När jag läser lite om Dod jag har aldrig spelat Dod men ska börja snart ska bara fixa böckerna. Så känner jag en mer levande känsla och bilderna gör ju det hela inte sämre. Asså jag tycker Dod verkar mer magiskt än Eon. Eon känns torrt gämfört med Dod och inte alls så levande och spännande. Är det nån som håller med mig? Jag kanske har helt fel eller?
Nekromanti Dod och eon..
- Thread starter Bastjeman
- Start date
mycket svår fråga eftersom det inte finns nån egentlig värld till senaste Dod förutom en karta och ett namn. således blir det väldigt spelledarstyrt på gott och ont. Mundana är välbeskrivet och utvecklat och mer historiskt korrekt, eller vad man ska kalla det, än Trudvang. Sen har det lagts ner ofantligt mycket mer tid och kraft på Mundana, två världsböcker och ett antal landsböcker och en dynamisk och mångskiftande spelvärld.
Så jag skulle nog vilja säga tvärtom - Trudvang är torrare än Mundana som det ser ut nu, även om Mundana är mer jordnära och inte fyllt med monster och andra storslagenheter som Trudvang.
PS. jag gillar Trudvang mer än Mundana ändå, för det är mitt Trudvang och inte Riotminds'. Att göra ett eget Mundana är nog lite värre. Dessutom är det bra mycket bekvämare att följa Neogames version.
Så jag skulle nog vilja säga tvärtom - Trudvang är torrare än Mundana som det ser ut nu, även om Mundana är mer jordnära och inte fyllt med monster och andra storslagenheter som Trudvang.
PS. jag gillar Trudvang mer än Mundana ändå, för det är mitt Trudvang och inte Riotminds'. Att göra ett eget Mundana är nog lite värre. Dessutom är det bra mycket bekvämare att följa Neogames version.
Duddmannen
Hero
Inte fel men...
Ett rollspel kan inte ge någonting om inte spelledare och spelare gör något. Min åsikt är att vilket spel som helst kan användas till att skapa en levande och magisk känsla om man jobbar lite på det.
Eon har den stora fördelen att det finns massor av material, uppslag och förslag redan nu. Man kan plocka lite allt möjligt och spela i den del av Mundana som man bäst tycker passar det man vill uppnå.
DoD har fördelen av att inte vara ett Ob-system, det vill säga att det finns en gräns för hur högt resultat man kan få på exempelvis färdighetsslag. Det gör det lite lättare att anpassa motståndare till rollpersonerna.
Pröva DoD, men tro inte att spelet automatiskt ger "känsla", det sitter nämligen i de man spelar med.
/Duddmannen
Ett rollspel kan inte ge någonting om inte spelledare och spelare gör något. Min åsikt är att vilket spel som helst kan användas till att skapa en levande och magisk känsla om man jobbar lite på det.
Eon har den stora fördelen att det finns massor av material, uppslag och förslag redan nu. Man kan plocka lite allt möjligt och spela i den del av Mundana som man bäst tycker passar det man vill uppnå.
DoD har fördelen av att inte vara ett Ob-system, det vill säga att det finns en gräns för hur högt resultat man kan få på exempelvis färdighetsslag. Det gör det lite lättare att anpassa motståndare till rollpersonerna.
Pröva DoD, men tro inte att spelet automatiskt ger "känsla", det sitter nämligen i de man spelar med.
/Duddmannen
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
Jag skulle säga att Eon är torrare än DoD6, allt finns redan beskrivet och allt har en vetenskaplig naturlig förklaring.
I DoD6 är saker lite mer mystiska och oförklarade.
Det stora utbudet av böcker till Eon är dock en fördel i det att det är lätt att hålla sig till den officiella linjen. Till DoD6 så vägrar de släppa en världsbok, så när jag såg det så skrev jag min egen värld, med följd att jag inte kan använda några färdiga äventyr eller annat utgivet kampanjmaterial utan att starta ny kampanj, eller göra stora ingrepp i min spelvärld.
