Nja.Rymdhamster;n151806 said:Är vi tillbaka på det här igen nu alltså?
Nä, det vet jag inte om jag tycker. Detta är ju något av en tangent och bör kanske avslutas då jag är lite osäker på om den har med OP att göra. För egen del var det mer en reflektion kring ett av spelen som började dra en kvinnlig publik (så vitt jag vet och förstått, själv sitter jag inte på någon hård data kring det dock), dvs. Vampire.Rymdhamster;n151806 said:...har vi just glidigt över igen på att män sitter här och resonerar kring hur man ska lösa problemet bäst medan de gladeligen ignorerar vad kvinnor nyligen sagt i ämnet?
Jag kan hålla med om att det är en del av lösningen, men för mig är det inte hela svaret. Det leder nämligen till en helt annan del av problematiken, nämligen hur får vi fler kvinnor att skriva till rollspel?Arfert;n151297 said:Lösningen måste vara att fler rollspel måste göras av kvinnor eller andra som inte är vita, heterosexuella män.
En ensam person kan göra ett rollspel.
Så det behövs fler som gör det. Som inte är vita, heterosexuella män.
Faktum är att det är en ganska vanlig grej att stöta på, tyvärr. Rör man sig utanför Sverige blir det än vanligare. Det var inte många år sedan jag blev hånad för att jag "inte kunde något" här, och då handlade det om en recension av ett rollspel som de flesta inledde sina kommentarer med att säga att de inte hade läst. Wrnu har förändrats rätt kraftigt sedan dess, men tyvärr hänger världen i stort inte med i lika hög grad. Nåväl..113;n151368 said:Det viktiga är väl att man stöttar och ger tips till de kvinnor som vill skapa eget, och så klart att inte hela communityt går ut med en sorts "haha kolla en TJEJ har gjort ett rollspel, lol" mentalitet. Det har jag svårt att se skulle vara fallet längre dock.
Det är en av anledningarna till att jag inte ger mig .Rymdhamster;n151613 said:Och när ni fortsatt posta de här trådarna tillräckligt länge till så kommer jag kanske ha kommit så långt att det är jag som börjar starta dem.
Min högst personliga åsikt är att Vampire och de flesta storytellerrollspelen ägnade sig åt introspektion. "Du är ett monster, grattis. Vad skall du göra åt det?" Att det dessutom var riktigt bra på att förenkla representationen av värden på rollformuläret hjälpte nog också. Och att vampyrer var poppis i och med Anne Rice etc. Underskatta inte kraften i bra user interface. White Wolf är dessutom urskickliga på att göra läsbara rollspel med mängder av storyhooks. Jag har faktiskt aldrig läst någon annan spelserie som har så konsekvent bra och fantasieggande texter. Wraith och Changeling är kanske de som varit lite mer knepiga att få grepp om, men Vampire, och min personliga favorit Trinity, är helt omöjliga för mig att läsa utan att stup i kvarten skriva ner äventyrsideer.cogitare;n151768 said:Så, som andra varit inne på, det måste varit andra mekanismer som gjorde att det spelet lockade snarare än att det var ett spel som gav bra stöd för "relationer". Och nej, jag menar inte att 'spel om relationer' är en 'silver bullet' här utan snarare att det kan vara en aspekt av flera...
Det är där storytellerspelen verkligen excellerar.Arfert;n151876 said:Första steget bör nog handla om "vad gör man", "vem spelar man" och "hur spelar man".
Jo, i stort sett. Men å andra sidan kommer det fram en del bra tankar också. Även det är lite av ett problemområde när det handlar om att göra rollspel som kvinna. Vad skall jag vara intresserad av? Vad är kvinnligt nog? Vad är inte kvinnligt? Jag har till exempel fått kritik för att Nyckelringsrollspelet inte var feministiskt, som att min feminism är en aspekt som tydligt måste lysa igenom i allt jag gör. Nej, det är inte feministiskt, men det är heller inte särskilt rasistiskt eller sexistiskt. Men eftersom jag är 1. kvinna och 2. feminist så blev det för en del ett krav på spelet som jag var tvungen att leva upp till eftersom jag annars var, och jag citerar "en jävla hycklare". På samma sätt jag har blivit ställd till svars för kvinnosynen i till exempel Mad Max-spelet som jag var med och utvecklade. Det är alltså ganska höga krav att leva upp till som spelutvecklare. Nu när jag jobbar på BioWare så antar jag att jag kommer att bli ställd till svars för gayromanser. The fun never stops.Rymdhamster;n151806 said:Tsianphiel, rätt mig gärna om jag har fel har vi just glidigt över igen på att män sitter här och resonerar kring hur man ska lösa problemet bäst medan de gladeligen ignorerar vad kvinnor nyligen sagt i ämnet?
