NYHET Dokumentären "Mot Andra Världar", om det svenska rollspelsundret, på SVT Play 6 september

[Henke]

Frågan är om de gjorde det. Eller om de åt upp kakan och lämnade ett ganska tomt bord efter sig som det tog tid för hobbyn att återhämta sig ifrån?

Med tanke på hur övriga världen dominerades av DnD vid den tiden så finns det bara ett alternativt scenario där Sverige slukats av samma DnD-våg som alla andra, vilket inneburit mer av strid, grottkräl och detaljfokuserade regler.

 

[Gabrielle de Bourg]

Frågan är om de gjorde det. Eller om de åt upp kakan och lämnade ett ganska tomt bord efter sig som det tog tid för hobbyn att återhämta sig ifrån?

Säg vad en vill om Malmberg, men en sak kunde han: marknadsföring. Att han lyckades få in rollspel i leksaksaffärerna och gjorde dem till något kommersiellt, samtidigt som han vågade ge rätt många nya en chans att skriva. Ska jag killgissa tror jag att utan en sådan kommersiell aktör hade vi nog inte ens haft en "guldålder" eller "rollspelsunder" att prata om, utan då hade det nog varit mer nischat. Rent krasst vågar jag också säga att utan dem hade vi nog inte haft samma tanke på en rollspelsindustri som vi har idag.

Eller haft spelen som fick många av de som gör spel idag att börja spela…

 

[Bifur]

Ibland tycker jag Kult får galet mycket uppmärksamhet! För mig var det bara en parentes. Så här i efterhand kan jag undra om Äventyrsspel genom att fokusera på det mer vuxna Kult helt enkelt glömde att fokusera på återväxten, bland unga.

Det har alltid varit min privata spaning, eftersom Kult alienerade mig trots att jag var målgruppen när det kom (14 år) - fast i ärlighetens namn har jag svårt att hitta några objektiva indikationer för det, tvärtom framstår spelet fortfarande som väldigt nyskapande. Hur som, antagligen hade det blivit som det blev ändå, men i min värld hade Äventyrsspel nog haft bättre förutsättningar om de gjort andra strategiska val åren 1991-95.

Angående Eon: Jag kan inget om det så vi kan lämna kvalité därhän. Däremot, ur ett perspektiv av de senaste 5 åren kan jag dock se att Eons ganska långsamma utgivning inte gynnar uppmärksamheten, och inte heller det faktum att det verkar vara byggt för karaktärsdrivet spel (d.v.s. i stort utan officiella äventyrsmoduler - inget fel i det så klart men jag tänker att spel med mer delat innehåll också genererar mer synligt engemang).

För övrigt om både återväxten och Äventyrsspel så har jag precis lett sex 11-åringar genom deras första pass av DoD1987. Hobbyn lever! Och för att understryka det @gabrielledebourg skrev så tror jag att jag vid mina senaste tre besök i en spelbutik träffat på folk vid rollspelshyllan som varit helt nya och letat efter sitt första spel, både barn och vuxna.

 

[Skarpskytten]

Däremot har det väl genomgående varit så att man inte kan föra fram någon kritik mot spelet utan att någon dyker upp och vill berätta hur realistiskt och fantastiskt och nyskapande Eon i själva verket är och att alla som inte har det som sitt favoritspel bara inte är tillräckligt smarta eller har tillräckligt förfinad smak. Inte fattar grejen. Och den sortens uppblåsthet sticker såklart lite i ögonen ibland.

Det känns som att det är ganska få andra svenska rollspel som har riktigt den sortens försvarare.

Jo, jag har ju själv sagt en gång att Eon inte är ett rollspel, det är en kult. Så jag känner igen fenomenet, även om jag gissar att det var mer uttalat på den gamla onda tiden här, när folk grälade på riktigt.

Ett snällare sätt att formulera det på är att säga ett Eon har rollspelsveriges mest lojala fanbase. Det är i alla fall min känsla.

 

[zo0ok]

Säg vad en vill om Malmberg, men en sak kunde han: marknadsföring.

Med tanke på hur övriga världen dominerades av DnD vid den tiden så finns det bara ett alternativt scenario där Sverige slukats av samma DnD-våg som alla andra, vilket inneburit mer av strid, grottkräl och detaljfokuserade regler.