I DoD6 är saker lite mer mystiska och oförklarade.
Det stora utbudet av böcker till Eon är dock en fördel i det att det är lätt att hålla sig till den officiella linjen. Till DoD6 så vägrar de släppa en världsbok, så när jag såg det så skrev jag min egen värld, med följd att jag inte kan använda några färdiga äventyr eller annat utgivet kampanjmaterial utan att starta ny kampanj, eller göra stora ingrepp i min spelvärld.
definieringsfråga på torr, men du har rätt, och det var lite det jag syftade på också. Eons 'orcher' har ett eget samhälle, en egen ö osv medans Dod's 'orcher' bor i skogen och spelar trummor. mer vet ju ändå inte gemene man. det är stämning, minsann.
själv har jag låtit bli att skriva en egen värld, utan har den ganska klar i huvet istället. lättare att anpassa, inte särskilt rigid och definitivt den bästa världen, både för mig och mina spelare.
själv har jag låtit bli att skriva en egen värld, utan har den ganska klar i huvet istället. lättare att anpassa, inte särskilt rigid och definitivt den bästa världen, både för mig och mina spelare.
Ymir
Liten kantbaron
Re: DoD och Eon...
Själv älskar jag Eon och avskyr närmast DoD6, men det känns ganska onödigt att gå in för att berömma endera produkten och basha den andra. Jag berättar istället vad jag tycker är bra med Eon.
Eon har en stor, komplex och flexibel och mycket väl underbyggd värld, som ger närmast oändliga kampanjuppslag och uppmuntrar i stort sett alla spelstilar. I grunden fantasy på en ganska låg nivå, med konsekvens och trovärdighet som ledstjärnor. Ett mycket bra och flexibelt regelsystem med en realistisk känsla, som mycket väl levandegör rollpersonen. Inspirerande och roligt karaktärsskaparsystem, dessutom - Man kan slå fram en rollperson från scratch om inspiration tryter, eller bara ge kött på benen åt de befintliga. I grunden är det dock världen som är Eons styrka - den lever och rör på sig på ett helt annat sätt än Trudvang.
DoD6-fansen brukar hävda att Eons värld är så välbeskriven att man stryps som spelledare, och att regelsystemet är krångligt, dåligt och att OB-system suger. DoD6, däremot, har stämning i överflöd, en udda och mysig kampanjvärld, välskrivna moduler, glassig layout och ett bra och snabbt regelsystem.
(Just detta är genomgående - DoD6-fansen betonar stämning i världen och snabbt regelsystem, Eon-fansen betonar en detaljerad spelvärld med en massa trådar att spinna vidare på, och ett trovärdigt stridssystem).
Personligen tycker jag att stämning är något som den enskilda spelledaren bör skapa, och vill ha regelsystem med en realistisk känsla. Jag föredrar detaljerat beskrivna 'dockskåpsvärldar' att själv spinna vidare på framför löst beskrivna diton, och är allergisk mot glassig layout, levlar, stridskapacitet och det sätt på vilket Riotminds rippat saker från vårt nordiska arv och mixat ihop det till en bisarr kompott som enbart är en hinna över den vanliga standard-fantasy-soppan. Eon, däremot, är vanlig standardfantasy, men gör något riktigt bra av det i gengäld. Och därför föredrar jag Eon.
- Ymir, kunde inte riktigt hålla sig från DoD6-bashing ändå. Hav överseende.
Själv älskar jag Eon och avskyr närmast DoD6, men det känns ganska onödigt att gå in för att berömma endera produkten och basha den andra. Jag berättar istället vad jag tycker är bra med Eon.