Nä, jag tänker ju främst ur perspektivet Sverige nu, hur det ser ut här osv. Att det finns sjukt mycket att göra i resten av världen säger jag inte emot. Tyvärr. Och det blir nog svårt att göra något åt det härifrån också, men det är väl en start. Vore ju så klart kul om andra länder kunde titta på Sverige och tänka "varför är deras spelkultur mycket mer inkluderande än våran", men vi är nog inte där riktigt än, även om vi ligger bättre till.Tsianphiel;n151971 said:Faktum är att det är en ganska vanlig grej att stöta på, tyvärr. Rör man sig utanför Sverige blir det än vanligare. Det var inte många år sedan jag blev hånad för att jag "inte kunde något" här, och då handlade det om en recension av ett rollspel som de flesta inledde sina kommentarer med att säga att de inte hade läst. Wrnu har förändrats rätt kraftigt sedan dess, men tyvärr hänger världen i stort inte med i lika hög grad. Nåväl.
.
Kan börja med det här:hur får vi fler kvinnor att skriva till rollspel?
Ifall någon inte har sett den, jag antar att du menar denna https://xkcd.com/385/Tsianphiel;n151971 said:En del av problemet med att vara en del av en marginaliserad grupp (alltså en tokenperson) är att det inte sällan blir så att jag får vara representant för en hel grupp. Jag vet inte om ni har sett xkcd-strippen som kondenserar hela problematiken på ett bra sätt? Gör jag fel som kvinna så blir det ett bevis för att alla kvinnor är dåliga på speldesign.
Jag har bara varit på det här forumet i ca fyra år, men jag tror det du söker, i stort sett, finns här idag. Men jag vet dock också att det behövs inte många användare man inte är kompatibel med för att ens lust att vara aktiv försvinner. Då kan det lika gärna handla om personer som vill väl, och man i stort sett delar åsikt med.Med tanke på det klimat som råder på många håll på sociala medier och internet i stort är det som kvinna knepigt att hitta ett sammanhang där jag känner mig hemma och säker nog att ha fel, hur konstigt det än låter. För att kunna utvecklas som designer så måste jag få lov att pröva mig fram och att ha fel. Det är svårt att hitta sådana sammanhang.
Det handlar med andra ord inte bara om att fler tjejer "måste" skriva rollspel. Det handlar också om att vi (som någon nämnde tror jag) måste få kunna göra fel. Och det finns det inte utrymme för i dagsläget. Den enda anledningen till att jag gav ut nyckelringsrollspelet var för att det var ett relativt unikt koncept i utformningen och för att det blev så högt tryck att ge ut det. Om reglerna sög så kunde jag åtminstone vara trygg i att en annan aspekt av det var unik och speciell, och därigenom undvika fällan att "tjejer inte kan..."
Faktum är att det är en ganska vanlig grej att stöta på, tyvärr. Rör man sig utanför Sverige blir det än vanligare. Det var inte många år sedan jag blev hånad för att jag "inte kunde något" här, och då handlade det om en recension av ett rollspel som de flesta inledde sina kommentarer med att säga att de inte hade läst. Wrnu har förändrats rätt kraftigt sedan dess, men tyvärr hänger världen i stort inte med i lika hög grad. Nåväl.