Allt som hände Äventyrsspel var ju inte förutbestämt. Jag tror att de hade kunnat spela sina kort både så att de själva överlevt, och så att rollspelssverige varit mindre polariserat - och döende - när de försvann. Så det finns fler alternativ än två möjliga resultat.

DnD Strid: Framför allt äldre versioner av DnD handlar mer om utforskning än strid
DnD Grottkräl: Om man läser Dragon Magazine från sent 70-tal och tidigt 80-tal så har DnD redan till stor del lagt spelet utanför grottorna
DnD Detaljfokus: DoD har olika färdigheter för Köpslå,Övertala,Bluffa, olika tre färdigheter för Upptäcka Fara,Lyssna och Finna Dolda Ting, och olika färdigheter för varje vapen. Ingenstans i DnD finner man sådant detaljfokus. Eller?

Jag påstår att denna bilden av DnD till stor del odlades av Äventyrsspel, genom Sinkadus, och genom dess fans som gärna ville se sig som lite bättre.

 

[Ymir]

Inte helt OT, men den kritik jag sett/hört om Eon är väl i stort sett:

• Man tycker spelvärlden är tråkig.
• Man tycker regelsystemet är för krångligt.

Jag vet inte om jag tycker att jag sett speciellt mycket "hat" eller "mobbing" mot spelet genom åren, däremot. Men det kan säkert uppfattas så om Eon är ens favvospel och många tycker illa om det.

Jag tänker tex på God45s tråd där han dissade Eon, och fick en entusiastisk hyllningskör med sig. Hade jag gjort något liknande om ett av Fria Ligans eller Åskfågelns spel hade jag fått höra att jag var ett drygt svin, och förmodligen rentav fått tråden stängd av moderatorerna.

Det är alltså en enorm skillnad i takhöjden för Eon-dissnningar jämfört med att håna andra svenska rollspel som fortfarande publiceras.

 

[Ymir]

Jo, jag har ju själv sagt en gång att Eon inte är ett rollspel, det är en kult. Så jag känner igen fenomenet, även om jag gissar att det var mer uttalat på den gamla onda tiden här, när folk grälade på riktigt.

Ett snällare sätt att formulera det på är att säga ett Eon har rollspelsveriges mest lojala fanbase. Det är i alla fall min känsla.

Det blir så när alla andra hatar en (◕ᴗ◕✿)

 

[Vimes]

Jag tänker tex på God45s tråd där han dissade Eon, och fick en entusiastisk hyllningskör med sig. Hade jag gjort något liknande om ett av Fria Ligans eller Åskfågelns spel hade jag fått höra att jag var ett drygt svin, och förmodligen rentav fått tråden stängd av moderatorerna.

Nu blev väl iofs God45s tråd stoppad av moderatorerna...

 

[Ymir]

Min känsla är att Eon inte lockar nya rollspelare. En gissning är att Eon framstår som svårtillgängligt, både regelmässigt och framförallt världsmässigt. Detta i jämförelse med spel som till exempel Mörk borg eller Ur varselklotet där det unika framträder redan vid en snabb bläddring.

Det kan stämma. Eon är medvetet ganska svårtillgängligt, precis som Neotech Edge.

 

[Ymir]

Nu blev väl iofs God45s tråd stoppad av moderatorerna...

Oj, det mindes jag inte. Ja det kanske den blev. Men folk betraktade den oavsett som stor humor. Jag står fast vid att hade någon dissat Mutant eller Svärdets sång på samma sätt hade reaktionerna blivit helt annorlunda.

 

[Skarpskytten]

Oj, det mindes jag inte. Ja det kanske den blev. Men folk betraktade den oavsett som stor humor. Jag står fast vid att hade någon dissat Mutant eller Svärdets sång på samma sätt hade reaktionerna blivit helt annorlunda.

Ja, jag tror det också.

Undrar om det inte var den tråden som fick mig att sluta dissa Eon, ett spel som jag visste mer eller mindre inget om. Och det var ju din förtjänst!

Jag har grunnat vidare här i middagsmatlagningen och undrar om det inte var så att Eon och dess spelare upplevdes som pretentiösa. Och vi som hade en mer laid back inställning till hobbyn retade väl på oss det och tyckte det var töntigt? (Idag tycker jag väl mest att det är töntigt att reta sig på andras sätt att ha kul). (Det har också slagit mig under DnD-diskussionerna här på forumet att de som går hårdast åt DnD också ofta verkar sakna kunskaper om spelet, och samma sak kanske gäller Eon?)