Eon har en stor, komplex och flexibel och mycket väl underbyggd värld, som ger närmast oändliga kampanjuppslag och uppmuntrar i stort sett alla spelstilar. I grunden fantasy på en ganska låg nivå, med konsekvens och trovärdighet som ledstjärnor. Ett mycket bra och flexibelt regelsystem med en realistisk känsla, som mycket väl levandegör rollpersonen. Inspirerande och roligt karaktärsskaparsystem, dessutom - Man kan slå fram en rollperson från scratch om inspiration tryter, eller bara ge kött på benen åt de befintliga. I grunden är det dock världen som är Eons styrka - den lever och rör på sig på ett helt annat sätt än Trudvang.
DoD6-fansen brukar hävda att Eons värld är så välbeskriven att man stryps som spelledare, och att regelsystemet är krångligt, dåligt och att OB-system suger. DoD6, däremot, har stämning i överflöd, en udda och mysig kampanjvärld, välskrivna moduler, glassig layout och ett bra och snabbt regelsystem.
(Just detta är genomgående - DoD6-fansen betonar stämning i världen och snabbt regelsystem, Eon-fansen betonar en detaljerad spelvärld med en massa trådar att spinna vidare på, och ett trovärdigt stridssystem).
Personligen tycker jag att stämning är något som den enskilda spelledaren bör skapa, och vill ha regelsystem med en realistisk känsla. Jag föredrar detaljerat beskrivna 'dockskåpsvärldar' att själv spinna vidare på framför löst beskrivna diton, och är allergisk mot glassig layout, levlar, stridskapacitet och det sätt på vilket Riotminds rippat saker från vårt nordiska arv och mixat ihop det till en bisarr kompott som enbart är en hinna över den vanliga standard-fantasy-soppan. Eon, däremot, är vanlig standardfantasy, men gör något riktigt bra av det i gengäld. Och därför föredrar jag Eon.
- Ymir, kunde inte riktigt hålla sig från DoD6-bashing ändå. Hav överseende.
wilper
Gubevars en rätt produktiv människa.
Egen värld till DoD6
Mmm, "skrivit" kanske var lite väl starkt, har den i huvudet, och de delar som har något djup i utvecklingen är de som rollpersonerna har stött på unde spelandet.
Mmm, "skrivit" kanske var lite väl starkt, har den i huvudet, och de delar som har något djup i utvecklingen är de som rollpersonerna har stött på unde spelandet.
Re: DoD och Eon...
I grunden är det dock världen som är Eons styrka - den lever och rör på sig på ett helt annat sätt än Trudvang.
Jag skulle vilja påstå att en spelvärld får liv när man spelar i den, inte av en strid ström av metaplottiga moduler.
Jag trodde f.ö. du skulle vara mer skeptisk till att Eon "lever och rör på sig" med tanke på vad du tycker om de riktningar den rört på sig åt den senaste tiden (mörkret).
I grunden är det dock världen som är Eons styrka - den lever och rör på sig på ett helt annat sätt än Trudvang.
Jag skulle vilja påstå att en spelvärld får liv när man spelar i den, inte av en strid ström av metaplottiga moduler.
Jag trodde f.ö. du skulle vara mer skeptisk till att Eon "lever och rör på sig" med tanke på vad du tycker om de riktningar den rört på sig åt den senaste tiden (mörkret).
Nightowl
Champion
Re: DoD och Eon...
Om sedan Mundana verkligen ÄR en mer dynamisk värld än Trudvang p.g.a. sin världsbeskrivning låter jag vara fullständigt osagt. Jag kan för lite om spelen för att uttala mig, poängen var bara att din kommentar är lite irrelevant i sammanhanget.
Erik
Möjligt. Men nu tror jag att om man inte skall betrakta om ett spel är 'bra' när Vindhand spelar det, utan om det kan blir bra när andra spelar det också, så måste man se på sådant som t.ex. inbyggda plotter eller rörelser i spelvärlden. Sådant kan stimulera till att världen rör på sig.