White Wolf bröt helt klart iväg från att presentera information enligt "av teknolognördar, för teknolognördar". Jag har roat mig med att läsa Demon: the Fallen på sistone. Det är nog åtminstone en 60 sidor setting, presenterat i berättarperspektiv. Som teknolognörd är det en rätt stor kulturkrock att läsa WoD. Kanske tur att jag började att läsa Exalted 2 som kör tecknade serier istället...Min högst personliga åsikt är att Vampire och de flesta storytellerrollspelen ägnade sig åt introspektion. "Du är ett monster, grattis. Vad skall du göra åt det?" Att det dessutom var riktigt bra på att förenkla representationen av värden på rollformuläret hjälpte nog också. Och att vampyrer var poppis i och med Anne Rice etc. Underskatta inte kraften i bra user interface. White Wolf är dessutom urskickliga på att göra läsbara rollspel med mängder av storyhooks. Jag har faktiskt aldrig läst någon annan spelserie som har så konsekvent bra och fantasieggande texter. Wraith och Changeling är kanske de som varit lite mer knepiga att få grepp om, men Vampire, och min personliga favorit Trinity, är helt omöjliga för mig att läsa utan att stup i kvarten skriva ner äventyrsideer.
Jag har rätt nyligen fått reda på att det tydligen är flera NRA anhängare som pratar om skådespelare som hycklare, för att de är med i filmer med vapen, fast de är vapenmotståndare (vilket tydligen räcker med att man vill ha någon som helst vapenkontroll för att räknas som). Matt Damon, för att ta ett exempel.Jo, i stort sett. Men å andra sidan kommer det fram en del bra tankar också. Även det är lite av ett problemområde när det handlar om att göra rollspel som kvinna. Vad skall jag vara intresserad av? Vad är kvinnligt nog? Vad är inte kvinnligt? Jag har till exempel fått kritik för att Nyckelringsrollspelet inte var feministiskt, som att min feminism är en aspekt som tydligt måste lysa igenom i allt jag gör. Nej, det är inte feministiskt, men det är heller inte särskilt rasistiskt eller sexistiskt. Men eftersom jag är 1. kvinna och 2. feminist så blev det för en del ett krav på spelet som jag var tvungen att leva upp till eftersom jag annars var, och jag citerar "en jävla hycklare". På samma sätt jag har blivit ställd till svars för kvinnosynen i till exempel Mad Max-spelet som jag var med och utvecklade. Det är alltså ganska höga krav att leva upp till som spelutvecklare. Nu när jag jobbar på BioWare så antar jag att jag kommer att bli ställd till svars för gayromanser. The fun never stops.
Sverige är inte så bra det heller på det området. Även om vi vill vara det och inbillar oss att vi är det. För min del är jag inte särskilt sugen på att bolla spelidéer här, till exempel, för jag är inte säker på om det kommer att bli tumbleweeds i tråden, om det kommer att tas emot bra eller om det blir von oben mansplaining av det hela. Sist jag postade en spelidé var det en mix av von oben och tumbleweed..113;n152004 said:Nä, jag tänker ju främst ur perspektivet Sverige nu, hur det ser ut här osv.
Jag gör ett antagande att du menar "designa" som i layouta?Arfert;n152016 said:Är du tjej och skrivit ett ok rollspel så skicka det till mig på SagaGames. Så designar vi det och ge ut det.
..fast jag har aldrig gillat White Wolfs spel. Tycker inte om deras böcker är nåt vidare, trista och för långa stämningstexter, jobbig layout och allmänt svåröverskådliga. Inte ett smack pedagogiska, men det behöver de inte vara med deras målgrupp. Äventyrskrokar är dock alltid trevligt.
Japp. Länken föll bort när jag satt och klippte och klistrade svar. Tack för att du postade.Lupus Maximus;n152026 said:Ifall någon inte har sett den, jag antar att du menar denna https://xkcd.com/385/
Jag har haft många dåliga erfarenheter på wrnu, det har gjort mig mer än tveksam till att diskutera annat än jämställdhet på forumet. Jag anser inte att det jag söker finns här, men det är min personliga upplevelse, och bör inte färga någon annan.Lupus Maximus;n152026 said:Jag har bara varit på det här forumet i ca fyra år, men jag tror det du söker, i stort sett, finns här idag. Men jag vet dock också att det behövs inte många användare man inte är kompatibel med för att ens lust att vara aktiv försvinner.
