på vad man vill spela, men med möjligheten att ändra saker som man inte tycker passar.

Visserligen kan man ju alltid ändra vad man vill oavsett vad regelboken säger, men om man ska utgå ifrån det som spelmakare kan man ju lika gärna strunta i att skriva regler överhuvudtaget.

 

[Robert Jonsson]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Vissa föredrar helt enkelt slumpmässigt skapande, andra direkta val.

Absolut. Som jag skrev i min första post, så kan jag njuta av båda - men de kräver lite olika saker för mig som spelare. Vad jag mest ville påpeka var att en specifik setting, inte gör ett slumpmässigt skapande sämre. Båda går lika bra att applicera. Det är inte heller fel att ha två system om man så vill. Jag kommer troligen att ha två olika valmöjligheter i Leviathan också.

 

[solvebring]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Okej, well jag har direkt inget att tillägga om bör nog möjligen inte göra det, för vi är bra många som börjar halka iväg från ursprungsämnet här, vilket inte så bra. Allra minst för Fain.

 

[KamiFisk]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Själv tycker jag att man skall köra statiska system med slump moment.
Men jag tycker att det finns charm i båda systemen.

 

[krank]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Jag tror det är Krille som brukar säga: "När jag köper ett rollspel vill jag att de ska vara hela, inte trasiga. Om jag behöver husregla, så är de trasiga."

Det där tycker jag utgår från en ganska statisk och gammeldags inställning till en text, där det liksom är författarens tolkning som alltid är den bästa och mest korrekta etc. Läsaren av en text är alltid medskapare till textens innebörd. Överfört till rollspel så är spelare och spelledare som läser rollspelsboken medskapare redan i hur de tolkar spelvärld och regler; och de för med sig egna erfarenheter, smaker etc. En del vill alltid spela spel "så som de är skrivna" och skapar en tolkning som de upplever eller tror ligger närmare spelmakarens vision. Andra har andra idéer, och spelet funkar inte perfekt för vad de vill göra out-of-the-box. Där blir det självklart att man på samma sätt som man tolkar delar av spelvärlden på ett annat sätt och lägger till "husvärldsdelar" i form av nya SLP:er, städer eller t.om länder så modifierar man reglerna för att passa den egna smaken och/eller agendan.

Jag tillhör helt klart den senare gruppen; jag betraktar liksom inte rollspelen jag köper såsom varandes samma spel som jag spelar kring bordet; jag spelar ett rollspel, inspirerat av vad det nu är för grundböcker jag läst. På samma sätt som barn, som läst en bok, leker lekar "inspirerade av" denna bok. När jag var liten lekte vi Transformers. Ibland återskapade vi berättelser ur serietidningar eller filmer, ibland hittade vi på helt eget. Det fanns aldrig något tvivel om att det vi lekte var "transformers", men vi förhöll oss ofta tämligen löst till "kanon" och lekte med formen.


Jag vpågar påstå att alla, alltid, "husreglar" de spel man läser bara genom att läsa dem och lägga in egna tolkningar. Jag vågar påstå att det här inte är något negativt eller konstigt utan en automatisk följd av hur en text fungerar.

Ett rollspel "behöver" inte husreglas. Det finns inga inneboende egenskaper i något spel som någonsin släppts som gör att detmåste husreglas. Det är jag som behöver husregla, eftersom spelet inte stödjer det jag vill få ut av spelet.

Man kan helt enkelt köra ett annat rollspel som är ute efter det man vill ha.

Det förutsätter t.ex att det finns såpass många variationer av Kult, regel- och världsmässigt, att man faktiskt kan välja något som fungerar precis så som man vill.

 

[Svarte Faraonen]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Ett rollspel "behöver" inte husreglas. Det finns inga inneboende egenskaper i något spel som någonsin släppts som gör att detmåste husreglas. Det är jag som behöver husregla, eftersom spelet inte stödjer det jag vill få ut av spelet.

Dessutom finns det en charm i själva husreglandet i sig. Att meka med rollspel är som att meka med bilar: vissa gör det enbart när det behövs för att något är trasigt, andra gör det för att det är kul och för att bättra på något man redan gillar.

 

[krank]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Dessutom finns det en charm i själva husreglandet i sig. Att meka med rollspel är som att meka med bilar: vissa gör det enbart när det behövs för att något är trasigt, andra gör det för att det är kul och för att bättra på något man redan gillar.

Exakt. Jag ser också en parallell med datorer här; för vissa är datorn bara ett verktyg som "bara ska funka", och man anpassar sig gärna till ett fungerande arbetsflöde om man upplever att datorn har ett sådant (Apples OSX och iOS t.ex kräver ju ofta normalt sett ett visst arbets- och tankesätt - och ja, jag vet att många inte upplever det som en ansträngning eller anpassning). Andra, som jag själv, vill gärna bygga om och modda så att datorn passar ens eget sätt att tänka och arbeta...

 

[Arfert]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Själv tycker jag att man skall köra statiska system med slump moment.
Men jag tycker att det finns charm i båda systemen.

...ungefär som i SAGA då. Fast där vet jag att en del husreglar bort de små slumpmomenten.

 

[Svarte Faraonen]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Själv tycker jag att man skall köra statiska system med slump moment.
Men jag tycker att det finns charm i båda systemen.