Om sedan Mundana verkligen ÄR en mer dynamisk värld än Trudvang p.g.a. sin världsbeskrivning låter jag vara fullständigt osagt. Jag kan för lite om spelen för att uttala mig, poängen var bara att din kommentar är lite irrelevant i sammanhanget.
Erik
King Kromm
Hero
Jag antar att du pratar om det senaste drakar och demoner, men jo, du har rätt där, även om Drakar och Demoner har genomgått en mega storförändring(till det bättre eller sämre för andra avgöra) så har banne mig grabbarna på riotminds gjort ett jäkla bra jobb med de böcker jag hunnit titta i och stämmningen även där e ju på top, levande och mystiskt e träffande ord, men i sagoform! Och jämför man med eon så.. tja, även om jag nog nästan hellre spelar eon så känns endå böckerna som fakta böcker om man jämför...
Re: DoD och Eon...
Möjligt. Men nu tror jag att om man inte skall betrakta om ett spel är 'bra' när Vindhand spelar det, utan om det kan blir bra när andra spelar det också,
Du läser in en massa konstigt i min kommentar. Jag sade inte ett ljud om mitt eget spel eller ens om 'bra'.
så måste man se på sådant som t.ex. inbyggda plotter eller rörelser i spelvärlden. Sådant kan stimulera till att världen rör på sig.
Ah, men det är just pudelns kärna. Jag är på intet sätt övertygad om att metaplottiga grunkor stimulerar särskilt till en levande spelvärld där det spelar någon roll: vid spelbordet. Jag kan t.o.m. tänka mig att det är direkt hämmande eftersom det gör folk försiktigare med att hitta på eget i rädsla att avvika för mycket från den "riktiga" officiella linjen och inte ha någon nytta av de kommande supplementen.
Det som gör metaplotten lockande för spelproducenten är nog snarare att den stimulerar till en levande inköpsvana för nya moduler kryddade med metaplot. Som en "samla hela Snobben"-happy-meal ungefär.
Eftersom det är spelgruppen som gör spelvärlden levande (och för att vara extra tydlig här talar jag om spelgrupper generellt snarare än bara min egen) så är det ganska svårt att säga att en värld är mer 'levande' än en annan.
Möjligt. Men nu tror jag att om man inte skall betrakta om ett spel är 'bra' när Vindhand spelar det, utan om det kan blir bra när andra spelar det också,
Du läser in en massa konstigt i min kommentar. Jag sade inte ett ljud om mitt eget spel eller ens om 'bra'.
så måste man se på sådant som t.ex. inbyggda plotter eller rörelser i spelvärlden. Sådant kan stimulera till att världen rör på sig.
Ah, men det är just pudelns kärna. Jag är på intet sätt övertygad om att metaplottiga grunkor stimulerar särskilt till en levande spelvärld där det spelar någon roll: vid spelbordet. Jag kan t.o.m. tänka mig att det är direkt hämmande eftersom det gör folk försiktigare med att hitta på eget i rädsla att avvika för mycket från den "riktiga" officiella linjen och inte ha någon nytta av de kommande supplementen.
Det som gör metaplotten lockande för spelproducenten är nog snarare att den stimulerar till en levande inköpsvana för nya moduler kryddade med metaplot. Som en "samla hela Snobben"-happy-meal ungefär.
Eftersom det är spelgruppen som gör spelvärlden levande (och för att vara extra tydlig här talar jag om spelgrupper generellt snarare än bara min egen) så är det ganska svårt att säga att en värld är mer 'levande' än en annan.
Ymir
Liten kantbaron
Re: Lek är roligare med Lego
Jag, och många med mig, leker hellre med leksaker än med pinnar. På samma sätt är välbeskrivna, detaljerade kampanjvärldar både roligare och mer stimulerande att leka med än mer innehållsfattiga diton. Jag vill bli inspirerad när jag läser en modul, jag vill få massvis av nytt stoff att väva intressanta idéer, intriger och kampanjer på. Det får jag av Eon, men inte av DoD6, så valet är alltför enkelt för mig.