Jag vet inte om du förstår hur det är att ständigt bli ifrågasatt på grund av val av hobby (och för min del även val av yrke). Det har varit en konstant i mitt liv sedan jag var tonåring, detta ständiga "du hör inte hemma här". Det är mer än bara "vissa kommer alltid att". Det är ett bakgrundssus som hela tiden gör sig påmint, oavsett vad det handlar om. Det kan vara allt ifrån dudebros till farmödrar som ifrågasätter på grund av att det finns en förutfattad mening om att tjejer inte skall göra spel. Jag är övertygad om att män också blir ifrågasatta, men jag är lika övertygad om att även om de blir ifrågasatta så finns det en färdig mall för dem att identifiera sig med. En helt annan nivå av acceptans inom gruppen.Lupus Maximus;n152026 said:Så, tyvärr, det kommer alltid finns de som inte gillar vad man gör, och vissa av dem kommer att uttrycka sig på ett otrevligt sätt; även om det är "du gör rätt, bara inte tillräckligt rätt." Eller, med tanke på hur många sorters feminism det finns, så även om nyckelringsrollspelet hade "drypt av feminism", så hade det nog ändå blivit kritik, eftersom det för vissa hade varit fel sorts feminism.
Nej du är inte ute och cyklar. Själv föredrar jag separatistiska gemenskaper. Där behöver jag nämligen inte först börja med att försvara mitt val av hobby, mitt kön, mitt val av yrke, min kompetens och mitt engagemang. Jag kan bara prata speldesign. Jag har varit med på ett par sådana ställen. Det är en helt annan grej än på ställen där det rör sig både män och kvinnor. Jag kan slappna av på ett helt annat sätt. Men återigen, som du säger, alla upplevelser är olika. Det jag upplever kan vara helt skilt ifrån vad andra upplever på samma ställe.Lupus Maximus;n152026 said:Så från mitt perspektiv låter det som det primärt handlar om att hitta en plats, grupp, gemenskap, där det går att skapa rollspelsmaterial som människa; och då "uppförd person 1A och 5C" kommer med en massa åsikter finns det möjlighet att ignorera de man inte har energi att möta, och trygghet nog att lyssna efter väsentliga delar när man har energi. Sedan, då olika personer har olika mycket energi, och olika känsliga för andras argument, blir behovet för gemenskapen olika. Har jag tolkat det rätt, eller är jag ute och cyklar?
Tsianphiel;n152027 said:Sverige är inte så bra det heller på det området. Även om vi vill vara det och inbillar oss att vi är det. För min del är jag inte särskilt sugen på att bolla spelidéer här, till exempel, för jag är inte säker på om det kommer att bli tumbleweeds i tråden, om det kommer att tas emot bra eller om det blir von oben mansplaining av det hela. Sist jag postade en spelidé var det en mix av von oben och tumbleweed.
Jag har andra sammanhang där jag kan prata rollspel och spelmekanik (på jobbet till exempel. Yay!) men det är alltid användbart att få feedback från fler ställen. De ställena upplever jag inte finns i dagsläget. Jag erkänner att mina tidigare upplevelser av wrnu har färgat mig i hög grad när det gäller detta, men jag skulle aldrig posta något här som har med spelutveckling att göra. Jämställdhet kan jag diskutera därför att jag vet med mig att jag förmodligen är bättre på det än de flesta här, men när det kommer till spelmekanik vill jag inte behöva kunna allt redan, och då upplever jag att det inte finns så mycket utrymme för mig här. Det är mycket möjligt att jag dömer forumet för hårt när det gäller detta, men det är så jag känner.
Kvinnor och män behandlas de facto olika på internet. Det finns en mängd undersökningar som pekar på det. Män bli attackerade på grund av sina åsikter. Kvinnor blir attackerade i egenskap av att de är kvinnor. Här är en bra artikel på ämnet. Nu menar jag inte att det nödvändigtvis har genomslag här på wrnu, men det är ändå något att hålla i åtanke..113;n152033 said:Jo, det förstår jag, jag har vänner som jag diskuterar det mesta som gäller mitt eget system med av flera olika anledningar, men om jag säger något här så har jag rent allmänt grundtanken att: Det är internet. Det tror jag inte främst påverkas av vilket kön man har här, även om det säkert påverkar här också, men rent allmänt så på internet så är det alltid risk att någon tycker man är en idiot + finner det nödvändigt att påpeka det för en.