 

[Skarpskytten]

Jag påstår att denna bilden av DnD till stor del odlades av Äventyrsspel, genom Sinkadus, och genom dess fans som gärna ville se sig som lite bättre.

Jag har också tänkt det, men stämmer det? Jag bläddrade i mina Sinkadus härförleden men hittade inget alls belägg. Borde läsa om dem från pärm till pärm. Det är i alla fall min hypotes här.

 

[Ymir]

Jag har grunnat vidare här i middagsmatlagningen och undrar om det inte var så att Eon och dess spelare upplevdes som pretentiösa. Och vi som hade en mer laid back inställning till hobbyn retade väl på oss det och tyckte det var töntigt? (Idag tycker jag väl mest att det är töntigt att reta sig på andras sätt att ha kul). (Det har också slagit mig under DnD-diskussionerna här på forumet att de som går hårdast åt DnD också ofta verkar saknas kunskaper om spelet, och samma sak kanske gäller Eon?)

Va? Uppfattas jag som pretentiös?! Bevare mig väl! (✿^‿^)

 

[Bifur]

Jag har också tänkt det, men stämmer det? Jag bläddrade i mina Sinkadus härförleden men hittade inget alls belägg. Borde läsa om dem från pärm till pärm. Det är i alla fall min hypotes här.

Det är inte alls min bild heller, men jag har läst den här och var i historiska kommentarer om Äventyrsspel. Det som är tydligt är väl däremot att Sinkadus bara har fokus på företagets egna spel och inte på hobbyn? Kanske väcktes det en del ont blod där, även om de andra spelen faktiskt inte klankas ner på? Jag minns en artikel i Sinkadus 15 typ som går igenom ett gäng engelska spel som enda tillfället de alls vidgicks.

 

[zo0ok]

Jag har också tänkt det, men stämmer det? Jag bläddrade i mina Sinkadus härförleden men hittade inget alls belägg. Borde läsa om dem från pärm till pärm. Det är i alla fall min hypotes här.

Jag äger inga Sinkadus nuförtiden.

Jag minns en insändare där någon efterfrågade material i Sinkadus för D&D. Svaret från Sinkadus-redaktionen var ganska nedlåtande.
Jag minns även insändare som uttryckte sig nedlåtande och stereotypt om D&D(-spelare).

I övrigt var det nog inte så att Sinkadus-redaktionen spred explicit anti-D&D på "ledarsidorna". Det handlade väl snarare om total tystnad då.

I Dragon Magazine förekom inte direkt så mycket material om konkurrerande spel heller. Frågan diskuterades då och då.

 

[zo0ok]

Ett exempel (i andra hand):

Sinkadusmåndag, del 31

”Hårda bud” – ett äventyr till Mutant. Sinkadus nr 31 (juni 1991) Omslag Kult. Finns det någon mer ikonisk Kult-bild än denna Peter Jones-målning? Jag kan inte säga att jag tycker den ä…

piruett.se

Det är klart att de får skriva en negativ recension. Men det här med "nybörjare" är ganska typiskt för hur D&D porträtterades.

Exempel (sök Sinkadus PDF på Google)
Sinkadus 15: Recensioner av Engelska Rollspel
Sinkadus 15: Svar på insändarfråga
Sinkadus 18: Svar på insändarfråga

 

[Gabrielle de Bourg]

Allt som hände Äventyrsspel var ju inte förutbestämt. Jag tror att de hade kunnat spela sina kort både så att de själva överlevt, och så att rollspelssverige varit mindre polariserat - och döende - när de försvann. Så det finns fler alternativ än två möjliga resultat.

Onekligen, men å andra sidan känns det som hände Äventyrsspel mer som vad som händer med många marknadsledande företag med stora projekt i en värld med allt förändrade trender och ekonomi. En flopp (eller ibland, bara en måttligt framgångsrik produkt) blir dyr och påverkar mer, samtidigt som marknaden förändras att det mer blir som att vara "kungen av askan". Jämför till exempel vad som hände med Äventyrsspel mot vad som hände med Kodak, till exempel.