...ungefär som i SAGA då. Fast där vet jag att en del husreglar bort de små slumpmomenten.

Grejen med Sagas slumpmoment är att de i mitt tycke ligger på helt fel ställen: man slumpar rena värdegrejer (hur bra rollpersonen är på ett eller annat), medan sådant som ger färg åt rollen (för- och nackdelar, bakgrund etc) väljs fritt. Jag tycker inte det finns något spännande i slumpandet av rena värden, medan till exempel bakgrundstabeller av Eons typ tillför mycket i ett system. Där kan man få överraskande och underhållande resultat -- det kan man inte få om man bara slår 1T6 för att skriva upp en siffra på rollformuläret.

 

[Man Mountainman]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Du förväxlar två saker här.

Krilles idé är ju att man inte kan försvara ett system som fungerar illa med att "det går att husregla". Ett system som fungerar illa fungerar illa, och husregler är ett sätt att hantera detta, inte ett frikännande av konstruktörens misslyckande. Det är alltså en fråga om på vilka grunder man bedömer spel.

w176, däremot, talar om (inte hur man bedömer system, utan) hur man använder system: Hur man förhåller sig till dem som verktyg i den totala kreativa processen. Där har Krilles tes ingen tillämpning.

 

[w176]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

*kramar*

 

[Arfert]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

tja, kanske det... när Saga (i begynnelsen) var ett rent bygg-system så tenderade rollpersonerna att bli för lika... alla var precis lika bra, och det tycker jag är lite trist.

Men, som sagt en ren smaksak, som den händige lätt kan åtgärda.

 

[solvebring]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Jag tror det är Krille som brukar säga: "När jag köper ett rollspel vill jag att de ska vara hela, inte trasiga. Om jag behöver husregla, så är de trasiga."

Det där tycker jag utgår från en ganska statisk och gammeldags inställning till en text, där det liksom är författarens tolkning som alltid är den bästa och mest korrekta etc. Läsaren av en text är alltid medskapare till textens innebörd. Överfört till rollspel så är spelare och spelledare som läser rollspelsboken medskapare redan i hur de tolkar spelvärld och regler; och de för med sig egna erfarenheter, smaker etc. En del vill alltid spela spel "så som de är skrivna" och skapar en tolkning som de upplever eller tror ligger närmare spelmakarens vision. Andra har andra idéer, och spelet funkar inte perfekt för vad de vill göra out-of-the-box. Där blir det självklart att man på samma sätt som man tolkar delar av spelvärlden på ett annat sätt och lägger till "husvärldsdelar" i form av nya SLP:er, städer eller t.om länder så modifierar man reglerna för att passa den egna smaken och/eller agendan.

Jag tillhör helt klart den senare gruppen; jag betraktar liksom inte rollspelen jag köper såsom varandes samma spel som jag spelar kring bordet; jag spelar ett rollspel, inspirerat av vad det nu är för grundböcker jag läst. På samma sätt som barn, som läst en bok, leker lekar "inspirerade av" denna bok. När jag var liten lekte vi Transformers. Ibland återskapade vi berättelser ur serietidningar eller filmer, ibland hittade vi på helt eget. Det fanns aldrig något tvivel om att det vi lekte var "transformers", men vi förhöll oss ofta tämligen löst till "kanon" och lekte med formen.


Jag vpågar påstå att alla, alltid, "husreglar" de spel man läser bara genom att läsa dem och lägga in egna tolkningar. Jag vågar påstå att det här inte är något negativt eller konstigt utan en automatisk följd av hur en text fungerar.

Ett rollspel "behöver" inte husreglas. Det finns inga inneboende egenskaper i något spel som någonsin släppts som gör att detmåste husreglas. Det är jag som behöver husregla, eftersom spelet inte stödjer det jag vill få ut av spelet.

Man kan helt enkelt köra ett annat rollspel som är ute efter det man vill ha.

Det förutsätter t.ex att det finns såpass många variationer av Kult, regel- och världsmässigt, att man faktiskt kan välja något som fungerar precis så som man vill.

Kort och gott: Förbaskat bra inlägg, krank. Tummen upp!

 

[Robert Jonsson]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Dessutom finns det en charm i själva husreglandet i sig. Att meka med rollspel är som att meka med bilar: vissa gör det enbart när det behövs för att något är trasigt, andra gör det för att det är kul och för att bättra på något man redan gillar.

Givetvis ska man kunna husregla med spelet. Det kommer målgruppen som vill göra det alltid att göra. Det är en skillnad att husregla för man vill tillföra något och husregla för att laga det som är trasigt.

Min poäng var, man ska inte behöva husregla ett spel. Säger det: det här spelet får karaktärerna att kämpa för att inte falla i depression för allt är så jävligt. Ja, då vill jag ha något i spelet som stödjer det. Annars kunde jag lika gärna använda ett annat regelsystem istället.

 

[krank]

Re: Diskussion: Slumpmässiga eller valbara karaktärer?

Jag tycker iofs att huruvida ett spel är "trasigt" eller inte är lite beroende på hur läsaren tolkar texten. Det finns inget universellt sätt att avgöra huruvida ett regelsystem är "trasigt" eller inte.