- Ymir, förklarar
Jag, och många med mig, leker hellre med leksaker än med pinnar. På samma sätt är välbeskrivna, detaljerade kampanjvärldar både roligare och mer stimulerande att leka med än mer innehållsfattiga diton. Jag vill bli inspirerad när jag läser en modul, jag vill få massvis av nytt stoff att väva intressanta idéer, intriger och kampanjer på. Det får jag av Eon, men inte av DoD6, så valet är alltför enkelt för mig.
- Ymir, förklarar
Black Dwarf
Hero
Re: Lek är roligare med Lego
)
Är det så svårt att förstå att det finns vissa som gillar en sak och vissa som gillar något annat, utan att behöva försöka slå in sin egen åsikt med våld, när alla i diskussionen ändå har satt upp meterhöga skyddsvallar mot allt sånt som har att göra med det andra spelet.
Precis som Vindhand sade så är det spelgruppen som avgör vad som funkar bäst. Om DoD6 funkar i en spelgrupp, kan det vara omöjligt att spela det i en annan. Samma sak med Eon. Det är det spel som gör spelgruppen mest dynamiskt (och där räknar jag även in spelledaren) som är bäst. Och vilket spel -det- är skiljer sig markant, så istället för att våldsföra er på andras favoritspel, kan ni försöka hålla en diskussion som vi -inte- sett på forumet förut. Nämligen en saklig diskussion vad gäller DoD och Eon.
/BD, gillar känslan i DoD, trots att den råkar va rippad från vårt nordiska arv och därtill tvenne gånger våldtagen - minst.
Nu pratar du väl ändå hästgrunka. Att göra en personlig åsikt till allmängiltig är väl ändå att tro för mycket om sig själv (inget illa ment, dock
)Är det så svårt att förstå att det finns vissa som gillar en sak och vissa som gillar något annat, utan att behöva försöka slå in sin egen åsikt med våld, när alla i diskussionen ändå har satt upp meterhöga skyddsvallar mot allt sånt som har att göra med det andra spelet.
Precis som Vindhand sade så är det spelgruppen som avgör vad som funkar bäst. Om DoD6 funkar i en spelgrupp, kan det vara omöjligt att spela det i en annan. Samma sak med Eon. Det är det spel som gör spelgruppen mest dynamiskt (och där räknar jag även in spelledaren) som är bäst. Och vilket spel -det- är skiljer sig markant, så istället för att våldsföra er på andras favoritspel, kan ni försöka hålla en diskussion som vi -inte- sett på forumet förut. Nämligen en saklig diskussion vad gäller DoD och Eon.
/BD, gillar känslan i DoD, trots att den råkar va rippad från vårt nordiska arv och därtill tvenne gånger våldtagen - minst.
Re: Lek är roligare med Lego
Jag, och många med mig, leker hellre med leksaker än med pinnar.
Tja, vissa kan rädda princessan med en trubbig träbit, andra behöver ett Riddarsvärd (tm) i äkta plast från happyMeal-boxen. Det är svårt att påstå generellt att plasten är mer stimulerande till lek än pinnen...
På samma sätt är välbeskrivna, detaljerade kampanjvärldar både roligare och mer stimulerande att leka med än mer innehållsfattiga diton.
... tycker du...
Där du ser tomrum och statiskhet ser andra frihet och en utgångspunkt.
Jag, och många med mig, leker hellre med leksaker än med pinnar.
Tja, vissa kan rädda princessan med en trubbig träbit, andra behöver ett Riddarsvärd (tm) i äkta plast från happyMeal-boxen. Det är svårt att påstå generellt att plasten är mer stimulerande till lek än pinnen...
På samma sätt är välbeskrivna, detaljerade kampanjvärldar både roligare och mer stimulerande att leka med än mer innehållsfattiga diton.
... tycker du...
Där du ser tomrum och statiskhet ser andra frihet och en utgångspunkt.