Introrant, hoppa över om du inte orkar läsa:
Det finns en del grejer det kan vara bra att veta om mig: Jag gillar definitioner, attgöralistor, mätare som går uppåt och säger ding när de är klara - och det tar ett tag för grejer att tränga in. Det senare är en grej många stört sig på; att jag argumenterar för A ena månaden, och får massor av mothugg men inte ger mig, och andra månaden har jag plötsligt bytt åsikt. Men så funkar det för mig. Diskussioner är platser där man prövar sina hypoteser och får in ny data, och när det nya sjunkit in kan det få bli en del av ens samling memplex, om man inte hade tillräckligt många argument mot. Lite som undertryckta memplex i Evolutionens Barn, men på en mer hanterlig nivå.
För ett tag sen skrev Genesis en del hyfsat clever grejer om djupimmersionism och immersionism. Det tog en stund för mig att greppa det, och jag är fortfarande skeptisk till att det inte skulle finnas någon poäng i att skilja på "inlevelse-i-X" respektive "inlevelse-i-Y" eftersom det bevisligen finns de av oss som under olika omständigheter föredrar det ena före det andra.
Det jag däremot kommit på är att djupimmersionism är ett skitdåligt namn på vad jag gillar, eftersom det blir en för bred term. Man kan känna precis lika djup immersionism i problemlösningen, i plotten, i dramat, i spelmekaniken, eller vad man nu lever sig in i.
Därtemot är Djupimmersionism, åtminstone här på forumet (och här och var internationellt också, tydligen, där "deep immersionism" dynts en eller ett par gånger i liknande sammanhang), ganska etablerat.
Så vad göra? Hitta på en ny term för just den typ av djup immersion som betyder total-inlevelse-i-karaktären eller hålla kvar vid den som finns?
Ord är viktiga, för utan gemensamma definitioner, om än aldrig så lösa, blir det svårt att kommunicera.
Det finns en del grejer det kan vara bra att veta om mig: Jag gillar definitioner, attgöralistor, mätare som går uppåt och säger ding när de är klara - och det tar ett tag för grejer att tränga in. Det senare är en grej många stört sig på; att jag argumenterar för A ena månaden, och får massor av mothugg men inte ger mig, och andra månaden har jag plötsligt bytt åsikt. Men så funkar det för mig. Diskussioner är platser där man prövar sina hypoteser och får in ny data, och när det nya sjunkit in kan det få bli en del av ens samling memplex, om man inte hade tillräckligt många argument mot. Lite som undertryckta memplex i Evolutionens Barn, men på en mer hanterlig nivå.
För ett tag sen skrev Genesis en del hyfsat clever grejer om djupimmersionism och immersionism. Det tog en stund för mig att greppa det, och jag är fortfarande skeptisk till att det inte skulle finnas någon poäng i att skilja på "inlevelse-i-X" respektive "inlevelse-i-Y" eftersom det bevisligen finns de av oss som under olika omständigheter föredrar det ena före det andra.
Det jag däremot kommit på är att djupimmersionism är ett skitdåligt namn på vad jag gillar, eftersom det blir en för bred term. Man kan känna precis lika djup immersionism i problemlösningen, i plotten, i dramat, i spelmekaniken, eller vad man nu lever sig in i.
Därtemot är Djupimmersionism, åtminstone här på forumet (och här och var internationellt också, tydligen, där "deep immersionism" dynts en eller ett par gånger i liknande sammanhang), ganska etablerat.
Så vad göra? Hitta på en ny term för just den typ av djup immersion som betyder total-inlevelse-i-karaktären eller hålla kvar vid den som finns?
Ord är viktiga, för utan gemensamma definitioner, om än aldrig så lösa, blir det svårt att kommunicera.