Jag vill lägga till att det långtifrån handlar om enbart beteenden på internet - vilket kanske iofs inte är någon överraskning - och att det finns en lång rad subtila sätt, på vilket beteenden skiljer sig åt. Det gäller framför allt i sådana situationer som på något vis handlar om "makt". (Och jag sätter det inom citationstecken, eftersom jag märkt att många tenderar att inte uppfatta begreppet så brett som det används. "Makt" är en slags social relation, den förekommer överallt. Deal with it...)Tsianphiel;n152079 said:Kvinnor och män behandlas de facto olika på internet. (...) Män bli attackerade på grund av sina åsikter. Kvinnor blir attackerade i egenskap av att de är kvinnor.
Tsianphiel;n152079 said:Kvinnor och män behandlas de facto olika på internet. Det finns en mängd undersökningar som pekar på det. Män bli attackerade på grund av sina åsikter. Kvinnor blir attackerade i egenskap av att de är kvinnor. Här är en bra artikel på ämnet. Nu menar jag inte att det nödvändigtvis har genomslag här på wrnu, men det är ändå något att hålla i åtanke.
Tråkigt att höra.Tsianphiel;n152029 said:Jag har haft många dåliga erfarenheter på wrnu, det har gjort mig mer än tveksam till att diskutera annat än jämställdhet på forumet. Jag anser inte att det jag söker finns här, men det är min personliga upplevelse, och bör inte färga någon annan.
Jag vet inte om du förstår hur det är att ständigt bli ifrågasatt på grund av val av hobby (och för min del även val av yrke). Det har varit en konstant i mitt liv sedan jag var tonåring, detta ständiga "du hör inte hemma här". Det är mer än bara "vissa kommer alltid att". Det är ett bakgrundssus som hela tiden gör sig påmint, oavsett vad det handlar om. Det kan vara allt ifrån dudebros till farmödrar som ifrågasätter på grund av att det finns en förutfattad mening om att tjejer inte skall göra spel. Jag är övertygad om att män också blir ifrågasatta, men jag är lika övertygad om att även om de blir ifrågasatta så finns det en färdig mall för dem att identifiera sig med. En helt annan nivå av acceptans inom gruppen.
Jag har en hel del egna erfarenheter, men jag är själv också rätt hårdhudad. Jag har också sett en hel del sådana processer som utomstående. Det är varför jag tidigare i tråden nämnde att även om det bara är några få, så kan det vara ett obönhörligt hamrande i andra änden. Jag vet inte om de är få, men jag har uppfattningen om att de är få (samt förhoppningen). Men de är fortfarande fler än vad jag uppfattat att aktiva kvinnliga spelskapare är.Nej du är inte ute och cyklar. Själv föredrar jag separatistiska gemenskaper. Där behöver jag nämligen inte först börja med att försvara mitt val av hobby, mitt kön, mitt val av yrke, min kompetens och mitt engagemang. Jag kan bara prata speldesign. Jag har varit med på ett par sådana ställen. Det är en helt annan grej än på ställen där det rör sig både män och kvinnor. Jag kan slappna av på ett helt annat sätt. Men återigen, som du säger, alla upplevelser är olika. Det jag upplever kan vara helt skilt ifrån vad andra upplever på samma ställe.
För min del är det inte stötande. Men om jag är hyfsat ny på ett forum, och det är mer regel än undantag, så kommer jag att anta att medlemmarna där är intresserade av andra saker än det jag vill ta upp, och röra mig vidare.cogitare;n152502 said:EDIT: Är det stötande för folk att inte få svar/poster i sina trådar? Alltså, självklart vill man ju få respons, det var ju därför man postade. Men att se det som någon sorts medveten handling gentemot en själv är väl snudd på att be om bekymmer (oavsett vem man är). Eller är det bara jag som är ovanligt tolerant mot att inte få svar eller poster i skapade trådar?
Arfert;n151297 said:Ja, det är ett problem.
Lösningen måste vara att fler rollspel måste göras av kvinnor eller andra som inte är vita, heterosexuella män.
Det är det är det enda som är en framkomlig väg. Vita, heterosexuella män kan iofs kanske skriva rollspel som handlar om andra grupper, precis som en vit, heterosexuell man kan skriva en roman i jag-form med en kvinna i huvudrollen. Frågan är bara om det är den bästa vägen för att fler ska känna sig inkluderande.
Rollspel är inte som att göra ett Playstation-spel eller en långfilm.
En ensam person kan göra ett rollspel.
Så det behövs fler som gör det. Som inte är vita, heterosexuella män.