Och för att vara den som är den, men det som hände Äventyrsspel var verkligen inte unikt. TSR gick ju under och köptes av Wizard of the Coast två år innan, medans Chaosium hade stora ekonomiska problem efter fiaskot med Mythos, vilket fick Greg Stafford och Sandy Petersen att lämna företaget. Så det som hände Äventyrsspel känns, tyvärr ganska mycket som en trend.

Rent krasst tror jag inte det hade spelat någon roll vilka som hade suttit i den sitsen, om det varit Äventyrsspel eller någon annan. Snarare var ju deras fall det som ledde till att vi såg de mindre spelmakarna ta över, de som inte hade planen att vara lika kommersiella som Äventyrsspel, utan snarare var beredda på att göra rollspel för den marknad som faktiskt fanns.

 

[Henke]

Allt som hände Äventyrsspel var ju inte förutbestämt. Jag tror att de hade kunnat spela sina kort både så att de själva överlevt, och så att rollspelssverige varit mindre polariserat - och döende - när de försvann. Så det finns fler alternativ än två möjliga resultat.

Nu finns det väl ingen objektiv sanning kring exakt vad som hände med Äventyrsspel, men läser man Malmbergs avslutningstext i Fandrakes bok så handlade inte slutet om marknadsstrategi, KULT och leksaksbutiker utan om finanskrisen och giriga riskkapitalister. Äventyrsspel vid den tidpunkten hade ju breddat sig mot datorspel, kortspel, figurspel och framförallt sällskapsspel. Du får nog beskriva lite mer vad du menar med att rollspelssverige var polariserat och "döende". Trodde precis vi konstaterat att den svenska rollspelsdöden är subjektiv och mest beroende på vilken fas i livet man befunnit sig i.

DnD Strid: Framför allt äldre versioner av DnD handlar mer om utforskning än strid
DnD Grottkräl: Om man läser Dragon Magazine från sent 70-tal och tidigt 80-tal så har DnD redan till stor del lagt spelet utanför grottorna
DnD Detaljfokus: DoD har olika färdigheter för Köpslå,Övertala,Bluffa, olika tre färdigheter för Upptäcka Fara,Lyssna och Finna Dolda Ting, och olika färdigheter för varje vapen. Ingenstans i DnD finner man sådant detaljfokus. Eller?

Har bara erfarenhet av DnD genom ett fåtal spelpass som alla handlat om strider som vägrade ta slut och om simulering med bonusar och avdrag. Senaste gången var väl i början på 10-talet.

Jag påstår att denna bilden av DnD till stor del odlades av Äventyrsspel, genom Sinkadus, och genom dess fans som gärna ville se sig som lite bättre.

Haha lustig reflektion. Jag anser såklart att det är de som spelade engelska spel som ville vara lite bättre (och äldre) än de som spelade DoD på svenska. Sen är det möjligt att Äventyrsspel kommunicerade på det sättet, vilket givetvis inte är konstigt utifrån att man var konkurrenter.

 

[Skarpskytten]

Det är inte alls min bild heller, men jag har läst den här och var i historiska kommentarer om Äventyrsspel. Det som är tydligt är väl däremot att Sinkadus bara har fokus på företagets egna spel och inte på hobbyn? Kanske väcktes det en del ont blod där, även om de andra spelen faktiskt inte klankas ner på? Jag minns en artikel i Sinkadus 15 typ som går igenom ett gäng engelska spel som enda tillfället de alls vidgicks.

Kanske.

Men mitt lilla gäng i hålan anno 1987 föraktade DnD och de enda två källorna vi kan ha fått det ifrån är den svenska översättingen som en av oss ägde eller Sinkadus. Jag vill verkligen gå igenom Sinkadus med den blicken och se vad som sägs om DnD - troligen mycket litet, gissar jag.

 

[Henke]

Jag tänker tex på God45s tråd där han dissade Eon, och fick en entusiastisk hyllningskör med sig. Hade jag gjort något liknande om ett av Fria Ligans eller Åskfågelns spel hade jag fått höra att jag var ett drygt svin, och förmodligen rentav fått tråden stängd av moderatorerna.

Det är alltså en enorm skillnad i takhöjden för Eon-dissnningar jämfört med att håna andra svenska rollspel som fortfarande publiceras.

Njaae, Fria Ligans spelmotor har ju varit ganska högljudda diskussioner kring och senast häromdagen läste jag något inlägg om hur ospelbara reglerna är till Western. Nu får du allt lägga ifrån dig offerkoftan